Urkigt, ändrade planer och… måsten…

Ett risigt inlägg.

---

 

Paket med grönt snöre måste överlämnas till en blivande 21-åring i morgon om jag inte är helt utslagen.

Nä, jag har ingen lust att känna att jag inte är flexibel. Planerna för helgen är ändrade och jag får lägga om mina planer. Det blir 21-årsmiddag för yngsta bonusdottern hemma hos Fästmön i morgon kväll i stället för hos hennes pappa på söndag kväll. Det passar bättre för alla inblandade, även för mig. Om det blir nåt för min del, vill säga. Jag känner mig ganska urkig. Den här infektionen jag har kämpat emot kanske slår igenom nu bara för att jag känner mig så trött. Dessutom var huvudredaktören dunderförkyld och vi satt ganska mycket bredvid varandra på jobbet…

I vart fall måste jag försöka komma iväg i morgon till Stormarknaden och göra några ärenden som jag inte hann med förra lördagen på grund av all sandjakt – och brist på ork då också – och så måste jag handla maten jag ska äta hos Anna eftersom jag är matkrånglig (mitt ordval) och min mat kanske inte finns att handla i Förorten.

Men innan dess måste jag också bädda rent och tvätta en maskin. Det kan jag göra medan jag tar det lugnt på förmiddagen. (Jag kopplar av, jag kopplar av, jag kopplar av…) Städa badrummet och duschrummet/toan kan jag göra på söndag. Jag måste verkligen bädda rent och städa. Bara måste. Sjuk får jag däremot inte bli, för jag måste jobba, har inte råd att vara hemma och inte heller lust att höra på somligas brutaljoller och hushållsmaskiner. Men innan jag åker till Förorten måste jag hinna ringa mamma i morgon, för det lovade jag henne.

Och vad i himlens (!) namn är det KD har hittat på nu? Inte för att jag är förvånad över att partiet tycks bli kompis med ett annat parti med ordet ”demokraterna” på slutet, men ändå… Kanske är det straffet för att Lejonet vägrade släppa in V..? Vad vet jag, vad vet jag? Surt och irriterande.

Eh… vart tog det goda humöret vägen??? Det är väl infektionen som har ätit upp det. Jag muntrar upp mig med lite kissåbajshumor! Idag läste jag hos Illustrerad vetenskap om… en fisdetektor. Det är en liten grej som man fäster i byxlinningen. Den sniffar sig igenom 0,5 liter tarmluft varje dag och kan varna detektorbäraren via bluetooth och en app för vad h*n bör undvika att äta så att det inte kommer gaser från personaling… där bak… Nu är detta fortfarande på utvecklingsstadiet, men… Jag kan inte låta bli att undra hur nödvändigt det är, egentligen, med en fisdetektor… Vore det inte bättre att forskarna hittade nån lindring av förkylningssymtom..? Urrrrk…

Luktar Bajs prutt, tro?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

När livet vänder: Annelie

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

Ganska ofta skriver jag om döden här på bloggen. Framför allt att vi måste prata om den. Det finns olika sorters död. Självmord är en död som är fruktansvärd. Det är därför vi alltid måste tränga oss på dem som bara så mycket som antyder nåt om självmord. Kan du förhindra ett enda självmord är du med och sänker antalet självmord varje år till 1 599, ungefär. För runt 1 600 personer är det i vårt land som tar livet av sig varje år. Det blir en person var sjätte timme, enligt introduktionstexten på SvT:s webbplats till kvällens När livet vänder.

Annelie och Anja Kontor pratade om självmord. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

Kvällens program handlar om Annelie. Mitt i sommaren år 2009 tar Annelies man livet av sig. Han hänger sig i lagården. Det är den höggravida Annelie som skär ner honom. Mannen, som aldrig fick se sitt barn, blir inte äldre än 38 år ung.

Annelie pratar om händelsen, tiden före och tiden efteråt. Hon berättar om hur Olof blev tystare och tröttare och söker hjälp i vården. Han får medicin. De åker på semester och det känns OK. Olof ser fram emot att få sitt första barn. Men en dag orkar Olof inte med att leva längre. Han går ut i lagården och han kommer inte därifrån.

En tid efteråt hittar Annelie en post it-lapp. På den har Olof skrivit orden som gör att hon slutar vara arg på honom. Men många i omgivningen var fortfarande arga. Många undrade om det inte hade funnits några tecken att se. Annelie säger:

Men vi ska väl alltid se varandra..?

Hur kunde Annelies liv vända? Lilla Klara blev balsam för själen. Dessutom tog Annelie flera avsked av mannen. Det sista avskedet var att lägga deras båda förlovningsringar i jorden. Att göra slut denna sista gång så att hon kunde leva vidare och släppa in en ny kärlek.

Läs mera om När livet vänder:

När livet vänder: Viljar

När livet vänder: Marta

När livet vänder: Lennart

Här kan du läsa min intervju med Anja Kontor i UppsalaNyheter (Texten uppdaterades i augusti förra året efter att det hade blivit klart att Anja Kontor skulle få göra åtta nya program.)

Här hittar du länkar till vad jag skrev om förra säsongens åtta program! 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vårväder och annat ombytligt

Ett ombytligt inlägg, rent generellt, så där.

---

 

En solig marsdag var det igår.

Igår var det en strålande vacker vårdag. OK, jag medger att jag tycker att solen är obeveklig också. Den lyfter fram alla skavanker hos mig och mitt hem, framför allt. Men visst längtar även en sån som jag efter sol och ljus. Jag tvingade ut mig på promenad. Det vågade jag, för det var rätt folktomt på gångvägarna mitt på dan en torsdag. Bara några barn vid skolan, men jag tog en omväg. När jag promenerar vill jag gå i min egen värld och ha människor på avstånd. Igår mötte jag dessutom en helt tyst skönhet som jag avporträtterade efter bästa förmåga (klicka på länken och håll med om att det är nåt snyggt?)

Vissa människor fortsätter att göra ont. En del är så ombytliga och älskar en ena minuten för att hata en och trakassera en den andra. En del skit förtjänar jag, men inte allt. Och det är dessa människor som får mig att dra mig in i mitt skal där jag släpper in allt färre utifrån. Ändå älskar jag att träffa nya människor, för jag vill ju nånstans tro att människor generellt sett är normala och rätt snälla. Nästa vecka ska jag träffa en sån, för mig ny, människa. Jag måste ha lite balans till besöket i vården jag ska göra på måndag och våndas lite inför. Min vecka i övrigt är tom, men jag vill gärna få besök av en vän som jag hoppas snart blir hostfri och som skulle behöva slippa undan renoveringsdammet en stund.

Så här blå himmel är det inte idag. Bilden är från gårdagen.

I morse, när Fästmön och jag kämpade oss ut till bilen (en av oss med lite tyngre huvud än vanligt), möttes vi av snöblandat regn. Det har upphört nu på förmiddagen, men dan är som en grå, blöt filt. Anna byter boende idag eftersom hon blir heltidsmamma ett par veckor nu. Jag bistår efter bästa förmåga. Men vi blir inte ifrån varandra länge, för redan i morgon träffas vi igen i Himlen. Och nästa helg får jag troligen besök eftersom Barnet i familjen ska med sin fader på ett musikevenemang på en ort nära Uppsala. Medan grabbarna i familjen är ute i verkliga livet, får väl vi tanter sitta hemma i vardagsrummet och glo på händelserna via Sveriges Television.

Men vi är inte där än. Det är ju på väg att bli den här helgen först. Jag ska hoppa över till Tokerian och köpa mig nåt ätbart till i kväll samt gå ett ärende till Anna. Jag undrar om jag möter fru B idag igen eller om hon har bytt färdväg. Detta är en historia i sig som förtjänar ett eget blogginlägg framöver, tror jag!

En annan historia som lär få ett eget inlägg är den om gardinomtagen i sovrummet. Anna har verkligen fått nåt att skratta åt och jag känner mig dummare än dummast!

Vad händer hos dig i helgen??? Skriv gärna några rader och berätta! Då blir jag glad! 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 15: Liv och Saliv

Torsdag och dags för veckans tankar kring höjdpunkter (Liv, som har namnsdag idag) samt dalar (saliv, ja, spott alltså). Så här har veckan varit enligt Petite Moi:

Liv

• Bästa Fästmön fyllde 25 (eller var det 15???)
• Fikastunden hos faster E (vilken tjej, blott 95 bast!)
• Vårsol (mer mer MER!)
• Födelsdagsfirande ett, två och tre (ja, jag har en snäll mamma!)
• Ubbes (i sanning ett russin i Byhålekakan!)

Saliv

• Medias hårdbevakning av Let’s dance (snälla, finns det inget väsentligare att skriva om???)
• En del Kinder egg-leksaker (vem vill ha en pappersboll med en autostrada?)
• Grannar som bankar och stojar på helgdagar (jag vill ha sovmorgon. Nån gång…)
• Demonstration mot Blåkulla (*suckar och himlar med ögonen*)
• Den som släppte in en svart katt i trapphuset (katten mötte mig i onsdags morse och jag undrade hur länge den hade varit instängd…)

Read Full Post »