Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skurkar’

Ett försök till en recension av en bok, medan andra hoppar högljudda precis utanför mitt arbetsrumsfönster. (Eventuella misstag beror på vissa skärande ljudinslag som… ja, stört mig.)


Finns det nåt bättre
än att få en alldeles ny bok i sin hand, direkt från författaren själv? Jag har haft Fyra dagar i april av Magnus Alkarp i min ägo i ungefär fem dagar. Den har blivit luktad på, den har blivit hållen, den har fått följa med in i obskyra (?) skrubbar och vrår. Den har varit med mig 24 timmar om dygnet. Och nu ska jag försöka skriva en sorts recension av boken.

Fyra dagar i april
En bok om fyra dagar i slutet av april 1943.


Året är 1943 och det närmar sig påsk.
Ute i världen rasar ett krig, men här hemma i Sverige är det fred. Detta hindrar dock inte de svenska nazisterna att kalla till riksmöte i Uppsala. Ett möte som avslutas på annandagen med en manifestation. Men det blir minsann ingen fredlig historia. Ett gäng motdemonstranter är på plats. Ändå visar det sig vara poliserna som är skurkarna. Hur ska man annars förklara sabelhuggen i ryggarna?

Jag dras direkt in i händelserna. Händelser, som författaren stötte på i och med sin forskning inför avhandlingen 2009. Här har han tagit tillfället i akt att sticka näsan ner i en detalj. Eller var det ett getingbo? Hur som helst, påskkravallerna i Gamla Uppsala hade jag aldrig hört talas om – trots att de faktiskt utspelar sig på min födelsedag. (Fast jag var ju förstås inte född 1943, men samma dag som påskkravallerna. Och Tjernobyl. Tjernobyl är ju för övrigt en ännu senare katastrof, 1986, än Petite Moi. Nånting mer den 26 april???)

Vad är väl en bok om den inte, förutom ett givande innehåll, har ett språk som tilltalar mig? Ganska snart noterar jag att Magnus Alkarp har flera riktigt roliga vändningar för sig ibland. Eller vad sägs om denna:

[…] Att han ibland kallades Rödlyset berodde inte på att han skulle ha haft ett förflutet som trafikpolis i Sundbyberg, vilket somliga lär ha trott, utan förmodligen på att det fanns misstankar om att han var socialdemokrat, vilket han troligtvis var. […]

Andra formuleringar är snudd på poetiska:

[…] Ett iskallt duggregn letade sig in under ylletröjor och ned i strumpor och skor. […] 

Jag hittar ett enda ställe där jag tycker att det språkliga brister:

[…] Men Lundberg var också en fri själ och bångstyrig till naturen, inte sällan kritiserad för sin vägran att rätta in sig i ledet när partipiskan ven, vilket i mångas ögon i och för sig gjorde honom ännu mer lämpad att leda striden, men vi ska inte vara så säkra på att Gustav Möller och Per Albin Hansson var lika överförtjusta som sina väljare. […]

Det här är en bok om verkliga händelser, men den är skriven som en roman. Vissa delar skildras så skört, så skört. Och det är bra. Det ger berättelsen liv. När Magnus Alkarp till exempel beskriver hur en av de norske jentene blir utfryst kan inte ens den mest förhärdade förbli kallsinnig:

[…] Det tisslades, vänner undvek henne, inte ens Ingrid visade sig. Den enda som besökte henne, tröstade henne, uppmuntrade henne och kanske försökte uppelda henne var Greta. Sedan slutade även Greta komma. […]

Men det ligger som sagt gedigen forskning bakom tillblivelsen av den här romanen. Särskilt intressant att notera är en lista med namn där Magnus Alkarp faktiskt kunnat återskapa 63 av de 75 ursprungliga namnen. Han tycker att det är

[…] bara […]

Jag tycker att det är många.

Vill du läsa en historisk bok vars innehåll känns synnerligen aktuellt väljer du Fyra dagar i april. Men eftersom Magnus är min syssling kan jag inte dela ut några rosa tofflor utan att anklagas för opartiskhet. Jag låter därför ytterligare ett citat ur bok få avsluta mina tankar om och upplevelser av den här boken:

[…] Vi har ett ansvar för allt vi gör och allt vi underlåter att göra. Det har alltid varit förenat med risker att göra det rätt, men det är värt sabelhuggen om det är friheten man försvarar. […]


Livet är kort.

Read Full Post »

Lite kväll över för gemensam tid. Vi kollade på den andra filmen jag skickade efter, Irene Huss 10: Tystnadens cirkel, Fästmön och jag.


Otäck som 17!


Det börjar med
att en ung kille hittas mördad, slängd bland sopor. Killen är svårt knivskuren och bränd och har blivit våldtagen. Dessutom har han GHB i kroppen. Spåren leder till en krog dit även polisen Irene Huss ena dotter med kompis beger sig en kväll. Naturligtvis råkar de illa ut…

Den här filmen är, precis som alla Irene Huss-filmerna, verklighetstrogen. Den tar upp sånt som kan hända – och som händer. En del scener är mycket råa och brutala.

Lite lustigt i det hela är att en av skurkarna är en Röda korset-chef med ett af-namn – vilket naturligtvis påminner om en annan, numera före detta Röda korset-chef, med ett af-namn, som faktiskt existerar i verkligheten…

Jag gillar Irene Huss-filmerna. Och den här får högsta betyg.

Read Full Post »

GAH! I gårdagens lokalblaska stod att läsa braskande rubriker och en rätt liten artikel om en stor studie om hur farligt det är med kakor och bullar. Att man liksom får cancer av fikabröd. Framför allt gäller det kvinnor som är storkonsumenter – dessa insjuknar oftare i livmodercancer än kvinnor som sällan förtär kakor och bullar.


Nej, det här är inte bra…

                                                                                                                                                             Totalt har 61 000 kvinnor i Uppsala och Västmanland ingått i en studie som sägs bevisa detta. Kvinnorna har fått svara på enkäter – med sju års mellanrumm. Och så har forskarna granskat mängden konsumerat, sockerhaltigt livsmedel samt beräknat hur mycket socker kvinnan fått i sig varje dag. Kvinnorna har följts under 18 år. Sen har man kollat hur många som fått livmodercancer och dragit slutsatsen att kvinnor som ätit mer än 33 gram socker om dan oftare får den typen av cancer. De största skurkarna bland de sockerhaltiga livsmedlen var kakor och bullar.

Alltså… Forskaren själv säger i artikeln att den här studien inte bevisar att man kan få livmodercancer av att äta mycket socker. Men klart är att det finns ett samband mellan cancerformen och fetma. Skälet är att fetma har en koppling till insulinresistens och höga halter insulin i blodet – och livmodercancer. Äter man mycket socker ökar kroppens insulinproduktion.


Och det här är inte heller bra…

                                                                                                                                                              Ja vad ska man säga? Klart för var och en av oss är väl att överdosering av vissa ämnen eller livsmedel inte är bra. Men i måttliga mängder tillhör ju kakor och bullar det jag kallar livskvalitet. När ska forskarna göra studier om det???

Read Full Post »