Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘små steg’

Ett inte särskilt omvälvande inlägg.


 

O, jag vill så gärna tillhöra den där gruppen människor som förnyar sig! Som vågar tänka i nya banor, prova nya saker eller kanske göra gamla saker på nya sätt. Därför har jag bestämt mig för att försöka börja förnya mig. Lite grann, i alla fall. Små steg. Du får ju tänka på att jag befinner mig i aftonen av min levnad! Det är svårt att lära gamla hundar sitta – även om man är sin egen matte eller husse!..

Solnedgång februari 2015 med markis

I aftonen av min levnad… (Fast bilden tog jag igår, den 6 februari 2015.)


Lördagsmorgon. 
Ingen tid att passa. Sovmorgonsläge. Vad händer? Jag sover lätt och blir väckt av mobilens svaga bzzande från vän som är vaken och vill ha min uppmärksamhet. Somna om? Glöm det! Jag gör en FEM, det vill säga ligger kvar i sängen och försöker läsa min tegelsten på gång. Boken är fasligt tung, bindningen helt fel för omfånget – jag orkar läsa 20 sidor, sen är mjölksyran i armarna ett faktum.

Kaffe vore gott. Jag trycker på min redan förberedda och laddade perkolator. DET måste jag ändra och förnya: jag kan inte förbereda kaffe kvällen innan som värsta gamlingen! Eller? Är det inte egentligen… rätt smart..?

Jag skriver ett surt blogginlägg och delar ut en svart bak. (Note to self: måste bli positivare!). Kommer på att jag är sugen på knäckemackor med ost som doppas i kaffe – så där som pappa och jag brukade frukostera tillsammans ibland när jag var liten och hade en vit kopp med blå rand. Min allra första, egna kaffekopp… (Vi har alltid haft personliga kaffekoppar eller muggar i min familj. Nåde den som försökte ”låna” nån annans! En sann kränkning!)

Knäckemackor o kaffe

Knäckemackor och kaffe till frukost, i vardagsrummet, framför #nymo. Wow, vilken förnyelse!

Fixar mackor och häller upp kaffe – och sätter mig i vardagsrummet (nytt! bra!) och slår på TV:n. (?) Ja, jag vill frukostera framför Nyhetsmorgon, #nymo, som alla twittrar om var och varannan morgon (man behöver inte titta egentligen, man kan kolla sitt Twitterflöde).

Hur länge står jag ut? Knappt den tiden det tar att äta upp mina tre små knäckemackor! Det SKRIKS (vad hände med vanlig samtalston?), det visas sportresultat (ointressant för mig), jag ser vädret – TVÅ gånger på tio minuter. Och så rappare… Nä, jag gillar inte rapmusik. Det är inte musik i mina öron, det är prat. Mera prat… En smått manisk person dyker upp på skärmen och pratar världspolitik. När det börjar bli lite intressant kommer reklam. Det kommer reklam i TV4 tamejtusan var tionde minut! Jag skojar inte!

Nä, nu har jag försökt förnya mig tillräckligt för idag! Jag går och sätter mig vid datorn och skriver lite. I morgon är en ny dag och då kan jag göra nya försök till förnyelse. På måndag börjar en ny vecka. Då kan jag… till exempel städa, för det brukar jag sällan göra på måndagar.

Vad gör DU när DU förnyar dig???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag fortsätter gå framåt, om än med små steg. Men det jag har åstadkommit idag är sjumilakliv, minst. Det känns som om jag har rätt att vara stolt över mig själv.

Efter promenaden var jag bara så jättetrött. Mamma ringde och pratade oavbrutet i nästan en halvtimme. Jag blev inte piggare, men fick lite energi till att bädda min säng med rena lakan.

bäddad säng

Sängen är bäddad!


Dagens middag
bestod av knäckemacka med ost, mjölk samt, tro det eller ej, räkcrèpes. Det smakade ingenting och osten, whisky cheddar, var irriterande smulig.

räkcrèpes

Middagen föreställer räkcrèpes. 


Jag var helt slut och trött
efter dagen och allt jag hade gjort (mycket för mig!), så jag drog mig tillbaka till fåtöljen med mitt jättesudoku.

Jättesudoku

Jättesudokut får en att känna sig lite smart ibland.


För att jag inte skulle somna
satte jag fram en skumtomte och lite ischoklad. Det hjälpte inte. Ett, tu, tre så hade Tofflan slocknat.

Skumtomte o ischoklad

Mutor för att hålla mig vaken – skumtomte och ischoklad.


Vaknade en halvtimma senare
av sms. Därpå följde i ganska rask takt två telefonsamtal. Det kändes bra att mina nyårshälsningar hade nått sina mottagare!

Kom på att jag inte hade varit ner till postboxen idag, eller jo, när jag passerade på väg ut på promenad, men så tidigt kommer inte posten hit. Så jag hasade nerför trappan och tänk – där låg ett paket från Bokus!

Paket fr Bokus

Paket från Bokus.


Men jag hade ju inte beställt nåt
från Bokus NU… Konstigt… Jag slet och kämpade med den seeega tejpen. Och det klart, det kunde man ju förstå att den var seg, tejpen var ju från Dalarna visade det sig!

Jag ska göra dig så lycklig

En norsk bok till mig!


Det var den snälla Gunilla
som hade tänkt på sin gamle sjuke kömpis i Uppsala! Tusen TACK, raring! Jag blev så glad!!!

Från Gunilla

Från Gunilla.


Nu har jag massor av bra böcker
att läsa!

Tack alla som har gett mig böcker, det är goda gåvor och de hjälper mig att ta det lugnt och att bli frisk.


Livet är kort.

Read Full Post »