Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skolår’

Ett inlägg om en TV-dokumentär.


 

Gustavs grabb

Gustavs grabb var på TV i kväll.

Tio minuter före start upptäckte jag att SvT1 skulle visa en intressant dokumentär, Leif GW Persson – min klassresa. Jag har varit lite sugen på att läsa Leffes bok Gustavs grabb, men ännu inte kommit till skott. Då passade den här dokumentären perfekt. Dess andra och avslutande del går på söndag. Mamma tittade också med ganska stort intresse.

Det är Jens Lind som promenerar med Leffe i den senares gamla kvarter. Där får vi tittare höra hur det var att växa upp som son till portvakten och en mamma som hade sjukdomar som vapen. Denna den första delen handlade om Leffes barndoms- och ungdomstid. Skolåren, där han var väldigt smart och fick höga betyg – utom i franska… Tittarna får möta Leffes gamla kompisar och hans syster. Jag hade inte ens nån aning om att det fanns en syster! Den andra delen handlar om universitetstiden och tiden som vuxen och som mediepersonlighet.

Jag tyckte att det var trevliga vandringar och pratstunder, även om allt Leffe inte berättade om sin uppväxt var så trevligt… Mycket kände jag igen från… nära håll. Men det var en trivsam Leffe som bjussade på sig själv. Jens Lind var också utmärkt som samtalspartner. Med sin ganska lågmälda profil gav han Leffe mest utrymme.

Toffelomdömet blir det högsta och del två ska jag självklart se på söndag!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

På väg för att hämta Fästmön. Först ser jag en kille lugnt promenera på fel sida av vägen. Gatan är hårt trafikerad. Samtidigt möter jag en cyklist – som kör på fel sida OCKSÅ.  Och ovanpå det kommer ett gäng i hög fart på rollerblades – på gatan. Suck…

Rondellen vid mormor och Scandic blev rondell idag. Det går att köra runt. Jag ser en man förvillande lik en åldrad Skitstövel.

Aha! Det är så demensen kommer att se ut…

tänker jag.

I bilen utanför Annas jobb ser jag en joggerska med bruna ben och alldeles rund rumpa passera. Hon har rosa sockar och är så där kvinnlig som jag aldrig blev.

Ur byggnaden kommer hela tiden personal som ser ut som tusen Annor – på håll. Alla har de samma uniform, i samma färger. En pojke cyklar förbi. Så lik lille Uffe Nyfiken!

Anna är sen, så jag tar tillfället i akt och läser.

Vi åker och handlar lite bröd och Anna hämtar ut ett paket. Jag parkerar lite snett vid affären. Anna vill, men kan inte rätta till bilen! 😆

I Förorten tar bensinen slut. Jag tankar innan vi hämtar Elias.

Hemma förevisar Elias en del av skolårets verk, bland annat en fladdermus och ett antal arbetsböcker.


Elias ser lite ledsen ut, men det var han inte alls. Han hade sytt en sån fin fladdermus, med täta och fina stygn. Imponerande!

                                                                                                                                                    Idag är vi bara fyra till middag, så vi får plats att äta vår korv på ballen*. Elias vill inte äta sin korv på tvären, så Anna får grilla den på längden och lägga den i ett bröd i stället till honom. Hon måste vara uthungrad och jag får dåligt samvete för att jag inte har fixat maten…

Barnens pappa ringer och behöver barnpass en kväll nästa vecka. Anna plockar undan och jag fixar kaffe. Vi dricker det och läser i blåsten på ballen. Jag berättar om ett jobb jag funderar på att söka. Men det är sista ansökningsdag i morgon och jag vet inte om jag pallar ett nej till. Samtidigt räds jag den där parkbänken som tycks komma allt närmare…


Detta snurrade ovanför mitt huvud på ballen.

                                                                                                                                              *ballen = balkongen

Read Full Post »