Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skrida till verket’

Ett inlägg om påssjuka med mera.


 

I morse kom ett sms från Fästmön i Himlen. Jag svarade. Sen blev det tyst. Efter ett tag provade jag att mobiltelefonera – och kom fram! Rapporten jag fick var att mobiltelefonin i Förorten fungerar – av och till. Men den fasta telefonin funkar inte, i alla fall inte strax efter klockan tio idag. Det tutar bara upptaget.

Jag har tack och lov inte haft problem här, trots att jag är Teliakund (snart före detta), så jag har ägnat mig åt mitt vanliga jobb på förmiddagen. Det ger lite utdelning och det blir jag väldigt glad för. (Mer om detta kan du som har personligt lösenord läsa i det här inlägget.) Idag nåddes jag av ännu en glädjande nyhet och det var att en vän, som jag vet har det kämpigt på jobbet, ska på anställningsintervju nästa vecka. Det gladde mig enormt, jag vet känslan man fylls av när man får kallelsen! (Det där lät nästan religiöst…)

I mina försök att hitta meningsfull sysselsättning har jag idag gripit mig an en sjuka jag har: påssjukan. Jag fattar inte varifrån alla plastpåsar och -kassar kommer, det är ju inte som om jag ägnar mig åt megashopping (jo, jag köpte ett stycke underkläder igår, akut behov). Det är nog en liten hornhövdad figur som proppar städskåpet fullt med påsar om nätterna för det såg för jäkligt ut. Därför slet jag ut alla påsar och en påshållare från IKEA, som jag fann i mina utgrävningar, och la dem på köksbordet för att sortera.

Plastpåsar

Påssjuka! Och eftersom detta är en ”före-bild” är den lite oskarp.


Därpå skred jag till verket 
med att sortera bort trasiga påsar och för små påsar. För nån har visst startat en samling av mikroskopiskt små och oanvändbara plastpåsar i mitt städskåp också. Den samlingen hamnade rätt ner i sophinken för plast. Till sist hade jag ett hanterbart antal användbara plastpåsar. Dessa vek jag ihop och slog knut på. Och tänk! De fick plast nej plats i påshållaren från IKEA!

Plastpåsar i hållare

Titta så ordningsamt – även om en och annan påse försöker göra revolution genom att sticka ut!


Dagens nyttosysslor 
avslutades med dammning medelst vippa och trasa. Sugningen gör jag i morgon liksom skurningen av badrummet och duschrummet/toan. För till helgen får jag ju en gäst och då vill jag förstås ha rent och prydligt här.

Nu måste jag sätta fart, för jag ska strax lägga mitt huvud i M:s kompetenta händer. Hon ska som vanligt göra nåt mirakel med mitt hår.

Lider DU av påssjuka eller hårburr??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg med mycket blandat innehåll.


 

Asså… det här med yrkestitlar… Jag kan bli smått galen på alla nya yrkestitlar inom område kommunikation och media. Det har kommit så många nya yrkestitlar och alla är de på engelska. Är det ingen inom kommunikation och media i Sverige som arbetar med information och kommunikation – på svenska? Arbetsförmedlingen hänger inte heller med, det insåg jag redan när jag skrev in mig. Vissa titlar, som innebar att jag vore sökbar som kandidat för vissa jobb, fanns inte ens. Och Telia och alla telecomföretag ska vi inte tala om! De klarar ju inte ens av att informera – på ren svenska! – om ett kabelfel där över 4 000 abonnenter är drabbade! (Jag skickade länken till mitt blogginlägg till såväl Telias kundtjänst som Telia Sonera på Twitter. Ingen reaktion.) Det är tur att lokalblaskan fortsätter att rapportera. (SvT Uppland vaknade först nyssens och de påstår påstod på sin webbplats att felet inträffade – i morgon, onsdag… Felet är korrigerat efter att de läst min tweet till dem. Till skillnad från Telia verkar de läsa tweets som de får från sina kunder/tittare!) Det senaste är att det inte verkar som om nån kabel är avgrävd, trots allt, utan att felet är nåt annat. Nån prognos för när felet kan vara avhjälpt har inte kommit heller. Men det är kanske inte så konstigt när man inte ens har hittat felet.

yrkestitlar

Yrkestitlar jag har hittat i svenska platsannonser.


Nä, det krävdes rosa ensilagebalar 
för att Tofflan skulle bli på bra humör denna regngråa tisdag. Jag läste i Byhålebladet att rosa ensilagebalar är lantbrukarnas sätt att stötta bröstcancerforskningen. Den rosa plasten är nämligen dyrare än den vita och mellanskillnaden skänks till Rosa bandet. Man räknar med att cirka 300 000 rosa ensilagebalar ska synas i sommar, ungefär från månadsskiftet maj-juni, när skördearbetet börjar. Det blir ett kul inslag i naturen, tycker jag och dessutom är det ett bra initiativ av Trioplast, Lantmännen och lantbrukarna.

Rosa ensilagebalar

Rosa ensilagebalar – kul i naturen och ett gott ändamål. (Bilden är lånad från Trioplasts webbplats.)


Från rosa till rött
Ja vinrött, alltså. Igår kväll var jag så frusen och ovanpå spisen stod en öppnad flaska Amicone. Jag hällde upp ett glas. Eller snarare ett halvt glas. Det smakade ljuvligt och jag blev varm. Men vad hände för övrigt? Ja i morse vaknade jag ett par minuter över sex med skallebank som inte var av denna världen. Det fick bli en Ipren innan jag skred till mitt vanliga verk vid datorn.

Ett glas vin

Ett halvt glas vin – kan det verkligen ge skallebank?


En rätt trist dag har inletts. 
Gårdagen var inte mycket bättre, men jag hade åtminstone fulla händer då. Det enda som står på dagordningen idag är att hasa över till Tokerian och handla. Jag kanske erbjuder mig att skjutsa hem Fästmön också, precis som jag gjorde igår. Det är inte enbart en snäll och omtänksam handling, jag har baktankar i form av pussar med skjutsningen. Men visst är det skönt att få känna sig behövd och uppskattad också…

Vad har DU för dig idag??? Skriv gärna några rader i en kommentar så fortsätter mitt humör att stiga till gladare nivåer!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett resande inlägg.


 

Adidassko på min fot

På resande fot…

Ja jag har varit på resande fot. Det är därför jag inte har bloggat. Jag ser ju att både troll och vänner oroligt/nyfiket besöker min blogg, men jag skrev att du skulle slippa mig resten av dan igår efter det enda inlägget – och det gjorde du! Jag försöker att hålla det jag lovar, även om jag inte alltid klarar att infria DET löftet (att hålla vad jag lovar, alltså).

Hur som helst, resan gick bra på ett fullsmockat morgontåg. Vankade runt på Östermalm i Stockholm i ösregn och det är inte så mycket mer att säga om det. Jag värmde mig med en surdegsbulle och nybryggt kaffe innan jag skred till verket, det vill säga jag skred inte till nåt ställverk eller patentverk eller ens en verkstad eller huvudvärk utan till ett medieföretag.

Under kaffekvarten smyglyssnade jag intresserat till en mormor med liten dotterdotter som fikade vid bordet bredvid. Mormor använde inte nåt bebisspråk. I stället anade jag en svag accent av östgötska. Den lilla flickan, glasögonprydd, satt med dinglande ben och åt sin bulle utan att slafsa och spilla. Det var en sån connection mellan de två att jag kände mig extra ensam. Och tänkte på min egen mormor, som gick bort alldeles för tidigt. Men jag mindes också att mormor och jag brukade gå på konditori då och då. En del saker förändras uppenbarligen inte – och när det gäller somt är det inte så dumt.

Men det var alltså efter kaffekvarten jag skred till verket uppför en backe. Vad som hände där tänker jag inte skriva så mycket mer om, för…

it’s for me to know and for you to find out.

Ett och annat ytterligare ord släpps i ett lösenskyddat inlägg senare. Jag kan emellertid avslöja att Arne Anka var med mig på toa.

Presskort och bok

Mitt presskort och min bok behövdes båda två igår.

Tunnelbanebiljetten krånglade när jag skulle hemåt igen. Hade det inte ösregnat skulle jag självklart promenerat och gjort som alla andra som är i Stockholm just nu: fotat körsbärsträden i Kungsan. Men det regnade fortfarande och jag ville komma hem. Den nitiska spärrvakten tog god tid på sig att ringa efter hjälp. Kön bakom mig växte. För en enda hållplats resa. Till sist tror jag att vakten insåg hur befängt det var och släppte igenom mig. Och min biljett var naturligtvis helt OK, jag är inte en sån som förfalskar saker!!!

På tåget blev jag smått illamående, men jag kom långt i min bok på gång trots åksjukan. Den är riktigt spännande och jag kan inte förstå att jag har fått för mig att nån av författarnas andra böcker var dålig. Inte heller hittar jag nåt jag har skrivit om nån annan av deras böcker. Kanske har jag drömt?

Bussresan hem gjorde mig inte mindre illamående, så jag slängde om kläder och tog mig ett par mackor. Tänkte att det kanske var lunch som fattades. Nja, det hjälpte inte mycket. Jag hann i all fall att hämta Fästmön när hon slutat jobba. Vi for till Morgonen och sen till Himlen där vi fikade och jag åt en banan. Sen slängde vi sopor och for in till Tokerian för att köpa middag. Träffade Trevlige F bland alla trötta fredagsshoppare. Hemma i New Village damp vi sen ner på våra rumpor och blev sittande – först i köket, sen i soffa respektive bästefåtölj. Lite läsning och The Team på TV fick avsluta fredagskvällen. Mina ögonlock var tunga som bly, tankarna snurrade emellertid efter dagens intryck och nånting har börjat gro inuti.

Här är några bilder från min gårdag:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Idag är det strålande väder i Uppsala!
Himlen är blå och bara några få lätta moln finns att skåda. Aprilsolen har hittat hit igen och vi ska åka på en loppistur för att titta på grejor, inte köpa nåt.

Men vad ska DU göra idag??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta! Som vanligt svarar jag på alla publicerade kommentarer!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett sytt inlägg.


 

I morse deklarerade jag ju här på bloggen att jag skulle ägna mig åt diverse hushållssysslor. Jag är en kvinna som står för mina ord – även om jag också kan ändra uppfattning. Därför är strykhögen nu hanterad, vikt/galgad och inlagd/inhängd. Så var det det där med synjuntan… Så här såg det ut före, hålmässigt sett:

Trasig strumpa och grytlapp nål tråd o sax

Före: hål i strumpan och trasig grytlapp. Notera även mina proffsiga sytillbehör!


Med mina tiokronorsbrillor
framför kontaktlinserna klarade jag till och med av att trä in tråden i synålen. Jag blev riktigt impad av mig själv! Sen skred jag till verket. Och resultatet… tja… Schyfröken Schterner schkulle inte godkänna min sömnad, men jag är nöjd. Hålet i strumpan är borta och grytlappens stoppnings lilla utflykt är avslutad. Fast det ser ju ut som nån hungrig har tagit en tugga på grytlappen. Det skulle inte jag göra om jag var du – med tanke på mina kokkunskaper…

Lagad strumpa o grytlapp

Efter: inget hål i strumpan, men en tugga i grytlappen.

 


Livet är kort.

Read Full Post »