Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘smälla’

Jag skulle gå till Tokerian och handla lite kompletterande till nyårssupén och det gjorde jag. Men sen blev det en promenad på egen hand, årets sista dag.

Solen lyste och det var cirka sex grader kallt. En liten vind bet i kinderna och gjorde så att det sved i halsen.

På gula området hittade jag en fotbollssupporter…


Här har en AIK:are sin bil!


Nån snö har vi inte fått,
men temperaturen har krupit neråt och det ligger ett frosttäcke över det mesta utomhus.

Gräset var frostigt.


När jag gick i gräset
knastrade det lite av frosten under mina sulor. Annars är gräset fortfarande slående grönt…


Fruset, men torrt och ingen snö.


Solen stod ganska lågt,
så ljuset var besvärligt att fota i. Dessutom blev solbrillorna immiga och fingrarna iskalla. Bara en sist bild, på såna där vita bär som är så roliga att smälla!

Frusna, vita smällbär.


En promenad på egen hand,
för att vila öronen en stund. Jag mötte nästan bara tjockisar som jag själv och en och annan ”speta” som kom cyklande, illröd i fejan, med reapåsar från smalis-klädaffärer i Stormarknaden.

Nej, det var skönt att komma hem och dra på sig mjukisbrallan! Den stannar på även över nyårssupén med mamma som består av kräftor, räkor, limeaioli, vitlöksbaguette, kex och goda ostar. Fick bland annat tag på en liten bit Stilton idag, mums!

Men det känns väldigt, väldigt trist att inte fira nyår med Fästmön!… Saknar!!!

Read Full Post »

Jag kan inte säga annat än vokalen ovan. På onsdag klockan elva är det dags. Det smäller, liksom. Högt. Och jag måste bara lyckas och jag måste bara nå fram. För det här är nånting jag verkligen vill. Verkligen vill ha.

Klarar jag av det? Klarar jag av att motbevisa mig själv när det gäller min förmåga? Klarar jag av att visa för alla som har velat och vill mig ont att jag faktiskt duger?

Det här är sista chansen. Sista. Om jag inte lyckas…


Sista chansen…

Read Full Post »

För ovanlighetens skull unnade jag mig själv att se TVÅ TV-program igår kväll. Fästmön TVINGADE jag att se, hon satt med sin dator i vardagsrummet när jag knäppte på TV:n. Fast jag tror att hon blev rätt intresserad också.

Jag erkänner. Jag föll för alla trailers och tittade på första delen av Uppdrag Granskning i SvT1. Bland annat för att jag nyligen lagt in mig och mitt CV i IKEA:s kandidatbank, men framför allt för att det just handlade om IKEA, detta möbel- och prylvaruhus som väl ingen svensk INTE känner till.

Jag har emellertid svårt för Janne Josefsson. Jag gillar inte hans aggressiva stil att göra TV – ÄVEN om han får makthavare och andra att blotta sina svagheter. Men jag gillar inte heller det lilla jag har sett av personen Josefsson. För jag HAR verkligen träffat honom och kan åtminstone uttala mig om DEN gången. Han föreläste och uppträdde tämligen arrogant. På kvällen satt vi vid samma middagsbord och inte blev arrogansen mindre då. Men jag tror att antipatin var ömsesidig och jag tror att den store herr Josefsson tål att få höra att jag tycker att han är aggressiv och arrogant – när han gör TV, när han föreläser och när han umgås med taltidningsjournalister, som jag var på den tiden. Janne Josefsson tycker om att synas och höras. Nu blev det endast Jannes Josefsson i början av programmet och i slutet. Det var Magnus Svenungsson, journalist och barnbarn till en riksdagsman från Högerpartiet, som hade gjort reportaget.


Magnus Svenungsson, reporter på Uppdrag Granskning. Bilden är lånad från SvT:s hemsida.

                                                                                                                                                      Men åter till IKEA… Jag kan väl säga att jag blev chockad och förstummad över reportaget. Jag hade inte ens nån aning om att en stiftelse i Holland – eller Liechtenstein – äger IKEA, detta svenskaste av det svenska, fastän detta har varit känt ett bra tag. Inte heller visste jag att tre procent av allt som säljs på IKEA går till denna stiftelse – som ytterst styrs av… tadaaa! Mr IKEA själv, Ingvar Kamprad. Allt är mycket hemligt och hur Uppdrag Gransknings reporter kommit över vissa dokument förstår jag inte (men det klart att det finns en läcka nånstans, annars hade man ju inte kunnat göra programmet!). Syftet med stiftelsen och att lägga ägandet utomlands är förstås att skatteplanera. Tjäna pengar. Nåt annat kan det väl inte vara? Jag tror inte riktigt på att stiftelsens pengar finns där för dåliga tider, inte när en massa anställda, enligt programmet, varslades förra året för att det var just… dåliga tider. Dåliga tider GENERELLT. Inte på IKEA. IKEA påverkades nästan inte alls.

Hur påverkas jag av att se Uppdrag Granskning om IKEA? Slutar jag att handla där? Mja, IKEA är ju inte ensamt om att skatteplanera och ska man tro att det är skattefiffel finns sånt på närmare håll… Fiffel är emellertid aldrig OK, tycker jag, så. Men jag har inte bestämt mig än vad jag tycker om IKEA. Jag vill se del två först. Därför sätter jag inte heller nåt betyg på programmet än.


Historien om IKEA – hur sann är den?

                                                                                                                                           Gårdagkvällens andra TV-program som jag tittade på var förstås tredje och sista delen av Bibliotekstjuven. Serien som blev bättre med tiden och där jag riktigt njöt av Gustaf Skarsgårds skådespeleri. Man kan tycka att programmet om IKEA och Bibliotekstjuven är otroliga kontraster, men egentligen är de inte det! Båda programmen handlar om pengar, mycket pengar, pengar som tjänas utomlands och så två huvudpersoner från enkla förhållanden som skaffar sig… mycket pengar.


Gustaf Skarsgård, njutbar skådespelare. Bilden är lånad från SvT:s hemsida.

                                                                                                                                                       Jag tycker att det är fruktansvärt när man förstör böcker – och i detta sista avsnitt river John Maneus sönder en gammal bok och dessutom hamnar ett gäng gamla böcker först i en soptunna, sen på pappersåtervinningen. Det är också så programmet slutar. Med en kvinnlig bibliotekarie som inte kan låta bli att rota i ett berg av papper i hopp om att finna nåt att rädda..? Och ja, serien följer den verkliga historia den är baserad på så tillvida att det smäller.

Bibliotekstjuven har en massa mindre bra saker, men också en massa bra skådespeleri, framför allt. Därför ger jag den högt slutbetyg!

Read Full Post »

Nyårsafton fortsatte i samma lugna lunk. Jag stekte kalkonfilé och serverade vitlökssmör och potatisgratäng till den samt ett stort, dignande salladsbord (NOT!) bestående av majs och små plommontomater. I glasen var det alkoholfritt nattvardsvin till mamma (!) och ett hemtrampat rött från 2002 för oss övriga. Desserten bestod av kex och ostar som luktade… jaaa, bajs, helt enkelt!


God, men luktar bajs.

                                                                                                                                                         Vi åt lite tidigare än planerat, så att vi skulle hinna se Grevinnan och betjänten. Anna kunde äta och satt uppe i soffan med oss hela kvällen. Messade lite till alla barnen mellan TV-programmen, för mamma upptäckte nämligen att After Dark med Babsan gick. Anna och jag var väl sisådär sugna eftersom vi hade sett showen på TV tidigare i höstas – MEN! Det visade sig att gårdagens inspelning från Tyrol var längre än den som visats förut. Superduper! Det blev två timmar med skratt och flams och snuskerier! Till detta serverade jag kaffe och så tog jag ensam ett glas päronkonjak. Det var ju ändå  nyårsafton…


Två härliga puddingar!

                                                                                                                                                         Vi kikade på ett avsnitt av Snobbar som jobbar på en av skivorna i boxen jag fick i julklapp av Anna. Vissa avsnitt är faktistkt fortfarande spännande – även om vissa saker, till exempel lord Brett Sinclairs dans, är rena tönterierna! 😆

Tolvslaget såg vi på Skansen och fick bland annat höra Sarah Dawn Finer framföra Annas och min låt. Jag passade på att messa en viktig fråga till Anna och fick ett bra svar.

Utanför fönstret hade en massa galningar eldfest med grillar och raketer. Ungar släpade brinnande föremål (granar?) fram och tillbaka över snön och himlen lystes upp av raketer. Dessvärre smällde det ända fram till halv fyra på morgonen, enligt mamma. Det verkade som om man inte läst informationen från styrelsen om att man INTE fick smälla av raketer på gårdarna. Hur som helst, det var ju mycket snö och snöade friskt, så nån större brandfara var det väl inte. Fast man hade väl inte precis lust att få en raket på ballen*…

Faster E, snart 94, ringde och väckte oss vid elva-tiden. Pinsamt att vi sov så länge…

Anna ligger nu i badet och efter det tänkte jag servera en sen frukost. Till kvällen blir det kräftor och räkor, med en silltallrik som förrätt. Och så Stjärnorna på Slottet och kanske nån film.

                                                                                                                                                  *ballen = balkongen

Read Full Post »

« Newer Posts