Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skrika åt sina barn’

Ett försökt till ett vardagligt inlägg.


 

Sopra Sasso 2009

Sopra Sasso 2009.

Idag tror jag ryggen har fått spel. Den är värre än värst. Jag trodde först, i min enfald, att den skulle bli bättre med tiden, men min rygg verkar inte ha fattat att det är så det ska vara. Till värk nedtill på vänster sida har nu adderats värk nedtill till höger. Spänningarna i övre delen i ryggen är kvar, men inte lika onda. Min snälla Fästmö masserade mina knutor lite igår kväll, för upptill får man ta på mig. Det är nedtill på ryggen som ingen, knappt naprapaten, får vidröra mig. I morse gjorde det så ont att jag till och med bankade i sovrumsväggen när somliga skrek åt sina barn. Att skrika åt barn verkar inte hjälpa. Att banka i sovrumsväggar hjälper något. För stunden. Och att dricka vin. Igår när Anna hade slutat jobba åt vi goda ostar, kex och druvor som var kvar sen påsk. Till det öppnade jag ett femårigt Amaronevin. Var sitt glas, inte mer.

Gul lampskärm

Påsk.

Solblekt terracottafärgad lampskärm

Inte påsk.

Påsk är det inte mer i år. Jag har tagit bort mitt påskpynt nu på morgonen, det vill säga de gula skärmarna på lamporna i köket. Annars tyckte jag att de var ganska fina, nästan som två små solar där i fönstret. Men nu har vi ju sol utanför, så jag får väl masa mig ut idag på en lätt promenad för att få lite D-vitamin etc.

Nån som tog en… ehum lätt promenad i morse var visst Anna. Jag hade erbjudit mig att försöka skjutsa, men hon föredrog att gå, hade hon skrivit på en lapp i köket. Det var nog tur det, för ryggen vill inte alls vara med idag. Tanken på att vika in sig i bilen är inte särskilt lockande just nu.

Myggbett

Årets första myggbett.

På min agenda idag står att duscha och att trippa över till Tokerian och apoteket. Jag ska handla nånting till middag, annars bara lätta saker. Det här med att bära är inte min grej just nu. Det finns en strykhög i gästrummet, men den får vänta. Just nu har jag inte bara svårt att sitta och gå, jag kan knappt stå heller. Framåt eftermiddagen/kvällen brukar det ryggonda lätta lite. Då ska jag försöka sätta upp myggnätet vid balledörren*. En av oss fick nämligen ett myggbett igår…

Min balle** är för övrigt inte iordninggjord. Jag orkar inte lyfta möbler, rulla ut matta, skura (fel ordning, jag vet). Men den som vill kan slita fram en stol och sitta i dörrhålet när solen tittar runt hörnet nån gång vid 17-tiden.

Tisdag är det idag och vardag på rikt(igt). Jag oroar mig över att jag ska kunna jobba om mindre än en vecka. Det här ryggeländet gick in på sin femte vecka i lördags och det verkar inte bli bättre, medicinering och behandling till trots. Lite halvdeppigt, faktiskt…

Hoppas i alla fall att DU får en bra vardag idag!


*balledörren = balkongdörren

**balle = balkong

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej jag har hittills aldrig blivit arg där jag jobbar idag. Och det är väl tur för alla inblandade. Men tro inte att jag för den skull blivit nån sorts moder Teresa. Närå, privat kan jag tända till fortfarande. Vi var på ICA Heidan och handlade när vi hade slutat jobba. Det enda som stör oss där brukar vara människor som luktar illa (typ rök) eller som skriker åt sina barn eller så. Det brukar med andra ord vara trevliga stunder. Ofta skrattar vi åt sånt vi hittar i fyndlådan – WT-varning!  Idag såg jag ingen fyndlåda, men Fästmön hittade denna mobilväska och undrade vem vill ha, liksom? Gå omkring med en tamponglogga…

Sniggt med en mobilväska med en tampong-logga på? Not! Men notera att faktiskt står ”Detta är ingen leksak. Ej lämplig för barn under tre år.”


I kassan fick jag inte köpa bara TV-tidningen
utan var tvungen att köpa den kvällsblaska som ger ut den också. Jädra nitisk kassörska! Jag minns inte sist jag blev tvingad att köpa blaskan till. Så då blev jag arg. Jag blev så arg att jag väste nåt i stil med

Jaha, då går vi aldrig mer hit och handlar den TV-tidningen!

Som om tjejen i kassan skulle bry sig om det! Anna skämdes. Det var nästan så att jag tog blaskan mellan tummen och pekfingret efter att jag hade betalat den och slängde den i en papperskorg intill kassan. Men så kom jag på det där om att jag behöver träna på att behärska mig så att h*n med kalla fiskögonen rent av skulle kunna vara stolt över mig. Bara muttrade lite allmänt surt.

På apoteket hämtade jag ut medicin (nej, inget lugnande eller psykofarmaka, jag äter corpofarmaka, eller vad det heter när det är för kroppsliga åkommor). Tidigare idag blev jag tipsad av en kär vän om att jag verkligen INTE borde strunta i min onda fot, så jag shoppade loss och inhandlade även hälinlägg för en dyr penning. Får se om det funkar. Värt att testa är det i alla fall. Eftersom jag fick lön idag känner jag mig ju som miljonär, så pengar är inget problem. Inte idag…

För onda hälar. 


Hemma i New Village möttes vi
av ett ihållande borrljud och nu blev till och med den tämligen timida Anna lite arg. Man undrar, som sagt, om somliga bygger ett hus i sin lägenhet med tanke på att de har renoverat den sen i november förra året eller nåt.

Vi gnagde på varsin kycklinghalva. Annas var utrustad med ett funktionshinder – ingen vinge. Min halva var normal. Tvättmaskinen har tvättat tjockis-svart och vi har druckit kaffe, till det åt jag två (2) chokladbitar (så att jag ska bli ÄNNU tyngre, så att jag får ÄNNU mer ont i fötterna). Men inte heller det fick mig att skratta.

I kväll är det första delen av sommarens hela två (2) avsnitt av Morden i Midsomer. Jag tycker att det är jättetrist med enbart två avsnitt – Morden i Midsomer ÄR så mycket sommar för mig, även om klassen på serien har sjunkit en hel del genom åren. En sorts program som däremot ökar är alla jävla allsångsprogram. VA?! Kan inte folk sjunga för sig själva, hemma i duschen eller nåt? Måste skiten visas på TV?! Det är Måns på Skansen fast på SvT (kolla vilka kritvita tänder han har i sidhuvudet jämfört med bilden längre ner på hemsidan…) och Lotta på Liseberg på TV4. Och sen såg jag nåt norskt allsångsprogram som börjar på torsdag i TV7. Maj gadd!..

Men sen fick jag skratta lite, för i kväll, efter Morden i Midsomer, kommer ett program som skulle kunna vara signerat Yours truly. Det är ett brittiskt program som heter Extra gnälligt. I fyra halvtimmeslånga delar gnäller ett gäng medelålders kvinnor om olika saker. I kväll är det om datorer. Om det hade handlat om tvånget att köpa kvällstidningar för att få den eftertraktade TV-bilagan hade jag kunnat vara med. Gratis. Och så skrattade jag lite åt programmet, mig själv och mina roliga strumpor med hundar på.

Roliga strumpor.

Read Full Post »