Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skitkallt’

Idag är det fredag. I kväll kommer Fästmön till mig. Underbart! Jag har längtat såå! Allt måste gå som en dans – en väldigt snabb sådan – idag. Jag har gått ut hårt. Redan publicerat ett antal saker externt och internt, gjort en sammanställning av medias bevakning av en het nyhet här i veckan och lite smått och gott. Saknar att inte nån centralt i organisationen gör medieanalyser. Har man bara bra underlag kan man göra såna själv – det gjorde jag på mitt förra jobb – och det tar faktiskt inte lång tid. Inte behöver man göra djupanalyser heller. Ibland räcker det med att kategorisera i facken positiv nyhet, negativ nyhet och neutral. Eller hur media tolkar ett pressmeddelande eller en nyhet. För det behöver ju inte heller vara såsom man hade tänkt…

solen genom fönstret på baksidan av jobbet

Solen syntes tidigt i morse på baksidan av jobbet. Jag passade på att fota genom ett fönster.


En kall och solig dag
idag igen. Termometern hemma visade neråt -18 grader. Jag bävar för varje kallstart av Clark Kent*, men han är så duktig och startar på första försöket – utan att ens hosta. På lunchen ska jag traska bort till Thaistället för att träffa den kloka L. Det var hur länge sen som helst vi sågs! Vi pratar rätt mycket jobb – och samtidigt mycket annat väsentligt också.

Idag tänker jag lämna byggnaden tidigt. Jag ska ner till lokalblaskan och hämta ut mitt nya presskort, som hade kommit igår. Jag har klarat mig utan presskort sen mitten av oktober, men det är alltid bra att ha, särskilt som jag gör en del skrivuppdrag. Journalisten, hos vilken jag ska lösa ut mitt presskort, går på två veckors semester från i eftermiddag, så det är därför jag måste lämna byggnaden på eftermiddagen.

Igår kväll tankade jag och även om det var skitkallt och kö till pumparna är jag glad att jag har det gjort. Annars skulle jag få göra det idag. När jag ändå är på stan ska jag svänga förbi Feskarn i Saluhallen och hämta ut mitt Fredagsmys! Det ska bli spännande – och en recension kommer förstås på en blogg nära dig sen! I förväg kommer ett TACK till vännen Rippe, för detta var nämligen Rippes present till mig på 50-årsdagen i april förra året.

Jag ser väl inte direkt fram emot att trassla mig in i stan en löningsfredag, så jag ska försöka hitta en parkering lite utanför, men på lämpligt gångavstånd. Själv är jag glad och tacksam för att jag tillhör dem som fick lön idag och dessutom löneförhöjning! Jag struntar fortfarande i att min nya lön ligger betydligt under den lön jag en gång hade. Men löneförhöjningen i sig visar att jag är värd nånting, trots allt. Så nu är det bäst att jag gör skäl för pengarna!.. För övrigt räcker min lön till de räkningar jag har den här månaden och jag får dessutom pengar över. Det är jag nöjd med. En del människor får så sjukt mycket i lön att de borde skämmas, men det har de flesta inte vett till! De enda som borde ha skyhöga löner är de som har andra människors liv i sina händer. Det är min åsikt och den står jag för.


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

När jag skriver det här inlägget har jag rast. Och jag har varit här på jobbet i två timmar. Jag har fått kramar och leenden, folk har frågat hur jag mår och om jag orkar. Andra har kastat sig på mig och börjat prata jobb. Och så har jag träffat min nya jobbarkompis från familjen. Vi ska luncha idag. H*n såg glad och nöjd ut och då blir jag glad och nöjd. Allt känns jättebra just nu. Jag har lite ont just kring ärret eftersom jag ju måste ha vanliga kläder på mig – mjukisbraxen fick stanna hemma idag.

Mjukisbrax

Mjukisbraxen fick stanna hemma idag.


Det är skittrist väder
och betydligt roligare att jobba än att sitta hemma och glo på en tunggrå himmel. Det ska komma mer snö. I morse var det skitkallt och blåsigt. Fästmön höll på att blåsa ur bilen när jag hade stannat vid hennes jobb. Nu ska hon vara mamma på heltid i två veckor. Det blir konstigt att vara ensam hemma, men jag tänker inte låta henne vara ensam hemma från mig. Redan på söndag tänkte jag åka ut om vädret är OK (det har varnats för snöstorm och elände) – för det har ryktats om julgransplundring. Och jag vill ju inte missa nån gottpåse!!!

Min egen julgransplundring går av stapeln i morgon. Alla stakar och stjärnor ska bort liksom övriga julsaker. Egentligen är det ju inte Tjugondedag Knut förrän på söndag, men då ska jag ju på julgransplundring i Himlen.

Jag har inlett min arbetsdag med att reda ut mina anställningsförhållanden. Det har visat sig att jag har fått förlängt till den 31 mars, men att det inte har gått igenom i systemet än. Eller på lätt svenska, nån på personalavdelningen har inte lagt in mina nya datum än. Men det är på gång! Och det vore ju lite bra att få åtminstone en halv lön nu i slutet av januari… En trevlig östgötska ringde igår från Försäkringskassan. Jag hade varit för snabb med att skicka in blanketten dit, men jag var tydlig med att jag skulle börja jobba idag. I gengäld skulle hon skicka mina pengar så jag har dem på måndag. Flyt!

Vidare har jag letat efter försvunna papper, ringt några som har sökt mig, börjat snabbläsa medierapporter som kommit in under min sjukskrivning med mera. Det blir väl ungefär vad jag hinner idag. Och nu måste jag fortsätta arbeta, för rasten är slut.


Livet är kort. Jag älskar mitt jobb.

Read Full Post »

Nog lever jag fortfarande! Föregående inlägg ska inte tas på alltför stort allvar. Jag tror inte jag varken avlider av magsår eller tarvar Sjukstugan i Backens intensivvård för detsamma. Du vet, ont krut förgås inte så lätt… Jag använder bara bloggen för att gnälla över mina småkrämpor, så där som tanter och andra gör ibland.

Nej, jag gläds idag åt den gemenskap och det utbyte jag har av kollegor! Som novis på området stapplar jag fram, men får god ledsagning av kompetenta personer i varma kläder. Det är väl spenderad tid, mina morgonpromenader måndag till torsdag…


En bild från min soliga morgonpromenad.

                                                                                                                                                            Och även om jag darrar nervöst välkomnar jag L och J som läsare här på bloggen! Det var fint att ni delgav mig att ni läser mina enkla ord och långa och allt för många inlägg. Men kom ihåg att det går att kommentera – anonymt, det är bara bloggägaren (=jag) som vet den riktiga identiteten, om man vill det, öppet om man vill det.

Det var verkligen skitkallt i morse! Frosten låg långt in på förmiddagen som ett vitt täcke över gräsmattorna här. I morse kunde jag inte låta bli att kräla i förnan och fota ett frostigt, vackert lönnlöv. Bara för att…


Det var verkligen skitkallt i morse…

                                                                                                                                                          Förmiddagen har gått i ett rasande tempo, med möte, ett och annat webbpilleri samt en textbearbetning. Den senare planerar jag att färdigställa i eftermiddag. Jag jobbar med stängd dörr, men för att ingen ska få för sig att jag är ett Asocialt Element har jag skrivit några förhoppningsvis vänliga rader på dörren om att jag jobbar intensivt, men att det går bra att knacka på och att jag inte bits…

Read Full Post »

Idag är det verkligen, som rubriken säger, skitkallt. När jag skuttade ur sängen strax efter halv sju var det -20,6 grader. Ute. Inne var det 18 grader plus, men det kändes som minus det också. Och som du ser har inte mycket hänt. Den här bilden tog jag ungefär kvart i åtta i morse:


Utomhustemperaturen överst, temperaturen inne i köket nederst, idag klockan 7.45, ungefär.

                                                                                                                                                    Fästmön var så smart och kom på att vi skulle ta ut sittunderlag i bilen. Som tur var äger jag två. Och det var faktiskt väldigt skönt för rumpan! För även om man har elektriska sätesvärmare tar det ju tid innan sätena blir uppvärmda. Så detta frystips skickar jag vidare. Sittunderlag kan man köpa lite varstans för bara ett par tior eller så och funkar hur bra som helst!

Måste trotsa kylan och ge mig ut igen lite senare till Tokerian. När man har kontakt med a-kassan går det som bekant åt mycket frimärken och mina tog slut igår. Dessutom har jag en jobbansökan som ska gå med snigelpost, otroligt ovanligt nu för tiden. Men det händer ungefär en gång i halvåret. Vidare behöver jag inhandla mer julpapper och så sedvanliga kvällsblaskan med tillhörande TV-bilaga.

Idag har jag vänt blad i min snigga ICA Maxi-almanacka från Metropolen Byhålan och med stora bokstäver läser jag DEN TOTALA FÖRNEDRINGEN. Kan bara säga GRATTIS till alla som önskade mig olycka. Jag lever i ett helvete varje dag och om inte nånting brister inuti så är jag rädd för att jag lägger mig att sova i en snödriva en av dessa dagar. Det skulle göra en hel hoper människor lyckligare om jag inte fanns på denna jord och det skulle onekligen lösa en massa problem.


En mycket skör tråd har jag vandrat på sen januari 2009.

                                                                                                                                                        Det är en mycket skör tråd jag har vandrat på sen mitten av januari 2009 och den är inte precis mindre skör från och med idag. Jag vet inte varför jag skriver det här på min blogg, jag borde kanske hålla det inuti, men det lättar på trycket i bröstet att skriva av sig. Och jag skriver detta för min egen del, en sorts kallt konstaterande. Jag behöver inga kommentarer på detta, det slutgiltiga beslutet är mitt och mitt ensamt.


Jag är kall och ensam i det här beslutet, precis som älsklingsträdet utanför.

                                                                                                                                                                 Jag har gjort de saker jag behövde göra för andra under den här tiden, så jag kan med gott samvete sluta mina ögon för gott. Problemet är bara att jag trots allt vill fortsätta leva, men om jag inte får hjälp nånstans ifrån, måste jag ta saken i egna händer.

Det näst sista jag ska göra också är att tala om för världen vilka som slog i spikarna i min kista. Det ska inte tigas ihjäl. Jag kan inte mutas eller tvingas till tystnad med påtryckningar. Jag har inget att förlora, tänk på det.

Read Full Post »

« Newer Posts