Nu är jag körd!

Idag är det verkligen det tristaste av trist väder. Det är grått och regnigt och man har inte lust att göra nånting. Att sen en del människor runt omkring mig bara är elaka har jag svårt att ta tigande. En dag lär jag krevera och då kanske nån vaknar. Försent.

Så vad gör man för att lyfta humöret en sån här dag? Jo, man låter sig bli körd. Övningskörd. Idag var det premiär för Slaktar-Pojken bakom ratten. Snälla mormor har ju sett till att Johan får ett startpaket vid bilskolan. Och nu skulle han och jag ge oss ut själva för att testa att starta, stanna, bromsa, kika under huven och lite.

När jag övningskörde med min pappa var vi som hund och katt. En gång blev vi så osams att vi inte pratade med varandra på tre (3) dar. Och då ska du veta, att jag verkligen älskade min pappa! Men han kunde göra mig gaaalen! För det första var det åtskilliga gånger när jag bara fick övningsköra runt kvarteret med honom – på ettans växel! För det andra satt han hela tiden och hade handen på handbromsen. Jag var så uppretad! 

Med Johan var jag lugn, för jag vet att Johan är en lugn person i sig. Men det klart att det var pirrigt för oss båda idag. Sen har jag dessutom inte nån stor bil och det var knappt att han fick plats bakom ratten med sina långa ben.

Jag har aldrig varit med om att nån får en bil i rullning vid första försöket. Det fick Johan. Så nu är jag helt övertygad om att det där körkortet, det får han utan problem. Men det klart att han måste plugga och träna och övningsköra! Helt klart går jag handledarutbildning med Johan, för nu känns det som om han vill ta körkort. Johan får högsta Clark Kent-betyg för dagens övning!

Fästmön och jag åkte och handlade på eftermiddagen. Vi har pratat lite om vad vi ska packa ner i våra väskor. Jag ser verkligen fram emot de här dagarna och även om det finns en och annan som försöker sätta käppar stora som påkar i hjulet på olika sätt tänker jag inte låta det hända. Vi har inget avbeställningsskydd heller, så nu är det bara att dra!

Hemma i New Village var det lika trist som i Förorten vädermässigt. Jag har telefonerat med mamma och för sjuttifjärde gången kommit överens om när hon ska ringa för att gratta mig.

Sen har jag nästan grinat över mobilen. Igår innan jag åkte till Himlen laddade jag batteriet. Jag använde inte mobilen särskilt mycket igår, men mitt i natten började den pipa och ladda ur. Satte den på laddning bara för att upptäcka att den redan på förmiddagen hade börjat ticka ner batterimässigt. Därför letade jag fram ett av de gamla batterierna och laddade upp det. Jag har alltså tre gamla batterier, men de funkar för det mesta bra. Det känns som om det är nånting i mobilen som drar ur batteriet. Tyvärr har jag inte råd eller möjlighet att köpa en ny mobil, men jag avvaktar och vill gärna hoppas och tro att jag kanske kan få en tjänstemobil om jag blir kvar efter juli.

Dä ä gött mä körv!

Söndagmiddag idag blir kokt kycklingkorv med bröd och räksallad. Förträffliga ICA Solen hade extrapris på kycklingkorven så jag köpte två paket till priset för ett och ett halvt. Till middagen blir det läsning av lokalblaskan. Den känns ovanligt tjock i dag, så det måste vara mycket reklamskit i den.

Read Full Post »

Nu är vi alla marsianer

Att vakna tio över åtta när man inte behöver gå upp tidigare för att skjutsa arbetande Fästmö eller liten pojke som ska till fritids eller skola, känns rätt OK. Eller det känns BÄTTRE än rätt OK. Det känns i alla fall betydligt bättre än att bli väckt klockan sex som igår. GAH! Men jag hörde genom de tunna väggarna och golven och taken att det var Circus Scric igår när jag var på väg att somna runt midnatt. Inte ett dugg avundsjuk är jag! Inte nåt! Det är betydligt roligare med Stora Bonusbarn – dels har jag inte nåt föräldraansvar, dels går det ju att prata med dem! Inga blöjor som luktar illa har de heller. Tur det…

GAH! Tur att mina bonusbarn inte skriker utan pratar. Blöjor behöver de inte heller.

                                                                                                                                                             Idag har vi alla blivit marsianer. Tänk att det redan är den första mars! Det känns oerhört skönt att de två trista månaderna januari och februari är passerade!

Anna är hemma från jobbet den här veckan med ett barn som inte mår bra. Det klart att det märks i lönekuvertet, men det är viktigare att försöka finnas till hands när barnen inte är friska. Jag önskar att jag kunde göra mer, men det känns som om det håller på att lossna lite här borta på vissa fronter och då måste jag utnyttja energin till det. Igår stannade jag ju kvar hemma i stan, men nu i eftermiddag ska jag åka ut till Himlen. På så vis fick Anna och barnen också två kvällar för sig själva.

I morgon är vi hela bandet bjudna till Snälla Mormor, som fyllde 70 år förra veckan. Fast det ville hon inte fira utan hon tog maken med sig och reste utomlands. I stället bjuder hon barn och barnbarn och en sån som jag på middag hemma hos sig! Inga paket vill hon ha heller, men jag har nånting litet som jag ska slå in i morgon. Vi ska inte vara där förrän klockan 16, så jag när jag har skjutsat Elias till skolan åker jag hem hit. Anna hade några papper som hon behövde kopiera till jobbet. Eftersom hennes mamma (=Snälla Mormor) bor nära jobbet passar det alldeles utmärkt att hon gör det i samband med middagen i morgon. Sen hämtar jag upp vid jobbet, i alla fall några ur familjen. Vi får ju inte plats allihopa i min lille Clark*… Men de stora ”barnen” kanske kan gå från hållplatsen till mormor..?

Det händer ganska mycket den här veckan, för på torsdag ska Anna träffa sina jobbarkompisar på kvällen på ett ställe utanför jobbet, så jag är hemma med barnen då. Det är så sällan hon gör nåt på egen hand och jag tycker att det är bra att hon umgås med lite andra vuxna en stund. På fredag förmiddag ska jag klippa mig, tänk att det redan har gått sex veckor! Och jag ser inte klok ut i håret i denna stund, nästan värt att fota och lägga ut en skämsbild – men det finns gränser för hur mycket en Toffla pallar att driva med sig själv... Förhoppningsvis blir det liiite bättre när jag har varit inne i duschen och tvättat håret… Några stora underverk förväntar jag mig inte, men kanske nåt litet under. Jag blir i alla fall ren.

Vatten, duschcrème och schampo kan göra åtminstone små under med en smutsig Toffla…

                                                                                                                                                            Det är underbart att ha två dagstidningar i papper att vräka sig över vid köksboret!!! Dagens Nyheter, som jag har gratis i tre veckor till, ungefär, har ju fler kultursidor och mer utrikes. Stockholms-nyheterna är jag inte så jätteintresserad av, för vad gäller lokala nyheter föredrar jag ju min egen lokalblaska. Jag skulle föredra att UNT hade fler kultursidor. Vissa dar blir det rent löjligt lite, ett par, tre, kanske. Klart att jag fattar att det handlar om neddragningar och personalstyrka och sånt. Men jag tycker att det är SYND och TRÅKIGT. Efter mitt gästspel på en av de redaktionella kulturbloggarna i november förra året fick jag ju lite mer insikt i vilka duktiga medarbetare där finns! Så: MER RESURSER TILL UNT:S KULTURREDAKTION, TACK!!!

                                                                                                                                                             *min lille Clark = bilälsklingen med efternamnen Kent

Read Full Post »