Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skratta kluckande’

När sommaren är som varmast och alla dofter är soldränkta, kan jag inte låta bli att inhandla ett par askar sommarbär. Bären och dofterna, som får mig att minnas de bär jag plockade i en barndomsträdgård, från träd som inte längre står där. Men det var just i den här tiden, när sommaren var som varmast, som bigarråerna mognade…


Bigarråer och jordgubbar – åtminstone är själva asken till höger i bild från Östergyllen!

                                                                                                                                                             Några jordgubbar fanns emellertid inte i min barndoms trädgård. Men väl hos en av mammas farbröder och fastrar… Så avundsjuk jag var på mammas fyra kusiner som kunde gå där och plocka och mumsa närhelst de hade lust! Samtidigt är jag inte säker på att deras föräldrar tillät detta ”närhelst-de-hade-lust-mumsande”… Barn var ju mycket mera strikt hållna på stenåldern den tiden. För några månader sen berättade jag för ett av dessa ”barn”, numera parant dam i 65-årsåldern, att jag hade varit just så avundsjuk på deras jordgubbar… Hon skrattade kluckande – det var det enda svar jag fick – och så såg hon ut som jag TROR att oraklet i Delphi såg ut.

De båda trädgårdarna finns kvar idag, men bigarråträdet är fällt sedan länge och det är osäkert om jordgubbslandet fortfarande existerar. Samtidigt har jag svårt att tänka att de unga familjer som numera äger trädgårdarna kan låta bli att ha sommarbär i dem.

Read Full Post »