En man som heter Ove

Ett inlägg om en bok.

---

 

En del är såna att de sparar det bästa till sist. Inte vet jag om jag är en sån rent allmänt, men Fredrik Backmans bok En man som heter Ove var den sista i högen födelsedagsböcker för i år. Det flesta böcker jag fick till födelsedagen i år var riktigt bra böcker. Fast faktum är att jag verkligen sparade den absolut bästa till sist. Tack, Anna!

Det här är en bok som redan i inledningen fångar min uppmärksamhet. Ove, 59 bast, ska nämligen köpa ”data”. Ove är lite av en grannarnas skräck, han är en aning (!) bitter och framför allt: han är bostadsrätts-föreningens självutnämnde ordningsman. Han har inga vänner utan umgås bara med sin fru. Det tar emellertid över 40 sidor innan vi läsare får veta mer direkt var den där frun är. När en nyinflyttad familj backar in i Oves brevlåda vet han inte om att han får vänner för livet. Ilsken svär han och tar kommandot över såväl bil som släp. Sen drar en märklig historia igång – med tillbakablickar på Oves liv. Allt medan Ove själv försöker ta livet av sig.

Först är det en väldigt rolig bok. Men under läsningen av vissa kapitel kommer faktiskt tårarna. Den här boken är så mycket! Den skildrar en man som gillar rutiner, men också en man med ett mycket stort hjärta. Om nu bara omgivningen tar sig tid och ser det. Nåt av det sorgligaste i kråksången är att Ove inte längre har nån funktion. En måndag var det bara tack och hej från jobbet, till exempel (måndagar är för övrigt inga bra dagar för Ove):

[…] Människan behöver vara en funktion, anser han. Och han har alltid varit funktionell, det kan ingen ta ifrån honom. Han har gjort allt som det här samhället har sagt åt honom att göra. Jobbat, aldrig varit sjuk, gift sig, amorterat, betalat skatt, gjort rätt för sig, kört en ordentlig bil. Och hur tackade samhället honom? Det kom in på hans kontor och sa till honom att gå hem, det var vad det gjorde. Och en måndag hade han ingen funktion längre. […]

Jag skulle kunna skriva åtskilligt fler citat, men det tänker jag inte göra. I stället tycker jag att du ska läsa den här boken. Den får nämligen högsta Toffelbetyg. Men nån jävla filmatisering (Oves svordom!) av boken tänker jag inte se! Det skulle definitivt inte Ove ha gjort heller…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

På spaning efter..?

Ett inlägg i vilket Tofflan spanar i omvärlden, sett ur mediernas ögon. Men med egna Toffeltankar runt omkring, förstås.

Medan norrmännen är lediga och firar idag – såväl nationaldag som att deras låt gick vidare till Eurovision Song Contest 2013-finalen på lördag – tar jag en tur i media. Häng med – om du har lust, förstås!

Två av tre rädda för att vara öppna. Det handlar om Europas homo- och bisexuella, transpersoner och de som kallar sig queer. Två tredjedelar. Det är rätt mycket, det. Mer än var fjärde har dessutom blivit utsatt för våld. Och tro nu inte att det är bra här i Sverige. Vi är inte alls bäst. Hela 35 procent av de svenska HBTQ-personer som deltog i den stora webbenkäten känner sig diskriminerade. Det är kanske därför dagar som Internationella dagen mot homofobi och transfobi, som det är idag, behövs…

Slut på förnödenheter i Venezuela. Det har blivit akut brist på basvaror i Venezuela. Skälet sägs vara priserna som kontrolleras av staten. Men när toapappret är slut skyller presidenten på regeringsfientliga krafter. Nu har emellertid regeringen beställt 50 miljoner toarullar. Hoppas Venezuela inte drabbas av nån magsjukebakterie eller så till dess att rullarna har levererats.

Världens rikaste. Bill Gates är världens rikaste, enligt Bloombergs miljardärsindex. Hans förmögenhet ligger på ofattbara 72,7 miljarder. Svenskar på listan är Ingvar Kamprad (svenskFÖDD IKEAgrundare), med 55,6 miljarder och Stefan Persson, H&M:s huvudägare, med 25,5 miljarder. Dollar, alltså. Lite svårt att förstå vad de ska göra med alla pengar. De hinner ju näppeligen göra slut på dem under sina livstider…

Drift(o)säkra bilar. Automotorsport har gjort en rankning vad gäller driftsäkerhet och bilar. Suzuki och Alfa Romeo är i topp, medan Cadillac och Kia ligger i botten. Volvo ligger på delad tredjeplats – i bottenlistan.

P-hus ska göra slut på parkeringskaoset. Sjukstugan i Backen vill göra slut på sitt parkeringskaos och ska bygga ett fem våningar högt parkeringshus. Det ska kosta 220 miljoner kronor, inte dollar. Enligt Folkpartiet ska bygget finansieras av parkeringspengar, inte skattebetalarna. Meh… vem är det som torde parkera där om inte… skattebetalarna? Fast frågan är om vi har råd att parkera i det nya p-huset. Det är långt till 220 miljoner, menar jag, så för att finansiera huset, som ska vara klart 2015, krävs höga avgifter… Fast de som jobbar där får ju redan idag nästan betala för att göra det. Jobba, alltså.

Båtkrasch i hus. För ett tag sen var det ett tåg som skenade in i ett hus. I morse kraschade en båt. Släpet släppte från bilen och båten for in i ett flerfamiljshus i Kungsör och gjorde ett hål i fasaden. Ingen människa skadades dock, tack och lov. Men nu får väl folk hålla reda på sina/andras fordon!

Sveriges bästa kommuner. Magasinet Fokus har rankat Sveriges städer. I topp ligger… Solna, Nacka och Lidingö, medan Grums, Perstorp och Flen är sämst. Men det är inte människor som tycker detta utan det är olika former av statistik ligger till grund för sammanställningen. Totalt har 43 variabler bakats ihop till en lista. Jag ser varken Uppsala eller Metropolen Byhålan på nån av listorna. Men däremot kan jag säga att Metropolen Byhålans nya webbplats är fantastiskt snygg och funktionell – eh… trots att det inte är jag som har gjort den.

Livet är kort.

Read Full Post »

En skitsak, men…

Släp med bajs har vält på E4:an norrgående fil i höjd med Rotebro vid Sollentuna, skriker Expressen ut.

En person på plats uttalar sig:

Det luktar skit!

Jajamens, säger jag som Bosse J. Bajs brukar lukta skit.

Men Stockholmspolisen är i alla positiv och säger:

Nåt giftigt rör det sig inte om. Det här kan man spola bort.

Skitsnack…

Bajs – en skitsak som luktar… skit…

Read Full Post »