Segrande ur upptrappningen

Ett tävlande inlägg.

---

 

Idag har det pågått en sorts tävling här i huset. Jag vet inte om jag vågar tro att det är sant, men den nattliga tvätteriverksamheten tycks ha upphört. I vart fall har jag inte hört nåt på nästan två veckor. Eller i alla fall en och en halv. Däremot väcktes jag denna lördagsmorgon före klockan sju – av nåns tvättmaskin. Alltså, det här är inte roligt. Jag vill kunna få ta sovmorgon ett par dar i veckan och jag vill kunna somna om kvällarna utan att bli störd. Dessutom vore trevligt att ha normal kontakt med dem som bor i huset. Jag menar inte att vi ska bli bästa vänner, just det misstaget har jag gjort en gång för mycket. Vi borde däremot åtminstone kunna visa varandra hänsyn och respekt.

Fast idag har jag sjunkit lika lågt som de som inte ens kan stava till ordet hänsyn: jag har gett igen. Jag försökte läsa i sängen i morse, men det gick ju inte nån längre stund. Dessutom hade jag annat jag behövde göra. Det var en tyst verksamhet, den krävde min koncentration, lite kreativitet och framför allt, disciplin. Då är det inte det lättaste när nån/några sätter igång att skråla

Old MacDonald had a farm…

så falskt att mina krukväxter började sloka. Det hjälpte inte att jag vattnade dem. Krukväxterna alltså, inte sångkören.

När sen 

E-I-E-I-O:andet

ersattes med nån hiseklig mer modääärn musik sjönk jag alldeles ner till stenåldern golvet, ålade mig fram till stereon i köket och… DROG PÅ The Classical Love Collection. (Notera Love…) Högt. Fem stycken CD-skivor med klassisk musik på random ger cirka 370 minuters musik. Eller över sex timmar.

The Classical Love Collection – över sex timmar klassisk musik.

Mellan musikstyckena harvade den modäärna musiken på, trots allt. Då kontrade jag med att borsta tänderna med eltandborste OCH dammsuga hela lägenheten. Efter den trekvart eller vad det var som dammsugningen tog stängde jag av. Det var… tyst. Underbart tyst… (och jag hade ingen emalj kvar)

Detta bildspel kräver JavaScript.

En kanske kan säga att den här tävlingen hade en segrare. Eller två. Men det är ganska sjukt när en måste ge sig in i nån sorts motsatt tävling till ett visst PK-lotteri* (att frivilligt tävla med folk som bor nära, bara det, liksom…) för att visa att vi är fler än en familj som bor i det här huset…

Idag har uttrycket

If you can’t beat ‘em, join ‘em

fått nytt liv för min del. Jag skulle kunna klassa detta som en sorts psykologisk krigföring, men en och annan som nog har för lite att göra (Prova att dammsuga! Eller lyssna på klassisk musik! Eller varför inte göra båda samtidigt?) skulle då med all säkerhet få för sig att det handlade om just henne eller honom. Därpå skulle följa ord som inte har med saken att göra i sociala medier. Att skilja på sak och person är inte alla förunnat att kunna heller, nämligen, lika lite som att förstå ordet hänsyn.

Detta inlägg, kära läsare, är en nästan helt påhittad historia om hur det skulle kunna vara. Det enda som är sant är att jag har dammsugit, borstat tänderna och lyssnat på klassisk musik en stund. Ungefär.

*PK-lotteri = PK kan stå för PisssKit, till exempel…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Trallar, stammar, babbel och Babel

Det är märkligt, men jag har kommit på mig själv med en sak: jag trallar i bilen igen. Eller rättare sagt, jag skrålar med i hårdrocksstationens musik. Till och från jobbet har jag veritabla konserter. Undras hur mycket som hörs ut när jag stannar för att invänta grönt ljus, till exempel… Men jag kanske ska ge ut en sångbok med mina favoritmetallåtar så kan ju hugade i andra bilar vara med och tralla skråla. Då menar jag förstås passagerare, för förare ska naturligtvis ha ögonen på vägen, inte i Tofflans presumtiva sångbok…

Kanske ska ge ut en sångbok med Tofflans favorit-metal?

Dagarna går så fort! Det är baske mig vår nu, även om det har varit lite lägre temperaturer. Jag minns inte när det var man kom in i mitt hem och spolade stammarna i lägenheten. Tror det var i februari. Tanken var att det skulle bli bra. Det tycker jag inte att det blev. Det är minst lika ofta stopp i avloppen nu som tidigare. Man undrar vad folk egentligen låter passera ner i stammarna. Det irriterar mig när ett arbete som borde göra saker och ting bättre inte gör det. Varför ska bostadsrättsföreningen betala för sånt här som uppenbarligen inte gett några resultat?

Jag skryter så ofta här på bloggen om att jag träffar intressanta människor. Nu sist träffade jag en kollega från före detta avdelningen. Avdelningen omfattar en spännande och heterogen skara människor som jag har den största respekt för vad gäller kompetens. Fasen vad de är duktiga! Nu har jag skrutit ännu mer om dem, men det är de värda. Därmed inte sagt att såna wild cards/jokrar som jag inte behövs. Jag tror nämligen på att att ett företags centrala kommunikationsavdelning ska jobba med just de centrala och övergripande frågorna, medan det behövs kommunikationsjokrar ute på fältet också. Här finns nämligen massor att göra och en central avdelning kan inte rimligen hinna med att serva alla våra institutioner. Det vore ju lite intressant om man funderade över detta i den organisationsöversyn som pågår just nu… Om Tofflan fick önska, alltså.

Efter jobbet idag ryker kalufsen och sen vet jag med säkerhet att jag dimper ner i TV-fåtöljen klockan 20 för att kolla in Antikrundan. I kväll sänds rundan från Rättvik. Jag hoppas verkligen att det inte dyker upp några avhuggna dalahästhuvuden…

Annars när det gäller TV sörjer jag djupt att jag inte längre kan följa litteraturprogrammet Babel. Herr Förnumstig, som tidigare ledde programmet, är äntligen permanent utbytt mot Jessika Gedin. Henne är jag rätt nyfiken på. Det enda jag vet är att hon var ihop med Ola Lindholm en gång i tiden (fråga mig inte varför jag vet det) och att hon har rolig frisyr. Men tyvärr räcker inte detta för att jag ska slå ner röven på TV-tittartider som inte passar mig. Efter klockan 22 en vardagskväll är out of the question och före arbetstidens slut passar inte heller. Återstår SvT Play. Men det är så otroligt mycket sittande/stående vid datorn just nu att jag väljer att avstå. Sorry, men det kanske blir nåt enstaka program nån gång! Eller vem vet, jag kanske snart blir inbjuden till en intervju..?

Read Full Post »

Tofflan undrade: Vilket oljud är värst?

Den gångna veckan har det varit livat, kan man säga. Livat i vidare bemärkelse. Hur som helst, Tofflan undrade vilket oljud du tycker är värst. Totalt svarade 30 personer. Inte oväntat är det grannar som man tycker har värst oljud för sig… Så här fördelade sig svaren:

40 procent (tolv personer) svarade: Ylande ungar. 

36,67 procent (elva personer) svarade: Grannar som borrar, spikar och knackar.

13,33 procent (fyra personer) svarade: Grillande grannar som fyllskrattar och skrålar.  

6,67 procent (två personer) svarade: Tofflans sms-signal.

3,33 procent (en person) svarade: Ylande körer som sjunger julsånger i värsta rusningen – mitt i Stormarknaden.  

Ingen svarade: Dammsugaren.

Stort TACK till dig som deltog! Jag hoppas du tar dig tid att kolla in den nya frågan här intill i högerspalten och klicka ett svar!

Read Full Post »

Måsjävlar och rök – och sms som klyver tystnaden…

I natt hade måsjävlarna party igen! Jag vet inte vad det är med fiskmåsar, men de beter sig som värsta tonåringar och skränar och skrålar mitt i natten – eller snarare på tidiga morgonkvisten. Jag sov gott fram till dess. Nåja, samtidigt kan jag gilla lite lagom ljud av dem i bakgrunden. Att man aldrig kan vara nöjd!

Nöjd blir jag emellertid aldrig med rökarna ovanpå som inleder sin dag vid halv åtta-tiden på morgonen med att kedjeröka under ett par timmar på sin balle*. Ballen sitter över mammas och det är konstigt, jag trodde att rök stiger, men se DEN HÄR vidriga röken letar sig in i mina luftrör där jag ligger på min madrass på golvet och snusar. Alldeles nyss hostade jag så där äckligt torr och retligt att jag höll på att spy över tangentbordet. Kul start på dan…

Trött på att hosta så jag nästan spyr för att folk röker.

                                                                                                                                                                 Jag blir förbannad på rökarna! Jag skiter fullständigt i att de är så dumma att de blossar och gör sig själva sjuka, men det är baske mig inte rätt när deras missbruk gör omgivningen sjuk. Då får jag lust att gå ut och skrika på

TOTALT RÖKFÖRBUD!

Håll er inne i era egna hem och rök i stället, gå inte ut på balkongen eller altanen och sprid era gifter till omgivningen! Och ja, jag är medveten om att lägenheter har fläktsystem som kan sprida röken vidare, men de flesta av dessa system är så dåliga att rökeländet fastnar på vägen. Jag kan inte heller förstå att man fortsätter röka när man har förlorat en när och kär på grund av en sjukdom orsakad av rökning. Då är man väl inget annat än ett pucko???

FÖRLÅT alla hänsynsfulla rökare (för ni finns också), men… Jag blir dålig varje morgon här och det känns inte OK…

Lite såna här moln är det idag…

                                                                                                                                                                    Idag är det igenmulet här. Jag ska strax skutta upp och tvätta mig, fixa kaffe, ta lite frukost. Mamma sover än, men jag ska ju iväg på lunch idag och vill hinna med frukost först! Man får ju inte fakta av…

Min gräsliga sms-signal klöv just tystnaden i lägenheten. Jag kastade mig på mobilen för att kväva den och hoppas att mamma inte blev väckt. Som arbetssökande måste man ha mobilen påslagen 24 timmar om dygnet, nämligen. Och jag måste ha den påslagen med ljud annars kan jag missa nåt viktigt. Som sist. Då hade jag glömt att sätta på ljudet igen efter att bara haft vibration på en stund. Missade två urviktiga sms och ett telefonsamtal från en vän…

Jag har haft ont i mina fötter i några dar. De har varit rejält svullna runt fotknölarna fast på insidorna. Är rädd att där samlas vätska och att en ny liten tromboflebit är på g. Då blir jag tokig! Jag har inte tid att vara sjuk nu!

I natt kommer Fästmön och Frida hem från Berlin. Det ska bli så spännade sen att höra hur de har haft det och vad de har gjort! Tyvärr verkar det inte vara nån som möter dem på Arlanda, så jag hoppas att färden hem den sista biten går bra!

Nej, nu blev jag så nyfiken på sms:et så nu måste jag kika på det. Annars vidhåller jag att jag tycker att lämplig sms- och telefontid är mellan tio och 22 om det inte är nåt superviktigt… I alla fall på helger och nu på sommaren när folk kan vara lediga. (Hoppas rökarna där uppe satte röken i halsen av min skitjobbiga signal!)

                                                                                                                                                           *balle = balkong, förstås, och inget annat!

Read Full Post »