Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘smolket i bägaren’

Ett turistigt och vänligt inlägg.


 

Det är alltför sällan man är turist i sin egen stad. Därför blev det extra roligt när tillfälle gavs under lördagen då vi och Uppsala gästades av herr och fru Hatt. Eller Ulf och Tatiana, dårå. Tyvärr visade sig Uppsala inte från sin bästa sida vädermässigt. Vi drabbades av ett par monsunregn som sinkade vår framfart. (Paraplyer är för mesar, remember?) Fast jag tycker nog att Gustavianum borde ha liiite längre öppet än till klockan 16 – det är ju trots allt fortfarande många turister här… Vi kom bara in till entrén där det ända jag hann göra var att ta en selfie… Väktarna ville INTE posera med mig.

Vi mötte ”Hattarna” vid tåget – och innan dess mötte vi två lokala bekanta, B och C! Det blev lite bonus! Första stoppet blev Kafferummet Storken där en stadig lunch intogs. Det vill säga Fästmön och jag delade på en macka, dissade grisskivan på den och jag kompletterade kostcirkeln med en morotskaka. Med grädde. Extra roligt var det förstås att min vän Greken, ägaren själv, var på plats så att vi fick byta några ord om vad som hänt sen sist.

Så småningom upphörde regnet och vi tog oss i sakta mak upp till Uppsala Domkyrka. På vägen fotade vi en hel del. Jag insåg att jag har mött min överman när det gäller att fota – i Ulf. Han tog mer än dubbelt så många bilder som jag! Vi tittade också in i ett par små affärer på vägen upp till Dômen. Ursprungligen hade vi tänkt börja med Gustavianum, men vi kom dit en kvart före stängningsdags och då var det liksom ingen idé – där finns ju massor att se.

Men även i Domkyrkan finns det massor att se. Det var en hel del nytt även för mig sen jag var där sist. Fast roligast av allt var nog att få besöka Skattkammaren, för det hade ingen av oss gjort tidigare! Tyvärr var min ficklampa och ljuset där uppe alltför dåliga för att min iPhones kamera skulle kunna ta några bra bilder. Du får helt enkelt gå dit och titta själv! Det kostar 40 kronor och är en upplevelse som handlar om textilier och smycken, framför allt.

Efter det spännande sakrala besöket blev vi lite mer profana. Tanken var att vi skulle ta oss ner till Linnéträdgården via Jernbron. Och det gjorde vi. Men även där var det stängt – utom under träden. Det var tur för oss, för himlen öppnade sig åter igen och vi stod tryckta mot en trädstam, under en kraftig trädkrona, en god stund.

Till sist började regnet avta och vi sprang under ballarna* bort till Costas. Han fick den äran att tillreda vår middag åt oss. Det var ett toppenval av oss. God mat, bra priser och roligt med ett vin från norra Grekland, Costas (?) hemtrakter. Dit går vi igen!

Vid Centralen blev avskedet hastigt, men jag tror att vi alla fyra kom hem som vi skulle. Och kanske är det inte bara jag som har lite ont i fötterna idag..? Enda smolket i min bägare var parfymflaskorna som står kvar hemma i badrummet och som skulle ha överräckts till fru Hatt. Minnet är gott men kort.

Här är några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.


*ballarna = balkongerna

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett vardagligt inlägg.


 

Klubbor med mask o skorpion

Att alla spännande jobb finns i Stockholm är lite av en insekt i arbetsklubban… (Klubborna hittade jag i ett glas på Restaurang Kreta i Förorten.

Äntligen blev det lite vardag igen! Det vill säga, jag är hemma hos mig och kan sitta och skriva i, för mig, normal arbetsställning: jag sitter i min trasiga kontorsstol (bara sitsen som har spruckit), med benen i kors framför datorn. Idag vaknade jag strax efter klockan sju, en alldeles perfekt tid när man har massor att göra. Som vanligt inledde jag dagen med att söka tre jobb. Jag måtte ha världens tur, för jag hittar intressanta tjänster, alltså jobb jag verkligen skulle kunna tänka mig. Det enda smolket i bägaren – eller insekten i klubban – är att de flesta spännande jobb inte finns här utan i Stockholm. Hur det blir med pendlingen vete 17. Tågtrafiken strular ju typ hela tiden och bil kan vill jag inte ta till Stockholm… En sund människa kör inte bil i innerstan.

Kylskåpet den 15 juli 2014

Mitt kylskåp den 15 juli 2014, en sorglig historia.

På min agenda för övrigt idag står att ta en lång dusch när jag har skrivit det här inlägget. Därefter blir det marsch pannkaka till Tokerian, eftersom jag inte var där igår. Mitt kylskåp behöver verkligen fyllas på! Det innehåller några droppar fil med bäst-före-datum idag, några deciliter mjölk med bäst-före-datum i förra veckan, en skvätt Pro Viva svartvinbär, en halv kaviartub, fem öl, ketchup, lite smörgåsgurka, några svarta oliver, hostmedicin, vattenflaskor, en halvfylld bunke tzatziki (osäkert om den lever), en liten ostkant, några matskedar Bregott havssalt och en klick räksallad. Jag undrar vad nån kändiskock skulle kunna laga till av det? Men det behöver jag ju inte undra särskilt länge, för hit hem kommer ju inga kändiskockar… Nä, mitt kylskåp är en sorglig historia idag. Sammanfattningsvis: kylskåpet ekar lätt och behöver färska varor!

I eftermiddag ska jag ner till stan och lägga mitt huvud i M:s kompetenta händer. Kalufsen ska bort, jag vill bli sval i nacken igen! Sen ska jag stråla samman med Fästmön och Elias och hänga med dem tills vi går till vår gemensamma nämnare för att lämna barn och hämta docka. Ja det där med docka är en datorgrunka som jag ska förklara bättre när den är installerad! Anna har en del ärenden på stan och jag kan alltid glo på böcker. Avslutningsvis äter vi middag nånstans. Jag hade hoppats på fint väder och kall öl, men dan ser glåmig ut. Det tycks ha regnat rejält i natt och det kommer säkert mera från ovan.

Vad gör DU idag då??? Har du semester, jobbar du dina sista dagar före semestern, har du just återvänt från semestern eller är du som jag, ofrivilligt – eller frivilligt! – ledig??? Skriv gärna några rader och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »