Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skolan’

Ett ganska njutningsfullt inlägg.


 

Varför ska man sitta hemma och deppa i en varm lägenhet när man kan fara till sin älskling i Himlen och fika? Jag bjöd helt enkelt in mig själv en stund på eftermiddagen idag. Det var så fint väder. Tvättmaskinen kunde gott vänta på påsättning till kvällen. Vinden var lite kylig, men vårsolen är het.

Vi bestämde oss för att sitta på Annas balle*. Medan Anna fixade kaffe skulle jag röja så vi fick plats med var sin stol att sitta på. Men som alltid så ofta duger inte mina insatser utan Anna måste slita fram och ”rätta/fixa till”. Hmpffffff…

 Anna stökar på sin balkong

Anna rättade till efter att jag hade försökt få till en fikaplats.


Jag hade sån tur 
att det fanns kakor till kaffet också! Det var väl det jag kände på mig i förväg. Tre stycken fick jag och smockade i mig allihopa, men faktiskt fick yngsta bonussonen några också när han kom hem från skolan. (Han blev lite paff när det var jag som öppnade ytterdörren åt honom och inte hans mamma. Moahahahahahaaaaa, jag är känd för att skrämma barn!  😈 )

 Kakor

Kakor till kaffet, minsann.


För ett par veckor sen 
fick Anna ordning på presenningen på sin balle. Sen dess har vintern övergått i vår. Nåja, det kommer troligen ett bakslag med snöstormar och drivis, så vi röjde bara en liten fikahörna. Trollet på hennes balkong får än så länge häcka i sin koja.

Trollet i sin koja på Annas balkong

Trollet skymtar i sin koja på Annas balkong.


Och nu får DU gärna berätta om du har tagit nån premiärfika för säsongen utomhus!


*Annas balle = Annas balkong

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rapporterande inlägg.


 

Nu är vinterns alla storhelger över. Den som går i skolan kan se fram emot februarilov och den som jobbar kontorstid kan längta efter påsken. Vi som befinner oss i tomma intet bara är.

Jag har bara varit i några dar. Det har varit helt rätt för mig. Sen tycker familjen kanske inte att jag är så rolig alla gånger, men jag har inte hört några klagomål öppet. Fästmön får mig att skratta och när jag har gråtit har hon funnits där.

 Brunt på fingret

Bajs på fingret? Det fick mig i alla fall att skratta.


Vi tog en gofika igår. 
Anna köpte fyra riktigt kladdiga chokladkakor, men vi orkade bara äta var sin. ”Barnen” fick inga, förstås. Vi har haft två ”barn” hemma.

Chokladkaka

Chokladkaka av kladdig sort.


Vi gjorde tabberas 
på Annas stympade och lemlästade pepparkakor. Vi åt kroppar utan huvuden och armar eller bara huvuden separat.

Lemlästade pepparkakor

Lemlästade pepparkakor.


Nog trodde jag 
att min tomtesamling var stor, men Anna har nog baske mig en större. En del tomtar var söta, andra lite läskiga och den här lite… fjollig.

Fjolltomte

Fjollig tomte.


Före maten tog vi 
drink (öl) med tilltugg (torrostade jordnötter).

Torrostade jordnötter

Torrostade jordnötter.


Som den kycklingexpert jag är 
ställde jag mig vid spisen och stekte filéer. Anna fixade sallad och gratäng. Jag stekte och stekte och stekte och till sist luktade hela jag stekt. Det blir en dusch och hårtvätt senare.

Kycklingfile i pannan

Jag stekte och stekte och stekte…


Anna dukade med finporslinet.

Finporslin

Annas finporslin.


Det var lite oklart 
hur många vi skulle bli till middagen, men vi blev alla mätta och magarna lika trinda som en av Annas tomtar.

Trind mage i randig tröja

Så här trinda blev allas magar, ungefär.


Jag pratade alldeles för länge 
i mobilen med en kompis. Hon ringde aldrig tillbaka sen. (Hon sa att hon skulle göra det, men jag förstår varför hon inte ringde igen.) Pratade en hel del med äldsta bonusdottern som var hemma över helgerna från studier i norr. I skrivande stund är hon på väg mot flyget.

Linn

Äldsta bonusdottern.


Vi myste med ljuslyktor. 
Slumrade lite. Pratade. Såg CSI MiamiFOX.

Ljuslykta

Ljuslykta som kunde ha blivit en julklapp till ett barn.


Vi blev nästan för trötta 
för att gå och lägga oss i sängen.

Marge och Tuppen på en stol

För trötta för att gå och lägga sig i sängen var visst även Marge och Tuppen.


I natt hade det snöat. 
Jag grät mig till sömns och vaknade med svullna ögon och kände mig som ett utskitet kvarglömt päron på vardagsrumsbordet.

Ett kvarglömt päron

Ett kvarglömt, rätt torrt päron.


Efter frukost 
grävde jag fram min bil, borstade av den och for till Tokerian för att köpa en liter mjölk och en liter fil. Jag har tittat till husdjuren jag vaktar, jag har sökt ett par jobb och jag ska glo i dagens papperstidningar som jag gratis-prenumererar på ett tag till. I kväll ska jag ringa min mamma för att kolla att hon inte har fått ont efter sitt fall och kanske har jag ork att ringa en av mina läsare också. Annars är jag väldigt, väldigt trött…

Jag är på sätt och vis stolt över att mina ord berör. Men det här inlägget är mest dravel. Till skillnad från den kärlek och omtanke jag kände under dagarna i Himlen.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett verkligt inlägg.


 

höstsol genom trädet

Soligt idag igen! Fast den här bilden tog jag för ett par år sen, ungefär.

Åter vaknade jag till en höstdag med strålande sol! Det är den allra sista dagen i månaden september. Från i morgon går vi in i hösten på riktigt, känns det som. Igår tog jag en härlig promenad, idag blir det bara en kort dito över till Tokerian. Hälen värker en del, nämligen. Inte så att jag inte står ut, men det är dumt att överanstränga och överbelasta.

Som vanligt har jag inlett dagen med att leta nytt jobb, skriva ansökningar, nätverka etc. Men faktum är att jag ska nätverka IRL senare idag, på eftermiddagen/kvällen. Det ska bli så roligt att besöka en av de bästa arbetsplatser jag har varit på de senaste åren! Tyvärr blev min vistelse där bara fem månader lång, men jag fick goda erfarenheter, en boost av självkänslan och gick vidare till ett ännu bättre jobb. På det senare jobbet stannade jag ett år och fem månader. Jag hade gärna stannat längre. Visstidsanställningar kan innebära riktigt spännande uppdrag, men de är också tidsbegränsade. Hade jag haft en rik maka/make som hade försörjt mig skulle jag ha kunnat vara kvar på kanske 50 – 65 procent. Som ekonomiskt ensamstående räcker inte det. Men jag är ändå tacksam att jag fick vara kvar så länge som jag fick. Det blev ju totalt sett nästan två lärorika år.

Ryggsäck och papperspåse

Packat för en firning och bonusmorseverksamhet.

När jag nu återvänder till brottsplatsen (^== skämt!) är det för att fira av en Hjärtegod person som idag jobbar sin sista dag före pensionen. Det blir säkert många kära återseenden! Och så kan man ju alltid luska lite om det inte finns nån som nånstans har behov av en kommunikatör, webbredaktör, skribent eller så…

Efter firningen piper jag ut till Himlen där jag ska bedriva verksamhet som bonusmorsa över natten. Fästmön är nämligen på Lady Gaga-konsert i afton i Globen tillsammans med sin svägerska (<== min sister). Troligen sover Anna därför över i min lägenhet i New Village, medan jag sover över i Himlen och ser till att vårt enda skolbarn gör läxor, äter frukost och kommer iväg till skolan i morgon.

Min sister och jag slog för övrigt telefonirekord igår kväll. Vi pratade nästan lika länge som våra mammor, 47:57 minuter. Men vi enades om att vi är trevligare än mammorna. (Fast genom att tycka så undrar jag om jag känner mig så trevlig..?)

Lite typat att två roliga aktiviteter krockar idag – firning och övernattning hos skolbarn – men jag får försöka räcka till. Det brukar jag göra.

Jag har nätshoppat nya skrivarpatroner till 75 kronor rabatt idag. Kostnaden svider ändå, men billigare än hos InkClub kan man inte handla. Går man dessutom in via deras annons hos Uppsalanyheter.se (i högerspalten) får även Uppsalanyheter nån liten procent i intäkt, tror jag.

Men vad händer hos dig idag, dårå???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett utbildande inlägg.


Skolan har de flesta av oss
gått i. En del gillade det, andra inte. Men vi som gick dit hade oftast ett favoritämne. Den gångna veckan undrade Tofflan vilket ditt favoritämne i skolan är/var.

Så här fördelade sig de 32 inkomna svaren:

19 procent (sex personer) svarade: Svenska! Ord är bäst! 

16 procent (fem personer) svarade: Gympa – sport och idrott är det bästa jag vet! 

13 procent (fyra personer) svarade: Historia. Spännande värre, juh! 

13 procent (fyra personer) svarade: Naturkunskap/biologi.

Nio procent (tre personer) svarade: Språk. 

Nio procent (tre personer) svarade: Matte – jag ÄLSKAR siffror!

Sex procent (två personer) svarade: Geografi. Jag älskar kartor. 

Sex procent (två personer) svarade: Teckning. Picasso, asså…

Tre procent (en person) svarade: Kemi, fysik och sånt. Experiment är häftigt! 

Tre procent (en person) svarade: Musik och sång, dagen lång!

Tre procent (en person) svarade: Other:
Inget.

Ingen svarade: Samhällskunskap, så klart. eller Slöjd. Jag vill göra nåt med händerna.

Tatiana kommenterade:

Teckning!Vi hade en underbar lärare som egentligen var konstnär. Vi fick prova på att måla i olja , akvarell, teckna med kol, jobba med lera, gips och göra screentryck. Jag hade teckning som extra tillvall dessutom, 🙂

Caroline kommenterade:

Klickade i Historia men det är inte hela sanningen (har svårt för årtal)… gillade även religion som jag också tycker hör ihop med historia, samhällskunskapen var intressant, exprimenten i både kemi och fysik var jätteroliga fram till att vi skulle skriva formlerna. Jag gillade skolan överhuvudtaget utan att ha varit någon större stjärna.

Stort TACK till dig som deltog, med klick eller kommentar! Jag hoppas som vanligt att du kollar in den nya frågan i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en prequel till Psycho.


Igår gick den tionde och sista delen
 på SvT1 av Bates Motel, en så kallad prequel till Alfred Hitchcocks film Psycho (1960). Märkligt nog utspelar sig TV-serien i nutid. Frågan är om det blir fel eller rätt…

Norman och Norma Bates

Norman och Norma Bates. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: NBC.)


Här får vi veta
hur det kommer sig att Norman Bates hamnar på Bates Motel. Det hela är förekommet av en pappa och makes hastiga död. Mamma Norma köper då ett motell för att göra en nystart för sig och yngste sonen Norman. Motellet är ganska nergånget. Trots det är det inte särskilt ofta man ser nån av dem rusta eller renovera…

Den lilla staden ligger vid en huvudled som snart ska ledas om – vilket får konsekvenser för den som vill driva ett motell vid sagda led. Men köpet går inte att häva och Norma och Norman kämpar på. Storebror Dylan finns också med i bilden, men ägnar sig åt annan… verksamhet.

Men naturligtvis händer det andra saker – hur skulle handlingen annars ledas framåt? Norma är hotad till höger och vänster och det är synnerligen oklart vem hon kan lita på. Norman är duktig i skolan, men ansedd lite som en kuf. En olycklig kärlekshistoria ger honom black outs…

Jag tycker att det här är en riktigt spännande serie. Lite konstigt blir det att förhistorien till Psycho utspelas i modern tid och inte på 1950- eller 1960-talet, men det funkar ändå ganska bra. Allra bäst är emellertid Freddie Highmore som spelar Norman riktigt jäkla lysande, helt i Anthony Perkins-klass! De båda skådespelarna är kusligt lika…

Den här skräckserien får högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

En dag med möten blir det idag. Såna är vissa dar. Morgonmöte, som vanligt, eftermiddagsmöte då och då. Folk frågar mig om framtiden. Jag svarar att vi har diskuterat den, att det finns önskemål. Men än har jag inte sett några papper eller kontrakt.

För övrigt väntar jag på några forskartexter som ännu ej är klara. Det fattas tre. Fru Chef har 33 fortfarande hos sig för granskning sen onsdag i förra veckan. Jag har inte fått nån som helst signal om läget där, så jag väntar med spänning.

Förslag till utformning av åtta utbildningssidor blev klart i fredags. Tror uppdragsgivaren var förvånad över att det gick så fort. Vi ska stråla samman endera dan och göra dem klara samt köpa bilder. Kanske nån gång under denna dag, till och med.

Det är fortfarande roligt och stimulerande att vara här, men nu kände jag för första gången på nästan två månader att helgen var lite för kort. En dag till hade jag gärna haft. En dag till att göra allt och inget. I lördags gick jag ett snabbvarv med lilla dammsugaren, till exempel. Men det var ett hafsjobb. Det knastrar under Tofflans tofflor och det är ett ljud som ger mig rysningar liknande dem när bestick skrapar mot porslin eller kritor gnisslar mot en griffeltavla. Finns det för resten fortfarande nån svarta tavla i skolan?


Finns fortfarande svarta tavlan i våra skolor?

                                                                                                                                                                              Grå och kall dag, runt noll i temperatur. Jag längtar tills Clark Kent* får vintertofflorna på så jag kan känna mig lite säkrare på vägarna. Funderar på att ge honom en dusch och en invändig storstädning i helgen som kommer när Fästmön jobbar tråkpass klockan 12 till 21 båda dagarna. Anna jobbar för övrigt tråkpass nästa hela veckan hon är hos mig, det vill säga kvällar. Hon jobbar när jag är ledig och tvärt om. Vi får försöka hitta på nåt måndag eller tisdag kväll. Vi ses för lite!

                                                                                                                                                                                   *Clark Kent = min smutsige lille bilman

Read Full Post »

När jag var tonåring gick det en TV-serie som var mäkta populär med titeln Lära för livet. Det handlade om skolans roll i ungdomars liv och utveckling. Lite lättsammare lära för livet är den pokerskola som jag snubblade över på nätet idag.

Jag lärde mig redan som liten Toffla att spela poker. Det var min snälla morfars förtjänst! Min snälla mormor, däremot, var från de djupa – och mycket kristna – skogarna i Småland och hävdade med fasthet i rösten när vi spelade kort

Nu sitter Djävulen under bordet!

Morfar lärde mig enkel poängpoker och vi spelade naturligtvis inte om pengar. Under tonårstiden och tiden som ung vuxen hände det att kortleken kom fram, men aldrig, aldrig att det var några sedlar, kronor eller ens ören på bordet. Möjligen tändstickor…


Korten på bordet – och Djävulen under…

                                                                                                                                                                  Idag tror jag att de flesta pokerspelare spelar via nätet. Själv känner jag mig inte riktigt mogen för det, jag tycker inte att jag har de kunskaper som behövs. Men sajten jag hittade tidigare – länk finns i inläggets början! –  kan kanske ge mig en vägledning – om jag nu skulle våga testa nätspel. Det som är bra med sajten är att den ger en grundlig utbildning i poker. Man får lära sig basala saker som olika pokerhänder, men också det jag tycker är lite intressant i spelet: psykologi! Lektionerna handlar om sånt som bluffen, skillnaden mellan nätpoker och att spela poker där du kan se dina motståndares tells (avslöjande rörelser och ansiktsuttryck) med mera.

Jag tycker att pokerskolan verkar lite spännande och ska nog sätta mig och läsa mer noggrant! Det är ju aldrig för sent att lära – om man lär för livet…

Read Full Post »

Older Posts »