Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skrämselhicka’

Eller i alla fall vill vännen FEM ha vår enbart och jag både för att jag vill ha vår bland annat för att jag fyller år och TROR att jag ska få paket då. Men det lär dröja. Jag blev ju så himla uppvaktad förra året när jag fyllde 50, så i år nöjer jag mig med ett paket. Eller två, kanske.

Den här våren… Den lär emellertid dröja. Johan och jag halkade bort till Gallan på lunchen för att äta pannkakor (Johan) respektive potatisgratäng med fetaost och oliver (jag). Vi fick sällskap efter en stund av L och I. Trevligt, men det blev väldigt mycket jobbprat. Det är å andra sidan nödvändigt ibland, eftersom L och jag av nån anledning ses så sällan och samtidigt jobbar med gemensamma saker… Kanske inte så roligt för Johan och I, dock.

På vägen tillbaka såg vi ett ställe som det säkert kan vara mysigt att fika på. När vårsolen skiner. Just nu blev man mest ledsen när man såg eländet…

Utemöbler i snön

Nån som vill fika här? Jorå, fast inte förrän snöeländet är borta och vårsolen skiner.


Dagen idag har försvunnit snabbt!
Jag har lagt ut en nyhet både externt och internt, jag har lagt upp lite kalendarieuppgifter till förbannelse här och var, jag har pratat med en TT-journalist och jag är med och diskuterar en text som ska ut på en extern hemsida. Och så klurar jag på den nya intranätsidan jag ska skapa – hur den ska se ut, vad den ska innehålla och vilka som ska kunna läsa den. Den senare frågan är klar: det är tre institutioner. Utseendet får bli lite mer av startsida än de övriga institutionerna, så att man ser att den liksom blir lite huvudsida. Innehållet… en bild, kontaktuppgifter, länkar, internt kalendarium och så nån kort presentationstext. Jaa… nu gäller det att jag får ner en skiss och sen är det väl bara att sätta igång och skapa. Foto har jag nog i mina gömmor, text kan jag nog få till genom att använda insidan av huvudet…

Cappuccinot i min mugg har hunnit bli kallt medan jag har plitat ner detta. Men strunt samma, när den här rasten är slut är det inte mer än nån timma, en och en halv innan det är dags att åka hem. Och för den som är intresserad kan jag meddela att Clark Kent* nog blev lite rädd för det stundande doktors(verkstads)besöket nästa vecka – idag lyser inga varningslampor mer än en kort stund när man startar bilen – precis som de ska…

Antikrundan blir det för min del i kväll, inte hela, men större delar av programmet. Jag ska ju ut på kvällstur för att hämta hem min älskling när hon slutar sitt arbetspass. Den här veckan är det verkligen kors-jobbande (Anna är ledig när jag jobbar och tvärtom).

Och bara så du vet… Nästa gång jag lunchar med Johan är han 22 bast! Det är inte bara jag som fyller år snart, Johan blir faktiskt äldre före mig…


*Clark Kent = min lille bilman som tycks ha fått skrämselhicka


Livet är kort.

Read Full Post »

Det blev alldeles perfekt väder för en tur in til stan och årets Kulturnatt! Det hade regnat lite på dan, så jag var lite orolig att det skulle ösa ner till kvällen. Så blev det inte!

Vi tog bussen in vid 17.30-tiden. Det funkar ju liksom inte med parkering en sån här kväll. Både Anna och jag var jättetrötta – Anna hade inte sovit så mycket i natt och dessutom jobbat klockan 7 – 16, jag var bara i mitt vanliga skick av matthet. (Jag överväger starkt att öka medicindosen, men jag tvekar på grund av illamåendet.) Som vanligt var vi lite yra, men vi vimsade ner till Galleri London för att se en fotoutställning med bilder av Jonas Linell. Mycket läckra såna! Det kändes lite dumt att fota foton, så jag försökte i stället fota en text och några bilder från Galleri London. Galleriet var nämligen offentlig toalett på Fyristorg i ett tidigare liv, faktiskt när jag flyttade till stan 1982!.. Och jag kan meddela att det fortfarande luktar… offentlig toalett där… (När man ser min bild nedan förstår man att det bara är såna som Jonas Linell och inte jag som får ställa ut bilder…)


Förargelsens hus – den underjordiska toaletten ”London” byggdes på Fyristorg under 1920-talet. Toaletten kallades London i folkmun för att man associerade till Londons tunnelbanesystem.

                                                                                                                                                       Sen insåg Anna att blodsockernivån var låg och hon bjöd på kycklingcurry med ris från ett thaigatukök. Vi intog vår måltid först ståendes eftersom alla andra hade snott alla sittplatser, men snart fick vi också slå ner våra owövar. Vi hade för övrigt inga käppar i dem, så det gick bra att sitta.


Först fick vi stå och äta, men sen fick vi sitta.

                                                                                                                                                              Efter maten blev jag nödd och tvungen att söka upp en toalett och eftersom London numera är Galleri London gick det ju inte så bra att kissa där. Vi traskade till närbelägna Upplandsmuseet där jag stod i toakö medan Anna snokade lite. På väg ut genom grindarna försökte jag fånga ängeln på Domkyrkans tak, men man ser den knappt på min bild…


Den är omöjlig att fånga på en bra bild, ängeln!

                                                                                                                                                       Uppåt S:t Eriks torg var en del bodar öppna. Där pysslades och sysslades det med slöjd av olika slag, bland annat riddarsömnad. Ja alltså, man sömmade inte riddare utan kläder och accessoarer till desamma. Det luktade inte gott i bodarna. Det luktade… otvättade riddare, tror jag. Och så var det nån bod med växter och örter och en kudde av vide och UJ! ETT BRUNÖGA!


Ett brunöga mitt bland videkuddar och annat slöjdaktigt.

                                                                                                                                                           När skrämselhickan upphört strosade vi bort till Studentbokhandeln. Förra året gjorde Anna ett fynd där i form av en bok om kiss, tror jag. Den här gången hade vi ingen sån tur och när en mässingskvartett började blåsa ut blåste vi också ut – genom dörren. Jag var skapligt trött, men stod fortfarande på benen! Färden gick till gågatan där vi kikade på bokborden och äntligen hittade Anna nåt som hon köpte.

En Kulturnatt utan godisinköp går ju inte. Vi traskade neråt Fyristorg igen och inhandlade choklad med jordnötter och var sin kompakt kokosboll. Just nu mår jag illa av blotta tanken på choklad, men jag ska baske mig smaka en bit senare i kväll bara för att. På väg till bussen stannade vi också och köpte remmar. Jag har ätit en halv kolarem och det räcker bra.

Men innan dess passerade vi ett skyltfönster som aviserade BRUD-REA! Det lät ju spännande, så Anna stannade och tittade in.


BRUD-REA! Men vad kostar tjejerna egentligen??? Inga priser…

                                                                                                                                                             Men IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII! En spindel!


Something old, something new, something borrowed, something blue… But definately NOT… a spider. A very DEAD spider…

                                                                                                                                                            I slutet på gågatan träffade vi Annas kompis M och hennes familj. De satt och pustade ut på en bänk och planlade resten av kvällens aktiviteter. Själva hade Anna och jag tankar på att se Waldorfskolans eldshow i Botaniska trädgården – nåt som ska vara nåt alldeles fantastiskt! – liksom att traska runt på spökvandring på i Vasaborgen på Slottet, men som de spöken vi är åkte vi hem, slängde upp benen och tog var sitt glas mineralvatten med citron.

Jag är mycket trött och matt, men alla tänder är hela och jag har inte spytt. Spik nykter är jag också, men vit har jag varit i flera veckor nu. Det känns som om kroppen tackar för det!

Read Full Post »