Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘smink’

Ett kärringinlägg så här den 1 april.


 

Påskkärring

En riktig påskkärring.

Det drar ihop sig. Idag har jag oljat kvasten och ska bege mig neråt landet. Jag gillar att köra bil, jag gillar att resa – även om resmålen inte är så exotiska som ”alla andras”. Att byta miljö är aldrig fel, inte för en livegen.

Natten har varit sisådär. Jag har haft värk och vaknat flera gånger för att hitta en bekväm sovställning. Det blev inte många timmars sömn, så jag får nog stanna och dricka kaffe på vägen för att inte somna bakom ratten.

Datorn följer förstås med ner till mamma och jag hoppas att routern funkar lika bra som den brukar. Den funkar nämligen bättre hos mamma än hos mig, irriterande nog. Ett och annat blogginlägg blir det nog under påsken. Jag behöver få skriva om de hushållsgöromål och annat jag hjälper min mamma med, vad vi äter etc. Sen måste ju den som inte är intresserad av att läsa sånt läsa det jag skriver. Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit om olika skäl till att jag bloggar. Men jag repeterar mina skäl och sammanfattar dem så här:

  • att föra en sorts dagbok, eftersom mitt minne är lite kort
  • att upprätthålla mitt skrivande (det är en konst som alla inte klarar av att skriva om next to nothing)
  • att använda vissa texter som arbetsprover
  • att hålla utspridda vänner och familj informerade om vad som händer hos mig
  • att ta in skrivuppdrag (därav trista inlägg med stapeldiagram och siffror en gång i månaden)
  • att utbyta tankar och kraft och mod och tips med andra som befinner sig i liknande läge som jag
  • att ventilera och diskutera personliga ledsamheter och annat som inte är till för allas ögon (bakom lösen)

med mera

Tofflan i sin Leffemössa

En RIKTIG påskkärring.

Sen får andra göra som de vill. Jag läser många andra bloggar, men bloggar som inte uppdateras så ofta tappar jag intresset för. Inte heller läser jag bloggar där man skriver om för mig ointressanta saker. Jag skulle aldrig för mitt liv stå ut med att läsa sånt som inte lockar mig. Jag skulle inte ens sänka mig så lågt som att skriva ett elakt blogginlägg om att folk bloggar om ointressanta saker. Vi har alla våra skäl att blogga – en del vill sälja saker, andra vill marknadsföra sig själva, nån vill skriva dagbok.

Det jag har märkt – och skrivit om! – är att vissa lättsammare saker ofta får fler kommentarer och gilla-markeringar än sån som jag själv uppfattar som djupare. Samtidigt minskar inte antalet visningar. Det är fascinerande och lärorikt att använda sociala medier. Jag lär mig varje dag om sökmotoroptimering, med mera, vilket jag har nytta av i kommande uppdrag. Och jag testar vad som går hem i olika kanaler och för olika målgrupper.

I mitt fall är det de personliga inläggen som är de mest lästa. Kanske för att jag skriver om mitt enkla liv som inte innefattar roliga middagar med kompisgäng (knappt ens lunchdejter!), after work, trädgårds- och huspyssel, barnbarn utan där jag – i text och bild – häcklar mig själv och min matlagning, svär över tillvarons förtretligheter och tvättar min smutsiga byk halvoffentligt. Min tillvaro är inte perfekt – och det kanske är därför jag har så många läsare. Jag tror nämligen att några av oss börjar bli rätt trötta på alla tip-top-texter om salighet i form av inredning, smink, kläder, shopping och andra saker som jag tycker är ytliga – även om jag har all respekt för om andra har nåt av detta som genuint intresse. Bara för att jag inte gillar det behöver jag inte vara elak, eller hur?

 


 

Det är första april idag och jag har ärligt inte lurat nån i det jag har skrivit ovan. Men jag misstänker starkt att det här inte är nåt annat än aprilskämt:

Kommunen vill ha tillbaka tårtpappersfasaden från Åhlénshuset

Hård kontroll av färger väntar husägare

Fotoförbud med selfiepinne väntas i Uppsala

Google

ICA betalar broavgiften


Har DU sett några bra aprilskämt idag??? Eller har du rentav trillat dit och blivit lurad??? Skriv några rader i en kommentar och berätta – så kan vi skratta tillsammans!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett toppigt inlägg.


 

Tionde mest besökt blogg i Uppsala den 15 mars 2015

Min blogg låg på tionde plats idag mitt på dan. Listan visar Uppsalas privata bloggar.

Idag mitt på dan upptäckte jag det: jag är på toppen igen. På Bloggportalen, vill säga. Av totalt 1 502 Uppsalabloggar hittade jag min på tionde plats i listan över Uppsalas privata bloggar. Det var ett tag sen sist…

Egentligen bryr jag mig inte om topplistor. Men jag ska erkänna att det är lite häftigt att se sig själv – eller, som i det här fallet, min blogg – på en topplista. Allra helst som det inte bara snackas om tidningsdöden idag utan om bloggdöden.

När det gäller min blogg har jag noterat en smärre nedgång av antalet besök. Inte så stor skillnad än så länge. Däremot är det allt färre som kommenterar. Det kan ju bero på flera olika saker, till exempel…

  • man skummar inläggen
  • man googlar/söker information om ett visst ämne
  • man anger falska kontaktuppgifter när man försöker kommentera
  • man vågar/vill inte kommentera för att man är rädd att göra mig arg/ledsen eller för att man är rädd att bli förföljd, hånad och mobbad för att det avslöjas att man läser min blogg (jorå!)
  • man har mindre tid att kommentera
  • man läser via mobilen och det är lite krångligare att kommentera därifrån
  • man snokar, bara

med mera.

Personligen läser jag mycket varje dag, för jag har kanske lite mer tid än många andra. När det gäller bloggar är min lista ganska lång. Däremot är den inte statisk. Det tas bort bloggar därifrån och det läggs till. Men exakt vilka bloggar jag följer har jag fått lov att dölja av olika skäl.

Men det här med bloggtoppen… För ett tag sen blev jag tvungen att vidta vissa åtgärder, också det av skäl som jag tycker är beklagliga. Att förfölja nån på olika sätt för det h*n skriver är brott mot yttrandefriheten. Att slänga ur sig påståenden om nåns vandel är förtal. Att vara med om förföljelser och förtal är jobbigt. Därför nollställde jag mig själv, kan man säga, medan åtgärder sattes in. Detta fick till följd att jag förlorade min position.

Det är lite dubbelt, med andra ord, att jag är tillbaka i toppen igen. För då får jag ju uppmärksamhet och det tycks vara det som stör somliga. Inte för att jag har nåt att vara avundsjuk på… Jo! Det skulle vara kärleken, dårå. Den finns ju kvar, Fästmön står vid min sida och jag vid hennes fortfarande, efter åtta år i höst.

Smickrande är det emellertid också att hamna på toppen. Det visar ju att jag är läst, att många läser mina ord. Min blogg har ett varierat innehåll, som du som läser den nog har noterat. Jag skriver om sånt som intresserar mig, men jag skriver också mycket om mig själv. Vissa inlägg är lite som en dagbok. Det är alldeles utmärkt för mig att gå tillbaka till när jag ska kolla vilken dag jag har gjort nåt eller när nånting hände eller om jag har läst en viss bok, till exempel.

I allra högsta toppen bland Uppsalas privata bloggar finns en blogg som handlar om en annorlunda familj. Det som är annorlunda med den familjen är att där finns många barn. På silverplats finns en blogg som handlar om skvaller. Sen följer ett antal bloggar om sjukdom, barn och familj, smink och mode, handarbete och konstnärligt skapande, mat. Och så min blogg, Tofflan – en tragisk komedi. Lite stolt är jag nog, trots allt…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett schlagerinlägg.


 

MelodifestivalenMera schlager! När jag började skriva på det här inlägget var det ännu lördag förmiddag. Jag tittade på SvT:s webbplats om Melodifestivalen för att kolla kvällens startfält. Jag tittade på fotot. En del ansikten är helt nya för mig, andra… Jag noterade att Marie Bergman har kvar samma gamla hatt, Sanne Salomonsen är lika hårdsminkad som sist hon poppade upp på tv och att Magnus Carlsson ler samma breda leende som förr. Frågan är om hatt, smink och leende för dem vidare eller faktiskt deras talanger och färdigheter…

Jag lyssnar aldrig i förväg, men den som vill göra det kan höra smakprov på SvT:s webbplats. Artisterna finns naturligtvis på diverse ställen i sociala medier, ifall man är intresserad av personerna bakom låtarna – länkar finns på artisternas sidor hos SvT.

 

Så här ser kvällens startfält ut:

  1. Linus Svenning: Forever starts today
    Den här låten har jag hört förut, känns det som. Fast det har jag ju inte. Mycket vibrato av den tatuerade pojken. Men finkläderna glömde han hemma. Låten gick vidare till Andra chansen.
  2. Emelie Irwewald: Där och då med dig
    Uuuuu… Det börjar väldigt mycket schlager… Den här har jag också hört förut, tänker jag. Ne me quitte pas… Mycket dramatik. Tyvärr kommer låten aldrig igång. Sövande. Jag somnar med blicken i urringningen…
  3. Samir & Viktor: Groupie
    Doku- och modebubblor… Är jag på en fotbollsmatch? Intetsägande och tråkig pojkpop. Nope, inget för mig. När går de av scenen? (Kisspaus.) Låten gick vidare till Andra chansen.
  4. Neverstore: If I was God for one day
    Premiärtrio. O, jag blir rädd att han ska gå ner i spagat, sångaren. Det känns som om låten hoppar fram och tillbaka. Den kommer inte heller igång riktigt. Låten gick vidare vid första omröstningen.
  5. Marie Bergman & Sanne Salomonsen: Nonetheless
    Två spännande röster i nåt som kunde ha blivit en sing-along.
  6. Magnus Carlsson: Möt mig i Gamla stan
    Väldigt mycket Magnus Carlsson. Och jag är ju väldigt svag för honom… Låten gick vidare till final. JAA! JAA! JAA! JAA! JAA!
  7. Mariette: Don’t stop believing
    Maj gadd! Har hon ormar i håret???  Och fjäderdräkt på sig? På väg att blåsa bort. Bra röst, men konstig låt. Låten gick vidare till final.

Kvällens suck: Vem skrev programledarnas manus??? GAH!  

Kvällens Filippa Bark: Sluta. Varför är nio av tio skämt under bältet? Varför detta TRAMS? 😦

Kvällens mellanspel: Med beröm godkänt! Mera sång och musik, färre plumpa skämt!

Kvällens överraskning: Ingen. Jo kanske: Magnus Carlsson gick vidare. 😛

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett kroppsligt inlägg.


 

Det är inte lätt att hålla ordning på barret när det är fullt av virvlar. Jag låter M klippa mig kort och ofta, för jag klarar inte av det. Håret är det enda i mitt utseende som jag lägger ner pengar på. Kläder och smink är totalt ointressant, men håret… Det var min stolthet, en gång i tiden. Nu är det lite trött som jag och flerfärgat av naturen.

Hår

Mitt hår sett ovanifrån.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett välklätt inlägg om ett dansant kommunalråd.


 

Ilona Szatmari Waldau

Ilona Szatmari Waldau läser handlingar till fullmäktige, eller nåt, på bilden.

Jag gillar politiker som kan bjussa på sig själva. Som kan kliva ner från talarstolen och upp på bardisken och dansa loss, helt enkelt. Som Ilona Szatmari Waldau, kommunalråd för Vänsterpartiet i Uppsala. I helgen blev hon nämligen utsedd till Uppsalas bäst klädda kvinna vid en gala arrangerad av UppsalaVimmel (ägt av lokalblaskan, som nästan alla andra medier här i stan).

 

Kolla kommunalrådets justa moves här:

24UNT – UNT.se.

 

I övrigt är såna här galor, där bara yta räknas, inget för mig. Men den som gillar mode, smink, utseende, musik och sånt hade säkert haft jätteroligt där. Jag gillar bara kommunalråd som dansar på bardiskar!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om hår och julklappar. 


 

Nyklippt

Nyklippt Toffla bland sina böcker.

Sen cirka 15 år tillbaka har jag kort hår. Jag lät mitt hårproffs M klippa av striporna och valde en kort frisyr. I början gjorde M slingor också. Men med åren har frisyren blivit allt kortare och några slingor behövs inte längre – mitt hår är flerfärgat ändå:

  1. blont
  2. vitt
  3. grått
  4. brunt

I början av året valde jag en helt ny frisyr. En frisyr som är… mycket kort. Tidigare har jag skällt lite på äldste bonussonen för att han har rakat av sig sitt fina hår. Nu blev det en frisyr där jag själv blev rakad. Första gången skalade M mig väl inte så mycket med trimmern, men det har blivit mer och mer. Och snart känner jag att det kanske inte räcker att träffa M var sjätte vecka för att ha den riktigt korta frisyr jag gillar att ha.

Hårtrimmer från Ermila Bella

En sån här hårtrimmer från Ermila Bella säljer Kutts bland annat. Den kan laddas och användas i 100 minuter.

På nätet hittade jag till Kutts som säljer bland annat hårtrimmers. Inte vet jag om Kutts kanske vänder sig direkt till hårproffs, men med en trimmer för mellanpris därifrån skulle jag tjäna in pengarna jag lägger på frissan på cirka tre gångers användning. Det kan vara väl värt att tänka på för mig som för tillfället inte har nån inkomst…

Jag lägger aldrig pengar på smink, för jag använder inte smink. Mitt klädkonto är så gott som lika med noll, för jag är oitresserad av mode. Men håret… Håret är min bejb! Om det är nåt jag satsar på så är det håret. Så kanske blir det en hårtrimmer från Kutts och varför inte en frisörsax också? Jag har ju faktiskt agerat hemmafrissa åt såväl vänner som familj.

Eller så fortsätter jag som tidigare och lägger mitt huvud i M:s händer. Och den där hårtrimmern, den kan ju kanske bli en julklapp åt Kronprinsen i stället..? Han behöver nog mer än jag en trimmer av ett bra och välkänt märke till skillnad från de där han hittills har köpt från lågpriskedjan. De där trimrarna, som har lagt av efter ett tag… Jag själv fortsätter nog att gå till M – det ligger lite själavård i att samtala med sin frissa också.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett sprattlande inlägg.


 

Även om vi ska bort i kväll måste vi ju fixa godis. Det är ju trots allt lördag. Det var inget att fundera nån längre stund över utan vi stegade iväg mot TokerianFästmön lättklädd i tischa och shorts, jag tungklädd i tjockis-svart tischa, en bandero runt halsen (Toffelhalsen kan ju bli förkyld!), mörka jeans och luvatröja.

Vi började med att titta in på nyöppnade MM-affären. Där fanns mycket smått och gott. Anna fastnade bland sminket, jag fastnade ingenstans. Smink, hygien, underkläder, sportkläder, badrumsgrejor, köksgrejor, mattor, lakan, kuddar, färg, chips, strumpor, godis och massor av andra prylar trängs nu i lokalerna där Kaj tidigare höll till.

På Tokerian var det som vanligt fullt av buron och vi var värst av dem alla. Vi är riktigt sprattliga, jag tror baske mig att det är nerver inför kvällens föreställning. Man kan rentav tro att vi ska upp på scenen och sprattla med benen tillsammans med Sarah. Men det tror jag inte blir verklighet – vi sprattlar bara på våra lokala affär…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och du… Innan vi sprattlar vidare… Glöm inte att kika in här i morgon, söndag, vid 18-tiden. Då ska du få en närmare titt på..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »