Återbesök i Gryttby

Ett inlägg om vår årliga tur till Emmaus i Gryttby.

---

 

Idag blev det ett återbesök till Emmaus i Gryttby. Fästmön och jag brukar åka dit en gång om året och botanisera bland allt från blomkrukor, husgeråd, möbler och badrumsinredningar till kläder, skor, böcker och diverse småpryttlar.

Det brukar bli en eftermiddagsutflykt, en tur ut från hemmet. Att bara titta på fina och roliga saker kan vara ganska stor stimulans för en som sällan lämnar hemmet. Det blir liksom påfyllning i fantasin, såväl som i det estetiska sinnet och humorn. För med Anna är varje utflykt ett litet äventyr, en spännande och rolig resa i livet.

Flera uthus och en huvudbyggnad är fyllda av prylar från golv till tak. Jag tyckte att det var bättre ordning i år. Sakerna var fint uppställda och det var lätt att titta och hitta. Bara en snörvlande och väldigt närsynt farbror som stod i vägen då och då idag. Fast han hörde ju förstås inte till varken inredning eller saker.

Innan vi lämnade Gryttby tog vi en fika. Och med hem följde för min del… jaa, gissa vad!..

Här är några bilder från årets Gryttby-tripp:

Detta bildspel kräver JavaScript.

På vägen hem till stan berättade Anna om när hennes farfar flyttade hemifrån – vid 70 års ålder samt visade huset han flyttade till. När vi hade skrattat färdigt stannade vi till i Gamla Uppsala och tittade på loppisen där. Även där fanns det fina saker! Ägaren kände igen oss och frågade Anna hur det hade gått med golvlampan hon köpte där sist. Ingenting följde med oss därifrån, men vi beundrade fina burkar – och såg en och annan Tutt-Lisa i glas, denna gång blått…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och innan vi körde in i garaget svängde vi in till Tokerian – det är ju lördag och två söta tanter behövde lördagsgodis för att bli ännu sötare… (Nej, ingen bild!)

När ett kilo räkor har tinat ska jag glufsa i oss det tillsammans med aioli, dill, citron, avokado, kokt ägg, vitt vin med mera. Tyvärr har det mulnat på, så vi kan glömma ballen* till middag och får äta i köket, som vanligt.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Flyt, förrådsstäd och andra nyttigheter

Ett inlägg om flyt, mat, förrådsstädning och andra nyttigheter. 

Det var inte riktigt soligt igår, men det var varmt. Jag åkte iväg mitt på dan och gjorde min intervju. Den tog cirka en timme inklusive körtid. Det tog 45 minuter att skriva artikeln och fixa med bilden. Fakta- och citatgranskningen gick suveränt fort, så jag la in text och bild i publiceringsverktyget, lay outade och mejlade Pe redan vid halv tre att min artikel var klar – bara att publicera när som. Jag är mycket nöjd med detta flyt! Framåt kvällen klickade Pe på publicera.

Hämtade sen Fästmön vid jobbet. Min fantasi när det gäller mat är inte direkt enorm, så hon fick bestämma och vi åkte tillsammans och handlade på ICA Heidan. Där träffade vi för övrigt två riktiga mediekändisar… *skrockar*

Vi tyckte att Nallekorven var fruktansvärt gullig, men jag äter ju inget annat kött än kyckling och kalkon, så vi avstod. Jag fotade Nallekorven i alla fall.

Fruktansvärt gullig korv.

I stället fick kallskuren kalkon i olika former – rökt, salami, pastrami och vad-det-nu-heter – samt mimosa- och potatissallad följa med oss hem. Vi dukade upp på ballen* – och skrattade åt att troligen nån skata (inte vi själva!) varit framme och snott värmeljuset vi hade i den lilla midsommarstången på bordet. Dumfåglar! Man kan väl inte äta ljus, heller!..

Kallskuren kalkon i olika former samt röror blev en fin middag.

Sen kom Anna på att hon hade glömt att fixa en grej på jobbet, så vi packade in oss i bilen och åkte tillbaka dit. Anna letade en timme efter en blankett, stackarn, och hon hittade den inte. På mig gick det ingen nöd, jag hade en bok med mig. Dessutom gjorde jag nåt drag då och då i nåt av de fyra partierna Wordfeud jag hade på gång.

En bok är alltid ett gott sällskap.

Kvällen avrundades med lite läsning och TV. Jag började läsa en ny bok – inte en deckare! Den handlar om, som titeln anger (du klickar väl på länken?), sorg efter att ha förlorat en nära anhörig. Dessutom är den, intressant nog, skriver ur den vuxne sonens perspektiv – trots att författaren alltså är kvinna.

Men idag har jag inte tid att sitta här vid datorn. Idag står det FÖRRÅDSSTÄDNING på schemat. Jag hoppas verkligen inte att Johan messar och skriver att han har varit magsjuk i natt, för här ska jobbas! Johan ska få bli mina starka armar när saker ska kastas, nämligen. Det blir ingen nåd idag – det som inte används eller är trasigt hivas.

Dessutom ska jag passa på att rensa mina garderober och ta med gamla, men hela kläder, till Återbruket. Jag har börjat med att leta efter lagom stora klädpåsar i mitt städskåp – och insåg att även städskåpet skulle må bra av att rensas… Snacka om påsfetischism…

Jag har varit ute i förrådet och tagit en före-bild. Det går baske mig inte att komma in där, se själv…

Det går inte att komma in i mitt orensade förråd.

Faktum är att jag även här har börjat lite smått. Jag har flyttat över alla krukor samt två lådor med småpryttlar till vår nya, gemensamma hylla. Det var inte svårt att fylla den…

Mina tre hyllplan är de översta. Inte svåra att fylla…

Detta innebär att jag har en hylla inne i förrådet som nu är så gott som tom. Där ställer jag nog kanske en del tidskrifter som jag ska spara och möjligen elljusstakar. Stakarna ligger nämligen högt upp på en hylla längre in i förrådet idag – totalt oåtkomliga. Det är dumt. För vi vet ju att – HEPP! – så är det första advent…

*ballen = balkongen

Livet är kort.

Read Full Post »

Hej vad det går mellan… jaa, hem och förråd, typ…

Nu har jag jävligt ont i hälen. Och ont i hela benet, förresten, ända upp i rumpan. (Nej jag pallade inte att skriva ordet röven också, eftersom jag redan hade använt fult språk i och med svordomen…) Men undan går det! Strax efter sju i morse – eller i alla fall före halv åtta – var nätdörren till ballen* nerskruvad. Detta hade jag våndats över, ska jag säga, för jag minns att jag drog åt de nio skruvarna i gångjärnen hårt liksom öglorna till de två hakarna.

Därefter röjde jag lite i lägenhetsförrådet, du vet det som såg ut så här nyss:

Lägenhetsförrådet nyss. Det var då, det…

Gissningsvis skrämde jag slag på några i trapphuset, för de passade på att hämta tidningen i hållaren utanför dörren när jag var i kallförrådet, typ tre hus bort. Ja, folk är ju lite… märkliga här runt omkring. Det kändes liiite skönt att för en gångs skull föra oljud jag också en lördagsmorgon. 😈

Lägenhetsförrådet svalde faktiskt ganska många prylar till när jag hade röjt lite. Nätdörren, pallar, två femstegsstolar, en golvlampa, ett par tavlor, en champagnehink (har inte varje DAM** det???), balkongmattan och en gungstol. Hepp, liksom!

Fast nu sväljer lägenhetsförrådet inget mer.

Jag hann ta ut fyra öl och ställa på kylning innan gungstolen och lite annat bråte hamnade framför plattan – ölen lär behövas i kväll efter utfört arbete!..

Sen tömde jag ballen. Allt som var där ute fick faktiskt plats i lägenhetsförrådet – utom bordet. Bordet gick inte ens att skruva ihop, för jag hittade inget IKEA-verktyg som passade, trots min rejäla verktygslåda…

Matsalsbordet med verktygslådan på. Nej, det är ingen stil och klass på mitt hem just nu.

Ballen såg lika ödslig ut som den alltid brukar göra på hösten.

Ödslig balle.

Till och med de två tvättlinorna tog jag ner. Tvättlinorna, som jag aldrig kan använda eftersom det alltid röks och grillas – I SKRIVANDE STUND, FAKTISKT! – här runt omkring. Ville att ren tvätt stinker rök eller eldad gris, liksom…  Däremot lät jag min lila lobelia sitta kvar ett tag till. Den blir just nu grillskadad, stackaren.

Lobelian får hänga kvar ett tag till.

Ballebordet kånkade jag bort tillsammans med en presenning till kallförrådet. Det var tungt och otympligt, men det gick. Mötte H på vägen som smackade beklagande och sa att h*n vet precis hur jobbigt det här med fönsterbytet och hemmakaoset är. Hos dem är de liksom redan färdiga.

Tog bort en del tavlor och ett gäng småpryttlar från fönstren. Sen gav jag mig på köket. Det är från och med nu jätteomysigt eftersom jag inte kan sitta i kökssoffan vid bordet. Flyttade soffaset (tungt som fan!) till ena kortsidan, så nu får Fästmön och jag sitta på stolar och äta.

Ett omysigt kök för tillfället.

Ovanpå kökssoffan fick jag plats med en del prylar, faktiskt några till än vad bilden nedan visar. Så det går alltså inte att sitta där.

Belamrad kökssoffa. Vid pilen, min första Kitty Lindsten-tavla!

Slutligen grep jag mig an arbetsrummet. Lyckades skjuta morfars otympliga skrivbord framför en bokhylla. Det var som ett 15-spel! Efter detta flyttade jag datormöbeln med datorn och slutligen farfars astunga arkivskåp. Allt detta samtidigt som jag parerade med kablar till telefonen, nummerpresentatören, datorn med mera. Det gick rätt bra tills jag satte mig vid datorn för att blogga. Jag hade visst kommit åt nån inställning på skärmen, så det såg lite lustigt ut. Det har jag fixat så att det i alla fall ser lite mindre lustigt ut just nu.

Omysigt arbetsrum.

Nu sitter jag med ryggen mot fönstret och knattrar på tangentbordet. Det är bra, för då slipper jag se puckona som grillar. Känner bara äckellukten av grillen.

Tänkte nog ta en paus nu och äta frukost innan jag skruvar ner två gardinstänger. Sen  ger jag mig nog för idag med förberedelserna inför Dalkarlarnas ankomst. Anna messade nyss och frågade om jag var oskadd och om jag hade ätit frukost än… Hon känner mig alltför väl, den lilla.

I kväll hade jag planerat att servera Kalle Kon, men se det gick inte för varken Tokerian eller ICA Heidan hade nån Kalle. Tog i stället fram kyckling ur frysen som jag ska steka och krydda på annat sätt än den Tokeriagrillade vi åt igår. Vi inhandlar nog lite lördagsgodis på vägen hem när jag har hämtat Anna från jobbet, det brukar vi göra. Sen äter vi så vi mår illa och svär på att aldrig mer äta Karamellkungens lösgodis… Tills nästa gång…

Vad pysslar du med en lördag som denna???

*ballen = balkongen
** DAM = You see, I’m a laaady…

Livet är kort.

Read Full Post »