Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skröplig’

Ett inlägg om en bok.


Sedan ett tag har jag följt
en grupp på Twitter som kallar sig Norrlands Akvavit. Syftet med gruppen är att filmatisera Torgny Lindgrens bok Norrlands Akvavit. Jag blev nyfiken på boken, men det dröjde länge innan jag hittade den. Till sist fyndade jag emellertid romanen för 120 kronor på mitt favoritantikvariat i Stockholm.

norrlands-akvavit

En bok om väckelse. Och att somna om.


Den här märkliga boken
handlar om en predikant som genomförde ett stor väckelse i Västerbotten på 1950-talet. Nu 50 år senare reser han tillbaka för att omvända dem han omvänt eftersom han menar att tron inte finns. Problemet är bara att så gott som alla han omvände för 50 år sen har gått bort eller är väldigt skröpliga. Hur ska han gå tillväga? Utöver detta får han bevis för att han har lämnat spår efter sig.

Jag gillar den här boken, även om den är konstig. Inte heller har jag läst nåt av Torgny Lindgren tidigare. Men en bok som har en titel som ett brännvin kan ju göra vem som helst nyfiken. Och nu vill jag helt klart läsa mer av författaren! Så roligt, förresten, att sociala medier, en ung kanal för kommunikation, puffar för en ledamot av Svenska Akademien!

Högt Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej, det är inte mycket kraft kvar i Tofflan just nu. Så hela eftermiddagen och kvällen har det varit lugna puckar. Mest ansträngande har varit två partier Wordfeud – jag förlorade både till BB och till Hortellskan. Ett tredje parti är igång sen igår med Inna. Ord har flugit omkring och jag har softat med dem. Det är allt jag orkar. (Jag orkar nästan inte bli upprörd över märkliga, men tillåtna böjningsformer… När jag kom på att det var OK använde jag min förvärvade kunskap i stället!)

Ordkamp.


Jag kan inte säga
att jag är totalt fast i Wordfeud-träsket, för det är jag inte. En stor del av tiden idag har jag ägnat åt att läsa Helene Turstens senaste Irene Huss-deckare. Lite besviken är jag, det känns mest som om Helene Tursten har skrivit en film… Men jag har softat med boken och kommit mer än halvvägs.

Pratade med mamma tidigare på dagen och gav henne mitt nya mobilnummer. Gamla mobilen får ta lite ledigt ett tag, det funkar inte att ha två när man inte har nån handväska. SKÄMTAR!!!

Kanske skulle vifta med mitt spö och trolla fram en handväska till mig själv? HARDLY!!!


I kväll har jag telefonerat
med Fästmön. Vet inte vem av oss som är skröpligast just nu, Anna har en förskräcklig hosta.

Bara skit är det på TV i afton. Det är inget som jag tycker är bra på TV i kväll. Jag sitter och slöglor på ett avsnitt av Lynley från 2007. Igår gick ett program om Birgitta Stenberg, men det spelade jag in för mig och Anna att titta på senare.

Hittade en matlåda i frysen bestående av några kalkonfilébitar och några potatisklyftor. I kylen fanns det hot béarnaisesås, så det blev min middag. Eftersom det är lördag har jag också en skål chilibågar och en starköl. Som reserv, en Vit choklad. Nej, det går ingen nöd på mig. Jag softar efter bästa förmåga. Skulle bara önska mig lite, lite mera kraft och ork. Om jag finge önska nåt.


Livet är kort.

Read Full Post »

Svärmor, min förhoppningsvis blivande alltså, hade rätt. Idag är det sämre väder – det är ju på väg mot helg. Jag har laddat med ett kilo räkor, aioli, rostbröd, en flaska vitt med mera. Min tanke var att servera svärmors yngsta dotter detta på ballen*. Gissningsvis blir det köket. Tröttsamt, för det är kvavt som tusan. Men vi kan ju inte sitta på ballen om det vräker ner regn eller åskar – trots att jag har både tak och markis som kanske skulle stänga ute eländet…

Morgonens blomma blev oskarp så jag Photoshoppade lite. Här har jag använt filtret Vattenfärger – för vatten lär det komma. Från ovan…


Vi pratade om svärmödrar på jobbet häromdan.
B, som själv är svärmor åt två sonhustrur, säger att hon aktar sig för att lägga sig i. Men hon erbjuder ibland hjälp som städning – och det har hittills tagits emot mycket tacksamt. S berättade om sin svärmor som bor utomlands och har städhjälp tre (3) dar i veckan… När svärmor kommer på besök tar hon på sig gummihandskarna… och städar hos S, för hon står inte ut annars, säger hon. Själv kontrade jag med den före detta svärmodern som visserligen var snäll och hjälpsam på många sätt, men som gärna möblerade om och bytte ut textilier i mitt/vårt hem enligt eget tycke. Det kunde få mig att se rött ibland, för det blev liksom en bekräftelse på att det jag/vi hade fixat inte dög. Idag har jag en toppensvärmor, en sån som aldrig lägger sig i, men som ofta erbjuder familjen praktisk hjälp. Och trots att jag har mitt eget hem har jag också fått hjälp med till exempel vattning av mina 42** när jag har åkt till mamma.

Igår fick jag äntligen telefonledes tag i mannen jag ser som en nästan-bror. Vi lät nog som två 80-åringar när vi snabbrefererade våra krämpor. Och vad är vi? Runt 50 båda två… Skrämmande… Vad ska vi prata om när vi verkligen blir 80??? Tyvärr ses vi alltför sällan, det blir så när man bor i två delar av en rätt stor stad, jobbar på olika ställen och när krämporna dessutom sätter stopp för viss framfart. Visst är det väl fruktansvärt irriterande att vara skröplig?!

Fem i fyra igår fick jag ett akutjobb som jag glädjande nog både kunde och hade tid att fixa, så att personen kunde jobba vidare. Det är roligt när det går bra och jag ser att folk kommer vidare tack vare min handpåläggning eller vad det nu är! Extra roligt är det för att alla, på båda institutionerna, är så snälla. Det finns ingen som gör mig tung till sinnes. Fast det klart, det finns en del som gör mig extra lätt och glad. Jag har mina favoriter, så att säga. Och personen jag hjälpte igår tillhör den kategorin.

Idag blir det lite webberier mest för min del. Jag har sett två kollegor till som är i tjänst, så det kanske blir en liten fikastund på förmiddagen ändå. Det blir ju inte många såna stunder när vi är så få här. De flesta som är här har massor att avsluta innan de går på semester och då avstår de från raster. Då tar jag tillfället i akt att skriva några rader på bloggen i stället… Men många av mina inlägg numera är tidsinställda, för i vanliga fall kan jag ju inte sitta och blogga på arbetstid – även om jag har rast. Ibland skriver jag inlägg på kvällen, ibland tidigt på morgonen hemma. En väldigt bra funktion på WordPress, att kunna tidsinställa inlägg för publicering. Men NU ska jag faktiskt jobba lite!!! (Det här inlägget förberedde jag igår kväll, men kompletterade idag på morgonen med bild och några rader till!)


*ballen = balkongen

**mina 42 = alla mina krukväxter 

Read Full Post »