”Little things amuse little minds…”

Idag på eftermiddagen hämtade jag Fästmön från jobbet. Jag hade grundat med ett telefonsamtal med mamma och hon peppade mig inför eftermiddagens andra övning. På väg till garaget träffade jag C och A. C var brun som en pepparkaka, medan A och jag var bleka som två lik. Men det var inte solariet som hade fixat färgen utan Egypten…

Anna och jag skuttade in på ICA Heidan för att handla en lök till middagen. Det blev förstås lite annat också – after all, it is Saturday.

Hem en stund halvtimma och vila innan Systrarna O messade att de var på ingång. Anna och jag traskade över till Elake (det är ju JAG som är elak, inte Kaj!) Arge Kaj. Tänk, jag var så desperat på att träffa folk att jag frivilligt promenerade över rondellen till en outlet! Där var inte så mycket folk, tack och lov, så jag kunde i lugn och ro shoppa underkläder och åtta par strumpor. Ja, Strumpmonstret äter ju fan upp alla strumpor. Eller gömmer dem.

Det var förstås jätteroligt att träffa tjejerna, vi har ju inte setts sen Linns födelsedag. Och det är över en månad sen.

Men så blev jag trött. Jättetrött. Det fanns ingenstans att sitta och jag kände hur jag blev tröttare och tröttare och yrare och yrare. Hann i alla fall fota en del skyltar innan vi hasade hemåt, jag hållandes HÅRT i Annas arm.

Nej, jag köpte ingen varg pläd i bommul – för jag vet inte vad bommul är. Och varg pläd… Är det samma sak som arg pläd?

Jag undrade om skylttextaren hade lite snuskiga undermeningar i sina texter…

Jag vill nog helst vara superöverst. Men jag andas – till somligas förtret.

En stunds vila hemma och jag kunde fixa till min fantastiska italienska pastasås med vin i och prylar (i övrigt skithemligt recept, försök lura av mig det om du kan! Moahahahaaaaaaaaaa!). Blev visst störd i matlagningen av ett telefonsamtal, men det var bara det förflutna som försökte göra sig påmint. Och bet sig självt i svansen. Väck, jag vill inte ha nån kontakt!

Lite Stjärnor på Slottet blir det strax och till det serveras Ahlgrens bilar och Fazers dumlekolor. Jaa, jag är jävligt barnslig.

Livet är kort.

Read Full Post »

Stiltje bland tågen – igen…

Sen i morse är det stiltje. Tja, inte för mig, jag är på jobbet och har fullt upp, men för den som skulle behöva pendla söderut till sitt jobb är det kört idag. Redan i morse kunde man konstatera att ett elfel mellan Märsta och Upplands Väsby orsakade mer eller mindre totalstopp. De tåg som i skrivande stund står stilla eller har enbart ett fåtal avgångar är Upptåget, pendeln till Stockholm, Arlanda Express och trafik norrut från Uppsala sett. Men det är inte bara tågen som stod stilla. Eftersom det handlade om ett elfel kunde ingen information –  eller felaktig information – visas på skyltar och monitorer vid tågen.

Via media kom information ut om att tågen skulle vara igång igen vid 14-tiden, men klockan har nu passerat 14. Det senaste budet är 18-tiden.

Det är bara hos Gary’s som tåget går i tid. Det här tåget finns att beskåda på en av toaletterna.

När jag läser sånt här är jag bara skitglad att jag inte pendlar. Men självklart tänker jag på dem som drabbas och all frustration och all irritation denna tågstiltje skapar. Inte heller förstår jag varför det så ofta blir fel på tågen så att de i princip står stilla. Och så undrar jag hur det går för pendlarna som inte kan ta sig till jobbet. Får de löneavdrag, eller? Några kanske kan jobba hemifrån, men säkert långt ifrån alla.

På vintern har det i många år varit extremt dåligt med tågen mellan Uppsala och Stockholm. Det är som om SJ/Trafikverket blir förvånade varje vinter att det blir kallt och kommer snö. Men först har detta ju föregåtts av lövade spår på höstarna. Just elfel brukar det heta att det är på våren och sommaren. Men i somras handlade det om att SJ hade gett för många lokförare semester. Och utan lokförare kan ju tågen inte gå.

Ovanpå allt brukar SJ och Trafikverket tjafsa om vem som är ansvarig. Idag är det tydligen Trafikverket. Om jag skulle pendla vore jag ganska ointresserad av vems felet och ansvaret är. Jag skulle bara vilja kunna ta mig till arbetet, punkt slut. Varför ska det vara så problematiskt med tågen??? Var det lika mycket strul förr i tiden? Vad beror alla fel på nu??? Har vi mindre el eller konstigare vintrar eller vad??? 

Livet är kort.

Read Full Post »

Varför görs det inga bra reklamfilmer?

Det var nära att jag la till ett

längre

till rubriken ovan. Men så tänkte jag efter och kom inte på när det nånsin gjorts nån bra reklamfilm för TV. Eller ju. Det är ju de där filmerna med Ipren-mannen, han med blåa armar och ben som sjunger och spelar gitarr och är irriterande. De filmerna är bra! Fast ej. Bra? Nja, roligare, snarare.

All reklam är inte av godo, det vidhåller jag. Men jag vet att det finns andra som tycker tvärtom, att även dålig reklam är reklam. Och det är ju sant, dålig reklam är reklam. Men efter typ 25 år i branschen, så att säga, vet jag att dålig reklam också kan få motsatt effekt… Vem vill handla i en viss affär om reklamfilmen från affären är töntig/irriterande/trist/dålig?

De senaste dagarna har jag glott en del på TV och gjort följande reflektioner:

• En elektronikfirma använder en mupp (!) i sin reklam. En mupp som inte pratar, endast utstöter ljud. Det är så töntigt att jag skrattar. Mupparna, förresten. De var väl inne på 1980-talet, eller? Nej, i den affären vill jag inte handla. Tänk om de som jobbar där är lika… muppiga?!
• En kvinna med titeln läkare medverkar i en reklam för ett medel som sägs göra vit tvätt vitare. Kvinnan talar stötvis, säger typ två ord i taget, däremellan en kort paus. Det låter som om hon läser innantill på skyltar som nån som står bakom kameran håller upp. För mig ger detta intrycket av fejk så det stänker om det. Inte får jag nån obetvinglig lust att köpa det där vitgörande medlet, inte.
• Fredagsmys… Det är väl knappast nån som har missat den reklamen, eller? Men varför i helvete visas den på lördagar eller söndagar? Söndagar är värre än lördagar, för då har ju många ångest inför arbetsveckans start. Nä, låt fredag vara fredag. För övrigt, varför är mys alltid kombinerat med ätande av onyttigheter??? 
• Telefonoperatörer… Tja, just nu kör den ena en supertöntig parodi på James Bond. James Bond, vem vet vem han var..? (Det är gamla James Bond man anspelar på.) En annan operatör tycker att det är OK att använda sex-skämt och anspelar på swingers, du vet, såna där som gillar att byta partners med andra par. Det tog 20 gångers tittande innan oskyldiga jag fattade det. (Ja, jag är blåst, jag erkänner.) Däremot har jag ännu inte fattat vad det har med telefonoperatören i fråga att göra…
• Internetleverantören som har Sveriges nöjdaste kunder slår sig för bröstet med reklamfilmer som är idiotiska. Den senaste vet jag inte ens vad den föreställer, en massa gubbar som sprutar ketchup i en macka eller vad? För övrigt är jag nöjd med leverantörens snabba och säkra bredband, men företagets envisa säljare gör att jag överväger att säga upp mitt avtal.
• Elektronikkedjan med sin irriterande VD i huvudrollen i företagets alla reklamfilmer tar väl nästan priset vad gäller bottennapp. Jag vet inte hur många försök som företaget har gjort med filmer av olika slag. Filmerna blir bara mer och mer irriterande och det hjälper inte ens att man, som nu sist, använder en låt från ett gammalt favoritproggband.

Men finns det verkligen inga BRA reklamfilmer där ute? Vet DU nån???

Livet är kort.

Read Full Post »

Fucking och andra snuskiga ortsnamn

Varning för snusk!!!

Det finns en by i Österrike som har höga utgifter för sina ortsskyltar. Skälet är gissningsvis namnet på byn, Fucking. Folk snor helt enkelt skyltarna och varje ny skylt kostar 3 000 spänn.

Dyr skylt.

Byn Fucking har 104 invånare. Vid senaste omröstningen kom man fram till att man inte skulle byta namnet. Några har försökt tjäna pengar på byn. En bybo gjorde en hemsida där han försökte kränga t-shirtar med texten

I like Fucking in Austria

Fast han fick lägga ner sajten eftersom några bybor inte gillade upptåget.

Det är emellertid inte bara i Österrike det finns snuskiga ortsnamn. Kolla in den här sidan med svenska snuskiga ställen! Några av mina favoriter här är

• Snoppsborg
• Arslerud
• Porrarp
• Sädesbingen
• Kåtaliden
• Kåtaträsk
• Runkarp
• Pattebo
• Knullfjället
• Krigslida
• Pungpinan
• Mensträsk

Simple things amuse simple minds, du vet. Själv skrattar jag hysteriskt åt Snorrevägen här i Uppsala… Vet du några snuskiga ställen???

Read Full Post »

En go lunch i gott sällskap!

Det blev en alldeles extra go lunch idag, för tillsammans med B kom även ”Lisbeth”! Du kanske minns denna fena på att slänga ur sig citat, till exempel det här, detta och vad sägs om detta?! B och Lisbeth är nog de två jag gillar allra mest från förra jobbet. B är så allt igenom snäll utan att vara mesig och Lisbeth, ja, hon är bara för rolig.

Idag åt B och jag kycklinglår. Lisbeth är anarkist, så hon blandade friskt kycklinglår med dagens vegetariska. Mattanterna sliter sitt hår när det är dags att betala…

Lunchen gick alldeles för snabbt. Hepp, så hade en timma gått och vi var tvungna att herta tillbaka alla tre. Men jag avtvingade mina båda före detta kollegor ett löfte om att snart komma på besök. Vi hade massor att prata om och hälften hanns inte med. De var förstås nyfikna på mitt jobb och vad jag gör där och jag ville ju veta lite vad som hänt på fakulteten sen sist. Inte mycket, visade det sig, mer än att det pågår nån sorts flyttrockad idag. Sen pratade vi om en massa annat också och bland annat fick vi höra om Lisbeths granne som går under namnet

Mr Naken.

Anledningen till namnet kan du säkert lista ut. Jag tänker inte skriva nån förklaring, för detta är en sedesam blogg. I alla fall är den sedesam då och då. För övrigt vet vi ju att grannar, de kan vara lite

hipp som happ

som mitt x L:s mormor sa. Om L. Ja, hon var en rolig mormor!

Nu ska jag inte sitta här och tramsa till det alltför mycket, för idag är vi seriösa här. Jag har varit så seriös att jag bland annat har gått runt och fotat vissa inredningsdetaljer. Inte för att jag tycker att de är chica, möjligen extremt shabby – eller snarare tacky – chica, utan för att ta ett samlat och protesterande grepp för att få ordning på åtgärder mot solen. Vi är nämligen många som har svårt att se vad det står på våra datorskärmar allt eftersom dagen går. Detta på grund av att vi har markiser som vi inte får använda som solskydd eller persienner. De befintliga gardinerna är otroligt färgmatchande – och fruktansvärt genomskinliga… Som synes av bildspelet nedan är uppfinningsrikedomen stor. Men det är inte snyggt. Så jag hoppas att min protest får önskad effekt. I annat fall planerar vi protest nummer två. Och då snackar vi skyltar i fönstren ut mot bussgatan. Skyltar med budskap…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Read Full Post »

Varannan damernas – men inte de yppiga damernas…

Alltså Uppsala är fantastiskt! För ett par år sen bestämde man att införa kvinnliga skyltar för övergångsställen. Fru Gårman. Nån smartnisse hade inte fattat den språkliga vitsen med Herr Gårman – Här går man. I självaste övergångsstället vid rondellen till Tokerian dök det här exemplaret upp:

Fru Gårman. Eller fru Gårhon, kanske?

Men som synes ser fru Gårman på skylten ovan rätt trist ut. Som nån sorts könlös Thomas Di Leva. Därför var nån lustigkurre framme och lät göra skyltar med en fru Gårman i dels kortare kjol och dels med mer… ska vi säga…  prominent byst.

En alternativ och lite… snyggare fru.

Fast de lite roligare skyltarna var

Aj, aj!

enligt Transportstyrelsen. De roliga skyltarna ska plockas ner. Uppsala fortsätter med varannan damernas på sina vägmärken vid övergångsställen, men damer som inte är så yppiga. Trist, tycker jag! För lite roliga var skyltarna där det syns tydligt att det är en kvinna på fronten…

Read Full Post »

Spottloskor kan förbjudas i Enfield!

Att spotta är väl aldrig trevligt? Det är en sån där äcklig sysselsättning som är i paritet med att peta näsan, skrapa sig bakom örat och lukta på fingret eller helt enkelt krafsa sig i örat och slicka det som kommer därifrån av fingret. Men att förbjuda spottning i lag känns ju liiite väl… hårt.

Det tycker emellertid inte stadsdelsförvaltningen i Enfield i London. Där vill man förbjuda spottning på gator. Det finns till och med skyltar som skriker ut

Behåll spottet i din mun!

Ett av kommunalråden säger:

Det är vidrigt, ett osocialt beteende och dessutom sprider det bakterier. Efter sommarens upplopp är det viktigt att visa ännu mer respekt.

Eh… jaa, att det är vidrigt och att bakterier sprids kan jag hålla med om. Men osocialt? Tja, det klart, där är väl ingen som vill så att säga stå i vägen för en loska, kanske. Men vad har det med respekt att göra och upplopp? Man vill helt enkelt visa hårdare nypor mot den som inte sköter sig. Lite väl hårda nypor, tycker jag.

 

Read Full Post »

Tokerian tries!

Var över till Tokerian nyss. Och jag vill faktiskt förklara en sak. Tokerian har inte fått sitt smek-/öknamn för att det är tokar som JOBBAR där. Närå! Det handlar om att det är tokar som tillverkar affärens skyltar, men mest om att det är tokar som HANDLAR där. Såna som jag, alltså.

En av tokarna som handlar på Tokerian.

                                                                                                                                                             Idag skulle jag gå över för att handla middagsmat, men också för att man lovat att chilibågar skulle levereras till affären. Men iiinga chilibågar så långt mina grumliga ögon nådde. Vilken TUR då att affären är utrustad med trevlig och hjälpsam personal, som Jonas! Han sprang iväg på lagret och kikade, han kollade och dubbelkollade och kollade en gång till med leverantören via dator. Och framför allt höll han med mig om att chilibågar rules!  Bara det, liksom… Kontentan blev att Jonas ska tjata lika mycket som jag på chilibågar och så får vi hoppas att det levereras några. Snart.

För övrigt noterade jag att Mekonomen ersatt cyckel-skyltarna med en enda banner – där ordet cykel var rättstavat. Det tar sig, det tar sig…

Read Full Post »

Blomdag – med lite snusk också, förstås

Varning för snuskiga skämt!

Idag hade vi bestämt oss för en blomdag. Vi åkte alltså och tittade på blommor. Och fnissade. Det gör vi alltid. Vi är som två riktigt pinsamma fjortisar. Igår kväll, för resten, fnissade vi åt två fjortisar, fast vi då är fyrtisar. Men kan man annat när två tjejer kommer i var sin onepiece? De ser ju ut som Teletubbies. Var de siktades? Tja, på Tokerian, förstås, where else, liksom..?

Först tog vi en tur till en blomsterhandel. När vi såg skylten ovanför en hög med blommiga kuddar sa Fästmön:

Kan de som jobbar här inte heller säga f???

Vi har nämligen ett skämt i familjen där vi uttalar f som s. Och vad blev det av detta då? Läs och skratta.

Ja man undrar om de på affären kan säga f eller inte…

                                                                                                                                                                   Sen vände jag mig om och i all hast såg jag en skylt som jag trodde att det stod… ett ord med två t:n i. Började genast undra vad man ska ha en sån kruka till…

Titta snabbt! Vad står det egentligen på skylten???

                                                                                                                                                                    Inte nog med att affären ifråga hade roliga skyltar. En del av kaktusarna var… roliga också och påminde om nåt heeelt annat. Eller vad tycker du?

Konstiga kaktusar…

                                                                                                                                                               Nog med snusket nu! Vi såg en del häftiga växter också, till exempel det här citronträdet… Tänk att ha ett sånt hemma…

Tänk att ha ett sånt här hemma…

                                                                                                                                                                     Nåt som jag INTE skulle vilja ha hemma, däremot, är en oätlig jordgubbstårta i en glaskupa. Varför då, liksom? känner jag bara.

Varför då, liksom?

                                                                                                                                                                   Sen åkte vi till en annan blomaffär. Där hade de många rätt fula arrangemang, bland annat detta. Det såg ju ut som korv med bröd…

Korv med bröd bland suckulenterna.

                                                                                                                                                                   Om jag köpte nåt? Jaa, trots att jag inte skulle det… Jag hittade en spretig, men lila hänglobelia som blir fin i min lila ampel – när blomf*n frodar till sig lite. Och det gör den, annars åker den ut. 👿 Den hänger i solen hela dan – om nu bara solen ville visa sig lite, tack.

Jag brukar ha svårt att få tag i lila hänglobelia, men lyckades hitta ett spretigt exemplar. Om ett tag är den frodig och fin, jag lovar!

                                                                                                                                                                  Anna har länge retat sig på mina döda kaktusar, så idag slog jag till och inhandlade inte bara en ny utan två (2). Dessa tronar nu i mitt gästrumsfönster så att alla gäster som sover i gästsängen sticker sig på taggarna. Men de två nya är inte så taggiga, den ena är bara lite vass. Och afrikansk.

Den till höger är afrikansk och vass.

                                                                                                                                                             Slutligen föll jag för en skönhet. En skönhet som jag alltid har velat ha – en riktig Mårbacka-pelargon. Egentligen söker jag en pelargon av sorten Apple blossom, men den är stört omöjlig att få tag i. Den påminner lite om Mårbacka till färgen. Men visst är väl denna ”Måris” tjusig???

En skönhet, eller hur?

                                                                                                                                                                 Och NEJ, jag har inte alls råd med dessa blommor eftersom jag inte vet om jag får nån ersättning från a-kassan i slutet av månaden och det är två födelsedagar i familjen nästa månad. A-kassan tycker att det är roligt att tjafsa om sex (6) timmars arbete, som jag redan har uppgett att jag har utfört – det kallar man en deltidstjänst. Så lite var nog dagens blomköp en tröst…

Nu ska jag strax ställa mig vid spisen och laga till nån smaskig lördagsmiddag till Anna och mig. Det finns nåt som heter tröstäta också…

Read Full Post »

Trottoarvett

Stora och viktiga frågor engagerar människor. Som till exempel denna: vilken sida ska man gå på när man går på trottoaren? Den har till och med engagerat folk så mycket att många har kontaktat både Transportstyrelsen och Trafikverket  för att få veta vad som gäller. Och på Fejan förnekar man sig inte heller utan har bildat en grupp där man hatar folk som går på fel sida. (Jisses…)

Sanningen är att det inte finns några regler – när det gäller att gå på en trottoar. Viktigare är väl då att fotgängare går på vänster sida när de går på vägrenen eller vägen – för då MÖTER man trafiken på hjul och båda får en chans att upptäcka varandra och vara försiktiga. Det finns liksom ett syfte med den här regeln. Vad gäller trottoarer får man gå hur som helst – om det inte är en kombinerad gång- och cykelbana där det finns skyltar som visar vad som gäller.

Här ska man gå till vänster och cykla till höger.

                                                                                                                                                        Hur svårt kan det vara, liksom??? Sunda förnuftet på vägen, på trottoaren strunt samma. Reflexer är för övrigt både billiga och bra. Ett gratis tips från mig som ofta kör bil och som gärna vill se fotgängare även när det är mörkt.

Här ska man gå.

                                                                                                                                                   Häromdan såg jag en tjej som gick PÅ GATAN, i en svängfil. Det fanns trottoar på ena sidan gatan och gång- och cykelbana på den andra. Samtidigt som hon gick där mitt på vägen grejade hon med sin mobil. Var fanns respekten för oss bilister då? Och framför allt, var fanns förnuftet? Det handlade om lite lathet, insåg jag. Det blev några färre steg om hon gick på gatan några meter. Men hade hon haft riktig otur kanske det kom en bil som inte upptäckte henne i tid. Då hade hon fått vila forever.

Read Full Post »