En tripp till Stockholm, bara så där

Ett inlägg om en tripp på egen hand till Kungliga Hufvudstaden.

Jag är inte mycket för att resa kommunalt. Särskilt inte på egen hand. Men jag är bra på att pressa mig själv just nu till att göra saker som är svåra för mig: idag har jag åkt både buss och tåg två gånger! Målet var att träffa Anna W, destinationen Stockholm.

Dagen började lite mulet, men det var lik förbaskat kvavt.  Jag köpte två små flaskor pärondricka på centralen. En kom visst med hem igen.

Det blev ett tidigare tåg än jag planerat. Bara det att göra avstickare från fastlagda planer är bra träning för mig. Jag ville passa på att titta i lite affärer innan jag träffade den andra Annan, framför allt Alfa antikvariat. Där kan jag botanisera bland alla böcker i flera timmar…

Men först blev det en titt in i några av affärerna på Gamla Bro, det vill säga Blue Fox, Americana Classic Vintage och In & Finn. Därefter ett besök på Kinaaffären, den som bara liksom heter… China…

Sen började det regna. Jag sökte skydd under en markis medan jag väntade på Anna W. Men till sist gick jag in till Hurtigs, där vi skulle ses. Först träffade jag på en otrevlig person som jobbade där och undrade varför jag fotade en skylt (orkade inte dra hela historien om namn, utan nämnde att jag skulle checka in på Foursquare. H*n verkade inte fatta.) Sen när vi beställde blev i alla fall jag trevligt bemött av en annan person. Tänk så olika människor kan vara!

Nån som enbart var trevlig var i alla fall Anna W! Jättekul att träffa nån som är i liknande yrkessfär som jag (såväl yrke som bransch, kan man säga). Vi jämförde en del erfarenheter från både då och nu och kom fram till att de arbetsgivare som inte väljer oss måtte ju vara… inte så smarta.

Tåg 14.11-tåget tillbaka till Upcollect (= Uppsala, med lite fantasi). Varmt och svettigt och jobbiga människor som skrek ut sitt livs historia i mobilen så alla hörde var ingen höjdare. Uppsalabuss lät vänta på sig. Ombord fanns nästa mobilskrikare som detaljerat redogjorde för sina upplevelser och känslor gentemot en person för den h*n hade i luren men också hela bussen. Orka! Vill inte höra!

Jag var inte hemma i New Village förrän runt 16. Har packat upp, skrivit lite och nu ska jag bara komplettera detta inlägg med några bilder innan det är dags för mig att söka dagens tre jobb!

I morgon förmiddag ska jag till ett möte på Arbetsförnedringen. Jag har ingen som helst lust att gå efter deras jävla miss, men eftersom jag är en vanlig människa och inte en myndighet kan jag straffas om jag inte deltar. Suck!.. Dessutom ska jag visa upp några intyg. Jag registrerade vissa utbildningar etc för fyra år sen. Inte förrän nu har nån frågat efter intyg. Så de ska få se! Jag har en hel jäkla drös som ligger redo i ryggan till i morgon…

Och ja just det… Jag såg två spöken, det vill säga troliga ficktjuvar, klädda och sminkade i vitt. En var utklädd till brud… Riktigt obehagligt!

Här kan du titta på några bilder från min dag i Stockholm:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort. 

Read Full Post »

Att säga nej och ja och att våga säga vad man tycker… Om Snällfällan och Bättre relationer på jobbet med mera

Det är sportlovstider i Sverige. Förra veckan här i Uppsala, denna vecka i Stockholm. Det ser man i media på antalet TT-artiklar av genren

tidlösa. 

Alltså såna artiklar som inte innehåller så mycket nytt, för att prata på ren svenska. Jag skummade två (2) såna artiklar i morse, tog mig för min panna och smackade med tungan i gommen trots att jag satt ensam i köket.

Den första artikeln handlar om boken Snällfällan. Den går ut på att man ska må bättre av att säga nej. Att man ska bota vara-till-lags-sjukan (disease to please) som enligt författaren kan leda till stress, oro och tröstätande, i förlängningen också övervikt och till detta relaterade sjukdomar. Boken vänder sig till kvinnor. När man läser informationstexten om boken inser man att det här är yet another viktminskningsbok. För kvinnor, som sagt.

Snällfällan – för kvinnor som vill gå ner i vikt.

Nu har jag inte läst boken och jag säger inte heller att det är fel att lära sig att säga nej. Men att koppla ihop nej-sägande med viktminskning för kvinnor känns väldigt långsökt för mig. Jag tycker att det är bra om vi alla lär oss att säga nej, både kvinnor och män – och lagom mycket. Så klart att vi inte ska mesa och säga ja till sånt vi inte vill. Men om man hela tiden säger nej, nej, NEJ! – upplevs man inte som tämligen negativ då..? Bara en reflektion, så där. Att säga nej bara för att är inte heller nån lösning på varken kvinnors självförtroende eller deras viktproblem, som jag ser det. Jag tror att lagom är bäst. Att säga ja i lagom mängd och att säga nej. Men självklart till det man vill och inte vill och verkligen inte bara för att man ska vara på ett eller andra sättet.

Den andra artikeln gäller boken Bättre relationer på jobbet. Inte heller den har jag läst, men jag undrar vad den kommer med för nyheter egentligen? Inte många, om man läser vad boken handlar om i artikeln: att fika är viktigt för arbetsklimatet och att småprat skapar sammanhållning. Det är sånt jag – och säkert många med mig – redan VET. Vidare handlar det om att ta eget ansvar för trivsel på jobbet – såväl den egna som kollegornas. Boken handlar om feedback och konflikter också. Och enligt artikeln också sociala medier. Bland annat står det i artikeln att det är OK att ha chefer och kollegor som vänner på Fejan, men att man bör undvika skriva där när man har alkohol i kroppen. På Twitter kan man emellertid vara mer öppen, eftersom Twitter är flyktigare.

Blir relationerna på jobbet bättre när man har läst denna?

Ja, ja… Inte skulle jag väl precis vilja ha chefen som Fejan-vän, för jag tycker att en chef ska vara en chef och inte en kompis. Kollegor kan det vara lättare att förhålla sig till – dem jag gillar, fine, dem jag inte gillar – no friend of mine. Men nu finns ju inte jag på Fejan. Jag finns bara här på bloggen och på Twitter och här jag kan jag inte styra vilka som läser mer än med lösenordskyddade inlägg. Och såna blir det ju ibland. För jag får ofta för mig att det är fler fiender än vänner som läser här stundom. Bara en känsla, men… Å andra sidan har jag inget mer än det mest privata att dölja utan gillar att köra med så öppna kort som möjligt, till skillnad från en del som bara pratar bakom ryggen med vissa utvalda.

När jag tänker efter… Jag kanske ska skriva en bok om vikten av att våga säga vad man tycker offentligt och inte ägna sig åt fegt skitsnack. Eller hepp! Jag kanske redan har en sån bok på gång… Vem vet, vem vet…

Livet är kort.

Read Full Post »

En tripp bland sura gubbar, kvinnor på nya poster och några andra… gökar

Det var ett tag sen, men nu är det dags igen: en runda bland våra märkliga nyheter. Som vanligt gäller att det är en frivillig rundtur. Vad sägs om detta/dessa..?

• Från dejtingföretag till Moderaterna.  Det handlar förstås om Hanna Bergholm, som har gått från att ha varit marknadschef vid ett dejtingföretag till att bli kommunikationschef hos Moderaterna. Jag vet inte hur jag ska kommentera detta, men det är sant… Jag låter det tala för sig självt. Och så får vi se hur det går. Statsministern är ju inte bara moderat, han är ju singel också, sägs det…
• Leif Boork gillar inte Pia Sundhages sång. Och? Leif Boork har till och med twittrat om att han hoppas slippa höra Pia sjunga på idrottsgalan i Globen i kväll. Luktar det Surgubbe, eller vad?
• Nätkränkningar vs Yttrandefrihet. Ja, det blir inte helt lätt att täppa till luckan i lagen om man inte ska tafsa på våra grundlagar… Experten säger:

[…] Om man gör bestämmelsen tillräckligt snäv genom att man räknar upp särskilda privata uppgifter som det inte finns skäl att sprida så skulle det inte behöva skapa några problem heller på det grundlagsskyddade området […] 

Jag säger…

Eh… yttrandefrihet..?

• Nya regler ska förenkla vid sjukskrivning. Nu finns ett förslag som sägs ge Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan en gemensam bedömningsmetod när det gäller sjukskrivning. Men det vet väl alla att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inte kan samarbeta! Jag skakar på huvudet och smackar med tungan i gommen.
• Ord står mot ord i artisthärvan. Artisthärvan..? Det handlar alltså om rättegången mot Lotta Engberg, Martin Stenmarck och Magnus Carlsson om eventulla skattebrott. Artisthärva… Meh, snälla DN…
• Våldtog ex-flickvännens nye man med spade. Herregud… När ska folk förstå och inse att ett förhållande är slut när den ena parten har… gjort slut och dessutom skaffat sig en ny partner? Galningar!
• Kvinna våldtogs av fem män. När ska ni sluta? Galningar, var ordet!

Livet är kort.

Read Full Post »

The show must go on…

Idag är det tisdag och jag hoppas att S har fixat min dator på institution 1. Det är nämligen där jag ska jobba, även rent fysiskt, på tisdagar. Tillbaka till mitt ”gamla” kontor, det som ligger högt uppe bland molnen och som är luftigt och stort. Jag trivs bra en trappa ner, men kontoret där är litet och trångt och utsikten är inte mycket att hurra för – korridoren mitt emot i denna del av byggnaden som är U-formad.

Jag slängde en blick på gamla mobilen igår och noterade, till min förtjusning, att en nitisk säljare i Göteborg verkligen vill sälja en pensionsförsäkring till mig. Så himla synd att jag inte svarar. Pensionsförsäkring känns i skrivande stund som ett hån. Insåg också att jag inte har meddelat sjukhuset mitt nya mobilnummer. DET är lite värre, för jag vet inte vem jag ska ringa. Men min adress och mitt hemtelefonnummer har de ju. Vissa samtal kan ju vara bättre att ta emot i hemmets lugna vrå…

Lite roligare var ett mejl som jag fick igår angående ett bokprojekt jag har gett mig in på. Jag är både nyfiken och förväntansfull! Mer om detta lär komma på en blogg nära dig!

Det blir fortsatt jobb med institution 1:s forskningssidor idag, uppblandat med lite möten och annat. Några kontaktpersoner har jag inte fått än, så jag gissar att jag måste tjata om det. Sånt där tycker jag är lite jobbigt, men samtidigt inser jag att chefer inte kan hålla allt i sina huvuden – ty där är ju, liksom för oss vanliga dödliga, vissa utrymmesbegränsningar. Tråkigast känns den uteblivna återkopplingen (feedback på svenska) på det material jag skickade till prefekten på institution 2 efter vårt lönesamtal. Varför stressade jag, liksom? Det är för övrigt frustrerande att inget händer på ett mer långsiktigt plan. Jag börjar tröttna lite och tappa sugen på löften som bara ger korta, tillfälliga lösningar.

Nej, nåt vidare humör är jag visst inte på idag. Ursäkta, det blir bättre när jag kommer igång och jobbar! Ryggen har bråkat med mig i natt – jag for upp som en raket mitt i natten av att det kändes som om jag fick ett spjut i ryggslutet. Det fick jag inte, men jag hade antagligen vridit mig i ett läge som ryggen inte estimerade. Därför är ryggeländet idag tillbaka till ruta ett. Hälen är också ond idag, det gör ont genom vaden upp i baklåret. Gissar att det helt enkelt är rejält inflammerat. Kanske inte så konstigt att jag är lite grinig då…

Inte ens Dagens Språkliga Groda i lokalblaskan fick mig att skratta nåt nämnvärt. Bara att skaka på huvudet och smacka med tungan i gommen åt detta fel som så många gör: båda TRE. När man använder uttrycket

både

handlar det max om två. Men lokalblaskan, som så många andra, utökar både till tre.

Både tre partier…

Nu knackade bästa J på och förärade mig en chokladbit! Tänk, J måste ha sett att jag såg grinig ut! Vilka snälla människor jag har runt omkring mig – på alla plan – privat, på jobbet och i bloggvärlden. Jag skrattar fortfarande åt gårdagens ömtåliga post… Kanske skulle ha tagit med den hit idag och skojat lite – med mig själv…

Mugg från ett av bonusbarnen som tycks ha ENORM humor, chokladen från J.

Nej, dags att sätta fart på den gamla kroppen och göra skäl för månadspengen! Jag ska flytta mina

näbbiga armbågar

– ett uttryck som Fästmön hasplade ur sig när vi låg i sängen härom kvällen och resten av min lekamen ett trappa upp. Var hänger du idag???

Livet är kort.

Read Full Post »

Näsbråk

Jag läser på nätet om ett stort näsbråk som har brutit ut. Kontrahenterna är… i ena ringhörnan Kissie, i den andra… Gina-Va-Hettere-Hon-I-Efternamn-Nu-Igen.

Kissie har anklagat (?) Gina- Va-Hettere… för att ha… nej, inte ljugit, snott nån kille eller varit full utan… opererat sin näsa. Gina-Va-Hettere förnekar upprörd eventuell plastikoperation på sin blogg:

[…] Min näsa är naturlig, jag fattar inte ens hur man kan tro att den är opererad. Den är ju inte direkt mini […]

Dessutom lägger hon till några goda råd, så världsvan som hon är, den 21-åriga fröken Va-Hettere:

[…] Till alla er som får höra att ni har stora näsor och allt det där skitet. Ni kommer växa och ansiktet kommer få en annorlunda form så allt kommer se bra ut. När mina kusiner var yngre så fick vissa jättestor näsa. Sen när de blev äldre så passade den in normalt med ansiktet. Samma med mig. Så no worries, Var nöjda med er själva och lyssna inte på skitsnacket […]

Jaa… själv tar jag mig för min rynkiga panna, smackar med tungan i gommen och så petar jag mig i min gigantiska snabel som definitivt är oopererad. Tänker att

flickor, flickor, nån gång blir ni också vuxna. Det lär dröja. Men faktum är… min gigantiska näsa har ännu inte passat in. Den sticker ut. Som fan.

Livet är kort.

Read Full Post »

Saker som folk har i sina skåp

Jag smackar med tungan i gommen och undrar över saker som folk har i sina skåp. Eller vad sägs om denna tofs som jag hittade igår när jag var Ute på Uppdrag? Eller tofs och tofs, det kanske är en råttsvans. Jag vet inte. Jag vågade inte se efter.

En hårtofs? En råttsvans? Jag vågade inte se efter.

Read Full Post »