Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sms-konversation’

Ett inlägg om en bok.


 

Den osynlige mannen från SalemDet är alltid spännande att testa nya författare. Christoffer Carlsson hade jag bara hört talas om till namnet, när jag i juni nätshoppade hans deckare Den osynlige mannen från Salem. Det skulle visa sig att det var en prisbelönt deckare, minsann. Svenska Deckarakademins pris för bästa svenska kriminalroman 2013. Och i sitt slutord berättar författaren själv om vilka anspelningar han gör på såväl Sjöwall & Wahlöö som Leif GW Persson. Kan det då bli annat än bra? Ja.

En ung kvinna hittas mördad i en våning som används som härbärge för hemlösa. Den avstängde polisen Leo Junker bor i samma hus. Han kan naturligtvis inte låta bli att lägga sig i fallet. Ett fall som tar honom tillbaka till ungdomsåren, kärleken Julia och hennes bror Grim. Uppenbarligen är det nån som känner Leo från den tiden och han börjar snart få anonyma sms. Det är Leo som mördaren är ute efter.

Ja vad ska vi säga om den här boken då utan att vara alltför elaka? För det första undrar jag verkligen om det är möjligt att ha en sms-konversation med nån som har dolt nummer. För det andra tycker jag inte att boken är bra skriven. Vissa meningar är sju meter långa. En del stycken innehåller konstigheter som detta – betyder ordet ”alla” i själva verket ”alla utom en”?

[…] Alla var män och tio år äldre än jag, hade breda axlar och tatuerade armar, varma leenden. Förebilder var fel ord, men det var det första jag kom att tänka på. En av dem presenterade sig utan att le […]

Nej, jag är inte imponerad alls. Det blir lågt Toffelbetyg.

rosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja vaffan, det är rörigt lite här och var, tycker jag nog. Jag är så stolt över mig själv för att jag, Puckonas Pucko, nog har hittat den tekniska lösningen på ett problem på jobbet. I morse pratade jag med S om detta och S tror att jag har rätt. Känner mig MYCKET stolt! Men vi har enats om att låta IT-människorna jobba vidare på vår felanmälen en vecka ändå. För även om jag har hittat lösningen har jag inte hittat förklaringen till det hela – och DET kan vara nån sorts bugg. Jisses, så kaxig jag låter, men… Jag brukar alltid säga att jag inte är nån tekniker. Nu får jag rucka lite på det omdömet om mig själv! Det är ju snudd på Nobelpris, detta!

PLATS FÖR STÅENDE OVATIONER!

Gårdagskvällen var Fästmöns och min sista ensamma på ett tag. Det firade vi med att hon jobbade över, stackarn. Det blev en elva timmar lång arbetsdag för henne igår. Fruktansvärt! Och ingen middag fick hon när jag hade hämtat hem henne, utan den stackarn fick nöja sig med två rostade mackor.

Själv var jag oerhört splittrad igår. Jag hade några ynka sidor kvar i Gideons ring och boken var så spännande. Samtidigt spelade jag Wordfeud med Anna, tittade på TV och hade en ganska lång och rörig sms-konversation med en kompis. (Det slutade med att kompisen ringde och då kändes det bättre!) Så det kanske inte var så märkligt att jag avslutade kvällen med att göra en Annelie

Snön ligger kvar och temperaturen har sjunkit till nånstans runt -3 grader. Min fleecejacka ville inte alls samarbeta i morse. Det är dragkedjan som spricker, så jag blev tvungen att gräva fram dunjackan. Trots att jag känner mig som en Michelingubbegumma var det ett bra val! Det blåser kallt och det snöar lite.

I förra inlägget blev det ju slutbevisat att jag lider av skenande dyskalyli (en siffra fel), men frågan är vad copywritern som gjort nedanstående annons i dagens lokalblaskebilaga City lider av. Inte för att jag skulle vilja gå och lyssna på artisten (?) i fråga, men man begriper ju knappt vad det står i den röriga annonstexten:

Annons Thomas di Leva

Klubbspellning? Förkösbiljett? Och ska man sälja sin förkösbiljett på Allstar eller vad?


Ja, klubbspellning
kan ju anspela på engelska spelling som betyder stavning. Förkösbiljett, är det nån sorts biljett som gör att man får gå före i nån kö? Men varför ska man då sälja den igen hos Allstar? Näe, jag fattar inget.

Idag är jag visst allt annat än snäll, jag fryser och nyser och är allmänt trött och seg. Hoppas dan passerar fort, för jag måste komplettera ett presentköp efter jobbet. På söndag ska vi ha födelsedagsfirande i familjen igen, nämligen.


Livet är kort.

Read Full Post »

Nu blir det skitsnack, så den som är känslig bör sluta läsa!

 

Magen är upp-och-ner. Dels har den fått en ny medicin, dels har jag slutat med magsårsmedicinen. Den nya medicinen har inget med magen att göra utan mitt blod. Det där trilskandes elementet i kroppen som vägrar samarbeta med mig. Läget är som det var hösten 2010. Nivåerna är i botten. Det enda värde som är bra är visst B12 just nu.

Jag gillar inte när kroppen bråkar. Jag gillar inte att vara sjuk och svag. Men det hjälper inte att gnälla, bara göra som doktorn säger. Doktor Jan tycker att vi ska börja leta efter min blödning inne i magen, via gastroskopi. Jag gav motvilligt med mig. Den enda undersökning jag lär vägra att göra om det blir aktuellt är tunntarmsundersökning. Det är det absolut värsta jag har varit med om. Tänkt dig gastroskopi gånger tusen. Tunntarmen är nämligen en lååång jävla tarm. Med gastroskopet går man bara ner genom svalget och glor i magsäcken och där runtikring, typ,. Vid tunntarmsundersökningen går man ner från näsan och en bit i taget, lååångsamt och plååågsamt. (Jag får ännu mer ont i magen när jag tänker på detta…)

Ett gastroskop med lite olika tillbehör… 


Min reaktion på nya medicinen
borde ha varit svart och stopp. Det är ljust och löst och om jag inte har en toa nära får jag panik. Magsåret – om det nu är ett sånt eller bara en reaktion på utebliven medicin – värker och bränner som om jag har svalt en näve snus. Jag har inte kräkts än, men nästan.

Tro nu inte att jag mesar och är hemma från jobbet. Aldrig! Jag älskar mitt jobb alldeles för mycket för att ligga hemma och gnälla. I stället skriver jag av mig på bloggen på fikarasten. Jag behöver bara få ur mig en massa gnäll och jag behöver inga goda råd. Tror jag. Jag vill vänta ett par dar och se hur magen reagerar.

Fästmön jobbade till klockan 20 igår. När jag körde hem från hennes jobb upptäckte jag att ena strålkastaren på bilen hade pajat. Det är inte bra, eftersom det ofta är mörkt när jag kör. Jag har bara bytt lampa bak, framlampor är nåt man kan få magsår av att försöka ge sig på att byta. Därför ringde jag Clark Kents* doktor. Vi ska få komma dit före halv tolv eller efter halv ett idag. Perfekt! Toyota kan man verkligen lita på!

Tillbaka till skitsnack! En del har synpunkter på min och min storasysters sms-konversation ibland. Därför kommer här bara delar av den. Ingen förklaring vad den handlar om, för då blir folk så arga, så arga och tycker att vi är två Tant-Troll. Och det är vi ju…

Lillasyster (LS):

Usch vilken jobbig människa. H*n låter som om h*n har kissat på sig.

Storasyster (SS):

Fnissar.

LS:

Storasyster fnissar, Jobbig Människa kissar.

SS:

Fnissar ännu mer.

LS:

Kolla, alldeles prickig i fejan!

SS:

Bergis mässlingen.

LS:

Inte ett dugg intresserad av pengar, eller…

SS:

Aslarvigt.

LS:

Kolla skålarna. Fula som stryk.

SS:

Skitfula.

LS:

Hur kan människan klä sig så där?

SS:

Hon borde skämmas. Ska jag bita henne?

LS:

Cool tant, 90 bast och står i bara underkläderna i TV!

SS:

Hon är så ball.

LS:

Så tyst du blev.

SS:

Jag dreglar över kläderna.

LS:

Hon kanske är din storasyster.

SS:

Ja, vi måste vara släkt.

LS:

Suck, en föreläsare.

SS:

Möcke trist.

LS:

Kolla tänderna!

SS:

Som en haj.

LS:

Å vilket tragiskt öde, underbar konst ju.

SS:

Fantastisk tavla, stackars Hugo.

LS:

Nu gick Anna. Jag är nog tråkig.

SS:

Du är aldrig tråkig (U gick också nu)

LS:

Vad är det för skvalande i bakgrunden?

SS:

Nån som kissar jättemycket!

Jaa, vi är jättebarnsliga och verkligen elaka Tant-Troll, men vi fick skratta lite under knappt 45 minuter våra krämpor till trots. Den som har problem med att vi har roligt en kort stund bör sluta läsa min blogg helt och hållet.

 

*Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »