Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skoldag’

Ett inlägg om dagens lilla utflykt.


Joråsaatte…
det slutade regna efter en stund och av åskan blev det bara en enda knall. Men det var ju inte riktigt läge för en picknick – om man inte vill bli blöt i rumpan, förstås. Så vi tog bilen över till Tokerian när vi hade slängt stinky soppåsar. Elias fick lite lunch där i form av en korv och apelsinjuice.

Elias dricker juice
Korven slank raskt ner i magen.


Själv fick jag bekräftat
att mamma och jag inte hade vunnit en enda spänn på Lottot – precis som väntat. Och så köpte jag nånting som verkligen behövdes…

 Lambi superlong toapapper
Toalettpapper WC-paperi Toalettpapir Toiletpapir – kärt barn har många namn…


Nästa mål på färden
var Blomsterhallen på Stormarknaden. Jag frågade om de tog Euroflorists presentkort och jag hade tur! Det är lite dumt, för det står nämligen inte nånstans på blomsteraffärernas webbplatser om de tar nån sorts presentkort. Nu hade jag 300 kronor på just Euroflorist och 200 kronor på Interflora.

Elias utanför Blomsterhallen
Blomsterhallen nästa!

 

Tyvärr minns jag inte vem/vilka det var som gav mig dessa presentkort på Euroflorist… 😳 (Det enda jag vet är att presentkorten från Interflora kommer från mammakusinen B och hennes familj.) 

Presentkorten på Blomsterhallen gav mig en hel låda grönt! Stort TACK till den/de som gav mig Eurofloristpresentkorten till födelsedagen förra året! 

En låda blommor o grönt
En hel låda blommor och grönt blev det!


Nu har jag 200 kronor kvar på Interflora.
Det kan bli blommor till nåt kontor nånstans eller möjligen nånting till min pappa också vid nästa besök. 

Elias fick låsa upp bilen åt mig medan jag bar blomlådan och satte den i baksätet. Hemma gjorde jag sen fint på ballen*. Först åkte ampeln upp, det var lätt, för den behövde inte nån ytterkruka.

En ampel rosa lobelia
Rosa lobelia – där jag alltid brukar ha lila! Jaa, även en gammal Toffla kan förnya sig!


Vidare blev det en paprikablomma,
som har gröna frukter som blir röda om jag inte plockar dem i förtid, förstås, samt en pelargon till balkongbordet.

Pelargon och paprika
En pelargon och en paprikaväxt.


Efter allt detta sjå
var det förstås dags för eftermiddagsfika. Det blev en 88:an och ett glas saft till Elias och en Nogger till mig. Så att vi står oss till middagen.

Glassar och saft
Saft och 88:an till Prinskorven, Nogger till mig.


Nu blir det en stunds softande
vid datorerna innan vi åker och klämmer en pizza. Därpå blir det direkt färd ut till Morgonen. I morgon är det skoldag, men det är en av de två sista, för på tisdag kväll är det skolavslutning för Elias. Sen börjar hans långa, härliga sommarlov… Tänk den som var barn igen…


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

I kväll var det födelsedagsfirande i Himlen. Och en massa annat samtidigt, förstås. Jag svängde in på Stormarknaden och grabbade en bukett rosor innan jag mellanlandade hemma. Tack, Thorszeliusgubbs, för att ni läste min lapp och satte i ventilationsdonet rätt! (Och det var bara lite skitigt på spisen!)

Ute i Himlen mötte Födelsedagsbarnet upp vid parkeringen för en tur till apoteket. Vi trodde vi skulle vara ensamma där. Det var vi inte. Det tog 45 minuter.

Hemma i Himlen var det sen dags för rosorna att sättas i vatten, potatisen skulle in i ugnen och kycklingen stekas. Anna har verkligen sjuhundrafyrtioen armar… Däremellan öppnade hon också paket.

Men om du tror att jag fångade middag eller Anna på bild tror du FEL! Det var verkligen en miss! Maten var supergod med hemgjord tzatziki. Anna var jättesöt och man kan verkligen inte tro att hon fyllde hela 26 år. Men inget av detta kom med i kameran. Fast Hattifnattarna gjorde det…

Hattifnattarna
Hattifnattarna var där.


Jag hamnade i vardagsrummet
där jag satt med Elias och hjälpte honom med läxan. Eller rättare sagt, han gjorde den själv, men behövde få hjälp med motivationen att göra läxan. Den ska nämligen lämnas in i morgon, veckans sista skoldag.

Elias gör läxan
Jorå, matteläxan var redan gjord och skrivläxan förfärdigades före fikat.


Sen var det dags för fika.
Det fanns till och med två olika sorters tårtor och man ska ju smaka på allt. Därav lasset på min assiett…

Rejäl fika
En rejäl fika, kan vi väl konstatera.


Till klockan 21 var jag hemma
och nu är det dags att göra sig redo för bädden så att jag orkar upp för det är ju också veckans sista arbetsdag. För motivationen för min del är baske mig inte hög just nu. Jag älskar att jobba, men jag vägrar att behandlas som en sak. Jag är väldigt bra på det jag gör och jag har en stor yrkesstolthet som man inte spottar på utan att det får vissa effekter.


Livet är kort. Vilken dag det har varit! Så innehållsrik… Lång som ett liv, liksom.

Read Full Post »

Åter igen var det en snäll en som förbarmade sig över en hungrig Toffla och agerade personlig assistent! Idag var det M som hängde med till Logen och bar lunchbrickan med räksallad åt mig. Och precis som igår fick jag trevligt lunchsällskap. Jag behövde ventilera lite framtid efter ett akutsamtal med prefekt 2. Intressant hur ett år kan krympa till först sex månader, sen tre. Nej, jag är uppenbarligen här för att lära mig att sluta vara så planerande! Det kändes i alla fall OK med tre månader. Jag har kollat upp ett jobb på ett annat ställe, ett jobb jag tänker söka med något bättre självförtroende än sist. Vidare har jag också kontrollerat att jag har en månads uppsägningstid här, inte två, som somliga trodde. Det underlättar när man söker jobb.

Direkt efter lunch var vi ett gäng som skulle samlas i entrén för att lära oss hur TV-skärmarna där fungerar och hur vi fyller dem med information. Det krånglade typ HELA TIDEN. Jag läste mejl, svarade påmejl, surfade, twittrade, fotade, ringde Slaktar-Pojken med mera. Tanken var att vi skulle sitta mellan 13 och 15. Klockan var 14.45 när saker och ting plötsligt fungerade. Det som antagligen sabbade det hela var en webbläsare… Man kan säga att vi var avskärmade.

Jag fotade konsten intill kursbordet.


Ingen fikarast alls idag,
så jag tar en kvart och slänger ut det här inlägget. Inget kaffe = huvudvärk. Tror jag får började med en skvätt java när jag kommer hem, innan jag skurar. Jag lovade att skjutsa hem Fästmön från jobbet i kväll. Hon slutar inte förrän klockan 21 och jag vet att det är en viss liten kille som INTE kan somna innan mamma har kommit hem. Och ju förr desto bättre, eftersom det ju är skoldag i morgon. Jag ska också få lite papper som ska fyllas i, nånting som jag hoppas ger nån sysselsättning för nån. Att fylla i blanketter tar tid…

Jag har haft ett par tuffa nätter. Jag har varit trött och somnat tidigt, känt mig utmattad. Sen har jag vaknat vid två, halv tre-tiden och haft svårt att somna om. Inte så skönt när man ska upp klockan 6.10. Hoppas att jag orkar hålla mig vaken tills jag ska hämta Anna. Det får bli dusch i kallt vatten, tror jag. Hälen är OK i skrivande stund, så jag hoppas och tror att det går bra att stå i duschen. Jag vill mest spola bort gårdagen och den här dagen och försöka ta nya tag. Inte fortsätta vara avskärmad och deppo. Ta nya tag. Vara den där leksaksgubben som roar alla genom att den runda botten gör att han aldrig kan bli liggande.


Livet är kort.

Read Full Post »

I natt var det så kallt att min nästipp var alldeles frusen där den stack upp ur duntäcket. Jag var jättetrött, men hade svårt att somna. Det var en massa tankar som for runt i huvudet – jag gissar ändå att det är ett friskhetstecken..? Mina värden har stigit, men jag har minskat på medicien eftersom jag mår så illa av den. Förhoppningsvis fortsätter kurvan att gå uppåt, om än lite långsammare. Det får jag ta.

Många tankar snurrade kring Den Mest Älskade. Det blir mycket telefonerande oss emellan nu, men för att citera Leo Sayer i den gamla låten When I need you

[…] the telephone can’t take the place of your smile […]

Det slutar alltid med att båda mina telefoner är urladdade och när jag inte pratar i dem ligger de på laddning…

Tankarna på framtiden gnaver också. Oro. Det har gått alldeles för lång tid, det var inte så här det skulle bli. Och jag har inte riktigt kraft och ork att ge mig ut och ”knacka dörr”, nåt som jag mer och mer inser blir nödvändigt.

Sen är det här med… svek. Att människor brinner för saker och ting är lovvärt, men när man sviker gamla lojaliteter för att i stället låta sig lyftas till skyarna för sitt engagemang, då är man inte mycket värd i mina ögon. Jag själv klarar mig utan. Det var ett tag sen jag såg igenom fasaden, så ärligt talat var jag beredd. Men det finns andra i mer utsatta positioner än jag själv som är mycket ledsna just nu. Mycket ledsna. Och då hjälper det inte att vi som blivit klarsynta ökar till antalet.

I morse vaknade jag före halv sju. Det blev fem timmars sömn i natt. Och jag som har sovit så mycket den senaste veckan! Det är väl pigg-pillren, antar jag! Dags att skutta upp ur sjuksängen! Allt ska bli som vanligt igen. Fast allting blir aldrig mer som vanligt. Aldrig.

Idag är det Fridas första skoldag i sin nya skola. Jag håller alla tummar och tår för att det blir en bra dag och en bra fortsättning.

Vidare vill jag tack Inna för fint mejl med fint innehåll (svar är på väg genom rymden). Jag är glad för ditt förtroende kring detta och önskar dig all lycka!

Och till sist… Lyssna på Annas och min låt med Sarah Dawn Finer. Och gråt. För det gör jag.

Read Full Post »

Dagens första undersökning på eftermiddagen var obehaglig, men jag överlevde. Mycket tack vare alla snälla som jobbar här runt omkring på olika ställen. Jag fick åka truck och det orkade inte den här gamla kroppen, så jag fick lägga mig när jag kom till mottagningen.

Och nu vilar jag efter dagens andra undersökning, en skiktröntgen. Dit fick jag åka säng, tack och lov. Jag är väldigt trött.

Telefonen har gått varm här, men just i denna stund orkar jag inte prata. Väntar på ett besked och bloggar under tiden. Till alla som ringer och messar, jag är så glad att ni bryr er, men just nu trött och lite orolig och jag orkar inte prata i telefonen. Jag hoppas att vännen CL inte blev stött, men jag var precis tillbakakommen och låg utslagen i sängen.

Mamma har jag ringt två gånger idag. Hon sitter nere i Metropolen Byhålan och är orolig, så jag måste ägna en del tid åt att försöka lugna henne. Fast jag vet inte med vad…

Resultatet av den första undersökningen KAN bli en operation, men inget är bestämt än. Läkaren trodde inte att det problemet orsakade de dåliga värdena. Och jag fick veta HUR dåliga värden jag har… Blev väldigt fundersam att jag ens orkar stå på benen… Men, som sagt, ont krut…

Resultatet av skiktröntgen är det jag väntar på just nu. Förlåt om jag hoppar lite i det här inlägget, men jag har påbörjat och pausat det några gånger och tänkte nu försöka få ut det!

Vännen L var uppe mellan de två undersökningarna och hämtade min nyckel. Får hit lite kläder i morgon bitti och så lite schampo, det vore skönt om jag orkade tvätta håret… Älsklingen är ledig i morgon och ska försöka ta sig hit en stund och hälsa på innan det är dags att hämta barn. Elias går ju i första klass och då är skoldagen inte så lång. Jag längtar…

Middagen i kväll blev två pannkakor, det var rätt gott och jag åt upp båda – som en duktig kicka! För här finns ju varken Marabou Polka eller glass som Systerdyster respektive Nillan ordinerade. SNYFT!


Dagens middag får godkänt.

                                                                                                                                               Jag har en nål och en slang med en boll i ena änden i höger armveck, vilket gör det lite svårt att skriva. Och eftersom jag är lite matt ska jag avsluta detta inlägg strax med en idolbild på Tofflan. TÄNK om det vore som på bilden på sjukhus…


Livet och hälsan är som ett roulettespel…

Read Full Post »