Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘slå klorna i mig’

Ett inlägg om livet just nu.


 

Nä, nån hotellfrukost blir det inte idag. Som vanligt blir det nån form av brunch vid elva-tolvtiden. Eller kanske tidigare och mindre idag. Jag får nämligen vänbesök som tittar in klockan 13 tillsammans med matiga mackor. Själv står jag för kaffet. Och håller sig vädret som det är nu tar vi filt med oss till Gamla Uppsala. Visst är det väl en förmån att ha denna underbara plats så nära?! Det är en plats dit jag alltid har sökt mig under mina 30nånting år i Uppsala. Ibland i glädje, ibland i sorg och ibland bara för att få sitta utomhus på gräset i skuggan under ett träd.

Gamla Uppsala högar

Visst är det en förmån att bo så nära detta?!


Livet rullar på och ibland kommer det emellan, 
det vill säga kastar omkull planer och annat. Jag försöker fylla det med meningsfulla och vettiga aktiviteter och det går bra ibland. Andra dagar slår apatin och förtvivlan sina klor i mig. Det kanske det skulle göra i vem som helst efter år av oro och stress. På förmiddagarna gör jag det jag ska, utan större återkoppling. Jag får vara min egen peppare och piskare och det är lite svårt ibland när jag bara vill slå mig själv till marken för att jag är så dålig och värdelös. De enda som hejar mig då är mina belackare.

Den här veckan är ovanligt full av aktiviteter för min del. Och även om jag tycker att det är roligt och blir stimulerad av det vet jag att jag också blir trött, att jag kanske måste säga nej till människor som jag har sagt ja till tidigare. Då läggs det dåliga samvetet på axlarna också, tillsammans med allt annat. Nej, ingen offerkofta, som en del hävdar att jag bär. Jag bär andra tyngder och jag är fullt medveten om att det bara är jag själv som kan förändra saker och ting.

Igår började jag läsa en bok om skrivande som jag har fått för recension. Jag ska skriva om den på bloggen, men också på tre andra ställen. Först ska den läsas (den är på över 400 sidor), sen blir det en text som måste skrivas i ett antal versioner för att passa olika kanaler. En utmaning – ja! Spännande – ja! Dessutom hoppas jag på att bli lite peppad i mitt egen skrivande genom att läsa boken. Jag känner inte längre nån större glädje i skrivandet just nu, det är mest ett tvång, ett behov att få output, så jag inte exploderar av alla ord inuti.

Ytterligare en bok för recension lär hamna hos mig den här veckan. Det är en bok i genren erotisk deckare, kan man nog säga, och det ska bli spännande att läsa nåt som utger sig för att vara det. Ibland sägs ju böcker tillhöra en viss genre och så gör de inte det. Den här boken ser jag verkligen fram emot att läsa! Enda grejen är att jag blir så fruktansvärt generad om det är många sexscener i den…

Att hitta glädje i skrivandetDödlig åtrå
Två böcker som jag ska recensera.


Kanske ska jag inte bara vara recensent 
den här veckan heller utan IT-konsult. Jag hoppas kunna hjälpa till med en seg dator nån dag när det är dåligt väder. Men inte i morgon, för då ska Clark Kent* till doktorn och få sin skada omsedd och fixad. Till helgen händer det en massa saker också. Bäst av allt är att jag får tillbringa den med Fästmön.

Jag är också hemvakt åt en vän i ytterligare några dar. Som bonus får jag lokalblaskan i pappersform. Skummade helgens tidningar igår och kan bara konstatera att det fortfarande råder nyhetstorka. Visst är det kul att läsa en papperstidning då och då, men ärligt talat tror jag att det är många som gör uppehåll i sin prenumeration under sommaren. Min vän hann emellertid inte göra det innan sin hastigt påkomna resa. Livet – och allt vad det innebär – kom emellan.

Vad händer hos DIG den här veckan??? Har du nåt att se fram emot eller nåt du bävar för??? Skriv några rader i en kommentar och berätta så blir jag glad!


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om nåt vettigt, förhoppningsvis.


 

Termometer som visar minus en komma nio grader

Så här kallt var det runt midnatt här i Uppsala.

I natt var första natten på länge som jag sov med stängt sovrums-fönster. Höstens första minusgrader i Uppsala slog klorna i mig igår kväll. Runt midnatt var det nästan två grader kallt. Det får mig att fundera över om jag inte borde boka servicetid inklusive hjulskifte på Clark Kent* snart. Men det är naturligtvis en kostnadsfråga.

Jag har börjat få svårt att komma till ro om nätterna när jag ska sova. Sista gången jag tittade på klockradions röda display visade den 1.25. Första gången jag tittade på den i morse stod det 6.35. Det känns lite lite med fem timmars sömn – även om jag inte ska iväg och arbeta. Det märkliga var att jag vaknade av ett dunkande. Tyckte jag. Det var bara mina egna pulsslag jag hörde. Tänk att jag till och med stör mig själv, så ljudkänslig som jag är!

Morgonens första timmar har jag letat intressanta lediga jobb att söka. Jag hade ett i pipeline, så den ansökan skrev jag och skickade iväg. Men nåt nytt intressant hittade jag inte. Jobbade därför i stället med mitt CV och uppdaterade även CV:t här i bloggens huvud. Det gäller att försöka ta sig för nåt vettigt med tiden. Tiden, som jag har så gott om just nu.

Min bok börjar närma sig slutet. Idag ska jag ta tag i ytterligare två månader av mitt liv. Därefter är det dags för avrundning. Och sen? Sen vet jag inte. Genomläsning och korrigering, antagligen, innan jag tar en ny kontakt med förlaget. För nu kan jag ju erbjuda det de efterfrågade sist: lite mer.

Annars idag då? Jag ser fram emot dagens middag som blir våfflor med hjortronsylt! Inte det bästa att äta när man försöker hålla igen på onyttigheter, men det struntar jag i. Jag vill ha våfflor och jag tänker äta våfflor. Sen borde jag ta ett varv med dammvippa och dammsugare, men jag tror att jag sparar städningen till i morgon, Jag måste ju ha nåt vettigt att göra då också medan jag väntar på att lilla mamma ska ringa. Farbror Blå är nämligen väldigt pådrivande. På torsdag efter lunch ska han och mamma göra ett nytt försök att fixa ett id-kort till den senare. Jag är så tacksam för hans hjälp!!!

Tacksam är jag också för Kaximaxis generösa bidrag till min katastroflåda! Det ska användas på rätt sätt och en dag blir det min tur att återgälda på nåt sätt, var så säker! Förhoppningsvis är alla sätten vettiga.

Vad händer i dina environger då??? Skriv gärna några rader i en kommentar så jag har nåt intressant att läsa när jag kommer upp ur de två månader jag ska grotta ner mig i nu!


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en sen lördagsmiddag och dåligt minne.


Det här med närminnet
är väl inget vidare hos somliga *pekar med hela labben på yours truly*. Men men, jag knaprar mina piller varje dag. Not that it does much good, though…

På seneftermiddagen och tidiga kvällen fastnade jag på diverse sätt och rätt som det var var klockan närmare halv åtta. Och jag hade inte ätit sen frukost… Hungern slog verkligen klorna i mig och jag började nästan käka på tangentbordet.

Nån pulversoppa hade jag inte lust med. I stället grävde jag ut kyl och frys och fann stekta kalkonbitar och potatisklyftor i frysen, vitlökssmör i kylen. Såsen kommer från ICA Solen. Jag lyckades bränna mig på plåten, men i övrigt gick allt bra. Förutom att jag glömde grönsakerna, dårå… Men potatis är väl nästan grönsaker, eller..? :oops:

Kalkon och potatisklyftor

Kalkon och potatisklyftor, vitlökssmör och hot béasås = Tofflisk lördagsmiddag. Pulversoppan blir söndagsmiddag!


Dags att sjunka ner
i bäste fåtöljen, med min bok på gång och TV:n i bakgrunden. Jag bokmässar på, helt enkelt. Är helt slut efter all matlagning och disk…


Livet är kort.

Read Full Post »

Lördag. Jag vaknade och var dödstrött. Försökte pigga upp mig med lite whisky i marmeladen till frukost, men det hjälpte inte.

Whiskymarmelad inköpt i The English Shop på Söder.


Tog till och med fram den amerikanska whiskeyfudgen
(notera att amerikansk w-sprit stavas med -ey på slutet; brittisk endast med -y), inköpt på samma ställe, men jag tittade bara på den fina burken.

Titta du också på den fina burken. Eller låt bli.


Hade lite smått att fixa med här hemma
– ringa mamma (jaa, TV:n fungerade igen), stryka, gå ut med sopor etc – innan jag for ut till Himlen på eftermiddagen. Vi softade lite och sen var det dags att fara in till stan igen. Jag skulle bjuda på födelsedagsmiddag på China Garden, men jag fick varken sång eller paket så det var väl att räkna som en vanlig lördagsmiddag fast på kinarestaurang. Maten avåts som vanligt i rekordfart. Enda gången nånting vid borde rönte fleras uppmärksamhet var när Fästmön och jag provade sushi med wasabi. Det var starkt, men sånt rensar bara näsgångarna. Ingen av oss blev särskilt imponerad. På en timma var måltiden avklarad och somliga satt och suckade och ville åka hem. Jag hade kastat i mig maten, så jag fick ont i magen. Vi bussade hem och missade att heja på en kusin till barnen (pinsamt!), men jag hade både ont i magen och var kissnödig. Lördagskvällen tillbringade alla på sina respektive rum utom Anna och jag som glodde på en gammal TV-deckare i vardagsrummet.

Min fortune cookie.


Söndag. Vi klev inte upp förrän tio.
Jag var lite piggare än igår, Anna betydligt tröttare. Vädret såg fint ut, så vi bestämde oss för en tur ut till Ulva för att kolla bakluckeloppisen. Det var premiär för säsongen. Elias följde med. Massor av stånd som vi sprang förbi innan det var nån som ville äta på nåt igen. Eller var trött i benen. Anna handlade ett par små saker, jag tappade lusten, men flinade ändå lite åt den här boken – som jag dock inte köpte, trots att det snart är Mors dag.

”Min märkliga mamma”, en bok som jag tror inte skulle uppskattas att få i paket till Mors dag.


Så styrde vi kosan till Gamlis för att glassa.
Anna bjöd på var sin strut, Elias fick dricka, vi tog kaffe. Det blåste kallt, mest frös Anna som inte fick sittplats invid väggen. Sen var det på nytt ett fasligt tjat om att gå till bilen, men Anna och jag ville skena (nåja…) upp på toppen på en av Kungshögarna. Högarna är periodvis avstängda för fotfolk, men i år är det tillåtet att bestiga en. Högt är det som tusan och lite spännande tyckte nog Elias att det var ändå…

Elias uppe på toppen av en av Kungshögarna.


Vi tanter tog det lite piano,
men kom också upp. Det var väldigt häftigt där uppe…

Här är Anna på väg uppför en av Kungshögarna.


Att stå längre tid än två minuter
och titta på den vackra utsikten var bara två tredjedelar av oss intresserade av. Den andra tredjedelen hade bilen som enda fokus. (Inte alls lik storebror som redan igår deklarerade att han inte vill övningsköra med mig mer för min bil är för liten. Fine, jag övningskör ju inte för min skull.)

På vägen mot parkeringen såg jag ett jättefint träd med gula blommor som jag fotade. Detta trots att gult som bekant ju är fult.

Ett jättefint gult träd.


Plötsligt var en tredjedel av oss försvunnen.
Nån som kan se vart den tog vägen???

Snacka om att smälta in i naturen…


Sen äntligen, tyckte somliga,
fick vi hoppa in i en stekhet bil och åka ut till Himlen. Anna och jag softade lite och pratade lite och en och annan tår kom också, för min del handlar det om att jag känner mig osäker inför morgondagen när jag ska börja 80 procent på en institution en trappa ner. Den gamla osäkerheten har slagit klorna i mig och jag är nervös och tror inte att jag klarar av det.

Skjutsade Anna till och från ICA Solen innan jag åkte hem till New Village. Jag handlade lite kallskuret till söndagsmiddag. Stannade också vid Tokerian på vägen hem för att lämna in Lotto. Inte en spänn hade mamma och jag vunnit.

Väl hemma packade jag upp och förberedde en maskin tjockis-svart tvätt. Jag ska köra igång den efter jag har gått ett varv med dammsugaren. För det behövs… Men först tog jag fram min fiffiga Anabox och laddade för veckan.

Ett fack för varje dag.


Och trots att jag anser mig vara fullt frisk
äter jag så här många mediciner på en vecka. Lite skrämmande är det, att fyra av pillren måste jag äta livet ut.

Övervägande gula tabletter, minsann…


Det var min helg. Vad har DU gjort i helgen???

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 463 andra följare