Mycket på gång

Ett inlägg fullt av aktivitet.

---

 

Igår var det första hela dan hemma efter besöket hos mamma. Jag hade under min vistelse naturligtvis ägnat mig åt administration, men det återstod en del som jag inte kunde göra förrän jag återvänt. Allt är nu ordnat och jag ligger i fas med saker och ting. Dessvärre utan nån större framgång. Allt eftersom timmarna fortskred igår började jag tappa modet och humöret sjönk för tillvaron syntes mig så trång och ostimulerande. En sak har stått överst på min mållista väldigt länge nu och jag kämpar för att nå det målet. Det tycks vara omöjligt. Jag övervann i alla fall en panisk rädsla igår när jag upptäckte en surrande insekt bland mina sladdar. Vid såna tillfällen skriker jag vanligen i falsett och hoppar upp på en stol eller ett bord. Igår trotsade jag min rädsla, tog fram papper och ett glas, fångade in otäckingen – och släppte ut djuret i friheten igen genom min öppna balledörr*. Tofflan, en riktig djurvän, är en sanning med modifikation. Djurvänligheten sträcker sig nämligen inte över hela spektrumet av djur…

Jag trotsade min rädsla för dessa djur och hjälpte det ut i friheten igen.

 

Gårdagens middag.

Jag väntade på regnet och åskan igår. Men innan ovädret brakade loss tog jag en dusch, för det har jag lärt mig att man inte ska göra när det åskar.  Det blev en tur till Tokerian för inte heller utomhusvistelse rekommenderas vid muller från ovan. Dessutom hade jag inte handlat mer än fil, mjölk och mat i tisdags när jag kom hem. Jag köpte lax och färskpotatis till middag, romsås, ärtor och tomater fanns hemma. Lustigt, men varje gång jag kokar potatis till middag känner jag mig så… vuxlig…

 

Love & Bubbles blev jag sugen på!

Under eftermiddagen kom rastlösheten krypande och jag hade svårt att ägna mig åt boken jag ska recensera. (Det blev ändå 170 sidor lästa igår.) Jag gjorde annat i stället, till exempel såg jag på lördagens två avsnitt av Indian Summers och på fredagens avsnitt av Ett fall för Vera, som jag hade spelat in på DVD-hårddisken. Sen hittade jag senaste numret av Antik & Auktion, en tidskrift jag inte hunnit läsa innan jag åkte till mamma. Jag lät mig fascineras av alla vackra saker. Dessutom såg jag en annons för ett spännande bubbelvatten med alkohol, Love & Bubbles Brut. Det kostar 390 spänn flaskan och 20 spänn går till nån form av organisation som jobbar med HBTQ-frågor. Men det är en beställningsvara på Systemet, så ifall du blev sugen på dessa bubblor kan du inte bara gå in på bolaget och köpa en flarra!

Sen kom så småningom regnet och åskan. Den senare var det inte mycket med, det blev en fyra, fem knallar, inte mer. Men i norra länsdelarna hade blixten slagit ner och bland annat orsakat en brand. Uff! Här var det mest mesigt. Jag stod på ballen** och glodde på hur regnet spolade tennisbanan…

… och grannens häck…

Det regnade så kraftigt att det nästan såg ut som snö. Och det var lite svårt att fånga med iPhonens kamera.

Mordvandring inklusive övernattning i tågkupé är bokat!

Men det var på kvällen sen som allt det roliga hände! Tack vare Sven-Bertil – tvillingbror till Karl-Bertil ? – kunde jag boka in en vistelse i Nora nästa vecka. Fästmön och jag åker dit för att gå mordvandring en kväll och sen sover vi över, i en tågkupé, på STF:s vandrarhem. Sven-Bertil har genom sin generositet gjort det möjligt för oss att ta bilen till Nora, gå mordvandring, äta och sova över. STORT TACK!!! 

Jag avslöjade för Maria Lang, i vars fotspår vi ska mordvandra, och som jag följer på Twitter, att vi ska besöka hennes Skoga och träffa hennes systerson. Trots att Maria Lang har varit död ett tag svarade hon mycket vänligt. Dessutom lovade hon att spöka för oss under natten…

Och medan jag gjorde bokningen pep det till i min mobil. När jag strax därpå kikade på sms:et såg jag att även Anna ägnat sig åt att boka roligheter åt oss! Annas bokning är musikalisk – den 7 augusti, dan innan vi åker på vår gratis hotellhelg till Stockholm (Anna vann hotellnätter!) ska vi lyssna på Sarah Dawn Finer akustiskt på Parksnäckan i Uppsala!!!

Vi ska lyssna på Sarah Dawn Finer på Parksnäckan!

Dessutom ska vi mellan mordvandringen och Sarah Dawn Finer gå årets Prideparad i Stockholm – om vi har hälsan och inget oförutsett inträffar.

Tänk… plötsligt är det så mycket på gång! Så mycket ROLIGT, ska tilläggas… Och jag som trodde att den här sommaren skulle vara trist och händelselös… Jag känner hur jag får kraft och energi att möta tuffare tider. Dessutom får jag stimulans och input – och med all säkerhet många fina minnen!

Vad har varit/är/blir DIN roligaste aktivitet i sommar??? Skriv gärna en kommentar och berätta om du nu har orkat läsa ända hit!

*balledörr = balkongdörr
**ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mitt spännande liv

Ett något svettigt inlägg.

---

 

Nu hjälps både pappa och mamma Talgoxe åt att fixa käk till sina skrikande ungar, men på bilden är det bara pappa T som syns. Tänk att barn alltid är så utsvultna. 

Varmt är det, ifall nån har missat det. Det gör att mitt liv blir ännu mer spännande än fru Deskmeduls, hon som kom ut och BLÄNGDE på sin granne nyss för att han körde en kort stund med en trimmer på sin uteplats vanligt, eftersom jag inte orkar göra så mycket. Det mest upphetsande just nu är att se mor och far Talgoxe flyga in och ut i boet bakom ett glasspapper (!) i väggen på min balle*.  Jag sökte lite info igår på webben och kom fram till att de behöver vatten. Ställde därför fram en blå glassbytta med vatten, hunden Elvis före detta vattenskål när han var på besök. Paret Talgoxe är väldigt skyggt, men de brukar vänja sig efter ett tag att jag och Fästmön sitter där.

Jag rev ner det mesta som stod på diskbänken, somligt hamnade i hon – till exempel tvål-kon.

Medan Anna bäddade försökte jag också göra lite nytta. Knöt ihop två två soppåsar och skulle torka av den ena sophinkens lock med lite Mr Muscle. Plötsligt rev jag ner det mesta som stod på den delen av diskbänken. Somligt hamnade i hon, till exempel tvål-kon och potatisborsten. Nej, det här ser ut att bli en riktigt spännande dag, jag som ska STÄDA och allt. Undras vad som kan inträffa då…

Vidare har jag jagat insekter.  En fet svart humla surrade omkring i gästrumsfönstret och hittade inte ut trots att det står på glänt. Jag skrek och flaxade med armarna, Anna kom med goda råd om glas och papper, men hjälpte inte till ett dugg. Till sist gick jag ut i köket, tog Annas vattenglas (moahahahahaaaaa……..), en tidning och lyckades fånga Den Svarte inuti glaset. Fick sen ut Monstret tack och lov.

Därefter satte jag mig en liten stund vid datorn för att knacka ner dessa rader. Då hörde jag även i arbetsrummet ett irriterande surr. Det var en fet geting och såna är jag livrädd för. Skrek i falsett den här gången och hoppade upp från skrivbordsstolen med flaxande armar. Anna tittade på och skrattade. Den här gången visade jag ingen pardon gentemot Anna Odjuret. Efter några tafatta försök att mota ut det genom det öppna slog jag helt enkelt ihjäl det. Med TV-tidningen.

Nu har jag haft alldeles för mycket spänning i mitt liv, så jag ska sätta mig på ballen en stund och läsa tillsammans med Anna innan det är dags att skjutsa henne till Äldreboendet. Ja, hon bor ju inte där, utan jobbar. Och medan hon jobbar ska jag städa. Jajamens! Jag ser för mig hur dammsugaren börjar brinna och vitrinskåpet med alla glasen vippar… Mitt liv är ju så fantastiskt spännande…

*min balle = min balkong

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Så många…

Så. Nu har jag varit på kalas. Jag kom hem kvart i tre, så jag har varit här en god stund. Jag har stått vid strykbrädan och jag TROR att jag har packat det sista inför Pride-trippen i morgon. Men att tro är att icke veta…

Jag blev bjuden på hembakade kakor som jag tyvärr bara kunde äta en av, liksom en liten bit hallontårta. Det beror på att jag mår illa. Typ hela tiden, vissa dar. Och man kan ju inte kräkas när man är på kalas, eller hur?

Presenterna jag levererade stod inte på önskelistan, men jag tror att de estimerades ändå. Tyvärr har jag inte några bilder på jubilaren eller kalaset i sig som jag får visa upp, men den här feskegubben som fått napp tyckte jag var söt. Och han var på sätt och vis inblandad i det hela. Dessutom, de bästa bilderna har jag inuti, i hjärtat.

Feskegubben har fått napp. 

Det kom en rejäl regnskur och därpå en åskskur och Fästmöns pappa, som jag har en otrolig fäbless för, lyste med sin frånvaro – tills vi skulle åka och handla. Jag tycker så mycket om Annas pappa, han är lika knäpp och rolig som min egen pappa var. Min pappa gillade att rycka tjejer i hårtofsarna, Annas pappa gillar att skrämma tjejer, läs: mig. En gång stack han helt oförhappandes fingrarna mellan mina revben så jag flög en meter upp från stolen och skrek i falsett. Det var lite roligt – det tyckte i alla fall omgivningen.

Det finns så många saker att berätta just nu, men jag håller på att lära mig att hålla tyst.  Men det finns också så många människor som har det svårt just nu och mina tankar går till dem alla. För just

alla

är drabbade, även de närstående. Ni vet själva vilka ni är utan att jag ritar och skriver det här. Nu ska jag telefonera med en av dem. Och sen ska jag telefonera med lilla mamma.

Livet är kort.

Read Full Post »