Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skittaskig’

Ett inlägg om en medioker pest.


I kväll är det dags.
Och hur jag än värjer mig lär jag inte komma undan Medioker Pest 2014. Förra året skrev jag minimalt om pesten, i år blir det ingenting. Förutom detta inlägg, skrivet före start och utan vare sig tjuvtitt eller dito lyssning.

Sånt här skräp läggs det ner både sjukt massa pengar och tid på. Det känns inte särskilt rimligt när vi både vi soffar oss och glor på spektaklet och sen har åsikter om tiggare och hemlösa. Du vet såna utan tak över huvudet. Du har säkert både sett och hört talas om såna människor – om ditt eget huvud inte har varit nedstucket i sanden i år och dag. Eller i soffan, där du med flottiga fingrar letar efter chipset du nyss tappade.

Chips i dip

Flottigt.


I Sverige kör vi
samma koncept som förra året. Och året före det och före det och före det och före stenåldern. Det ska vara programledare av sorter som är lagom comme il faut-varierade – det vill säga inte för kontroversiella. Och skulle det råka vara så att de fäller en och annan nedsättande kommentar om nån eller nåt ska man kunna skylla på deras ungdom även om de är myndiga, typ. Hur som helst. Programledarna ska vara roliga. Ska vara, alltså. Är det sällan, oftare plumpa i stället. Jag är väl trög, men jag fattar inte vad komik har med musik och tävling att göra. Skilda saker, liksom.

björkar

Typiska träskallar.


Farbror Träskalle
är som förra året – och året före det och före det och före det och före stenåldern – ansvarig på ett eller annat sätt. Kanske är det därför urvalet deltagare ser ut som det gör. I varje deltävling ska det nämligen finnas en del pajastävlande, en del som inte kan varken sjunga eller prata svenska, två delar från nåt finnigt barnprogram som Idiot eller liknande (denna broilerfarm för små pojkar och flickor som beter sig som divor under några månader), en del musikstil som sticker ut på ett eller annat sätt och slutligen ett par, tre seriösa tävlande. Ovanpå allt detta ligger det faktum att nästan ingen av deltagarna verkligen kan sjunga.

Pojke i porslin s håller för öronen

Pesten där ingen kan sjunga.


För övrigt
 ser man till att ändra reglerna så ofta att ingen orkar hänga med eller fatta. Det är säkert därför fel låt vinner – varje år.

Så nej. Varför ska man utsätta sig för detta i kväll? Men ja. Jag erkänner. Jag sitter där i kväll, troligen, och svär och kräks och har synpunkter och åsikter som jag inte vågar vädra offentligt för då är jag elak/rasist/svennehatare/omusikalisk/tråkig/surtant/skittaskig mot alla som har lagt ner ett sånt långt och hårt arbete på denna livsviktiga… pest. För jag är ju, trots att jag är myndig, ingen ungdom. Därför håller jag käften om eländet. Med början från och med… nu.


Livet är kort.

Read Full Post »

Gårdagskvällen blev inte riktigt som jag hade tänkt. Siktet var inställt på att se När livet vänder. I stället satt jag i bilen och frös utanför Fästmöns jobb. Anna har ju ett sånt jobb där man inte alltid kan gå ifrån exakt det klockslag ens arbetsdag är slut. Nu finns det säkert en del som jobbar med människor som gör det. Men jag är faktiskt stolt över att Anna inte gör det. Att hon inte lämnar människor i akut nöd i sticket bara för att klockan säger att arbetsdagen är slut.

Jag satt i bilen och läste, i stället. Och spelade Ordjakten och Quizkampen på Ajfånen medan jag väntade. Jag spelar inte alls lika mycket som tidigare, men jag har alltid ett Wordfeud på gång med Anna. Det känns inte som om tiden räcker till för att spela som jag gjorde förut. Det blir slöseri med min lediga kvällstid (även om det är kunskaps- och ordspel som ju är rätt vettiga!) – och den tiden är begränsad. Men hur som helst, det gick ingen nöd på mig i bilen – förutom att jag frös lite då. Tyvärr hann vi inte hem till 20.30, men jag ska försöka hinna titta i kväll. I kväll är jag klok nog att spela in Antikrundan så kan jag titta i morgon, fredag, kväll.

OrdjaktenquizkampenWordfeud
Spelgalen ibland.


I morse vaknade jag en halvtimma före alarmet.
Det var ingen idé att ligga kvar och snurra i sängen så jag klev upp. Hade en svag huvudvärk som nu har gått över i ett mer idogt bultande bakom pannan samt illamående. Smart att jag glömde ta en tablett innan jag stack hemifrån. Får hoppa upp till femte våningen och kolla om nån har en Ipren att skänka. När jag får sån här huvudvärk är Ipren det enda som hjälper. Och jag tar en tablett, inte fler. Jag har letat igenom facken i min jobbväska och där fanns bland annat knappnålar, magsårsmedicin, mobilladdare, tuggumin, en kam, solbrillor och flera usb-stickor. Men inga Ipren…

Idag på förmiddagen ska jag och min uppdragsgivare gå igenom den webbplats jag har skapat de senaste veckorna. Den är långt ifrån färdig, men jag är ändå rätt stolt att kunna presentera en struktur, flera undersidor som är klara samt en webbplats där samtliga svenska sidor har en engelsk speglingssida. Detta trots allt teknikstrul som har varit och som har berott på den mänskliga faktorn (INTE jag själv, dock!). Detta strul som gjorde att arbetet endast kunde pågå i tanken under totalt sett mer än en arbetsvecka. Jag tror att mycket av min huvudvärk beror på all spänning som har varit dessa veckor…

Dagarna springer på. Jag har just grattat en bloggvän på namnsdagen – det är Camilla. I morgon har Siv namnsdag. Det namnet har alltid sänt rysningar genom mig, eftersom det var en Siv som var skittaskig mot min pappa en gång. Samtidigt är jag glad att hon var det så att jag fick min mamma till mamma i stället! Nej, mer värt att uppmärksamma än morgondagens namnsdagsbarn är att ju är Internationella kvinnodagen. Själv firar jag den genom att bjucka Johan på lunch. Ska DU fira kvinnodagen på nåt sätt???


Livet är kort.

Read Full Post »