Från postboxen

Ett inlägg där du får se vad som låg i Tofflans postbox idag.

Idag var min postbox skitfull när jag kom hem. Till viss del full av skit också. Jag vill inte ha reklam egentligen, men trasiga reklamblad, NERTRYCKTA i postboxen, vem vill ha såna, Posten? 

Först såg jag nåt orange och sniggt. Trodde jag.

Tråååkig post…

Pensionsmyndigheten informerade mig om höjda avgifter för nån jäkla fond jag uppenbarligen sparar i. Tråååkigt…

Sen noterade jag ett fönsterkuvert. Såna gillar vi inte heller.

Tråååkigt…

Telia skickar en ny mobilräkning innan den föregående är betald, nästan. Som om 68 kronor vore en miljon…

Men sen noterade jag nånting gult… Gult brukar ju vara fult, men detta såg spännande ut…

Gult paket från Posten!

Jag trodde nästan att Posten inte fanns längre, men som du noterade i början av det här inlägget hittade jag i alla fall en webbplats som var Postens.

Självklart slet jag upp paketet och fann… Ett spöke i hårda pärmar!

Ett recensionsexemplar av Spöket på Stora Mossen!

Tusen tack för recensions-exet av Spöket på Stora Mossen, Kim! Jag ska lägga den överst i min Att-läsa-hög!

NU ska jag grilla lite korv. I ugnen. Det ryker inte. Det luktar inte gris. Det är kycklingkorv.

Livet är kort.

Read Full Post »

Full – från rött till blått… till rött…

Jorå, jag åkte inte skitig, precis till Stormarknaden, trots att mitt enda syfte med trippen var att kolla – och köpa! – om Coop hade några korkapparater. Det var jag, några äldre invånare och ensamma föräldrar med ganska små barn, barn som uppenbarligen fick springa av sig sin energi i detta Babels horisontala torn. Nu struntade jag i alla andra, mitt fokus var på korkapparat. Och LYCKA – det fanns i sortimentet!

Från röd till blå.

Alla korkapparater var blåa, så man kan säga att jag gick från rött till blått – utan att lägga nån politik i det. För sen gick jag ju så att säga tillbaka till rött eftersom det var rött vin i flaskorna som korkades.

Totalt blev det 14 (och lite mer än en halv) flaskor vin. Alla flaskor har inte bara fått korkar, de har fått hättor och etiketter. Utom den lite mer än halva flaskan. Etiketterna tog nämligen slut.

Fjorton flaskor och en som inte blev riktigt full. 

Fjorton flaskor och en som inte blev riktigt full är rätt bra resultat. Full Skitfull blir man om man dricker alla, men det rekommenderas inte. Vinet har varit färdigt för upptappning sen november. November 2011. En hel sats brukar ge 24 eller 25 flaskor. Vi har alltså inte hävt upp så väldans mycket ur dunken. Nej, vi har ju, när jag tänker efter, botaniserat ganska bra i vinskåpet… Nu åker två flaskor in i vinskåpet för lagring, en följer med ut till Himlen idag och resten hamnar i vinstället.

Husets Vin.

Men innan jag far till Himlen ska jag bädda, inta lite frukost och fortsätta min läsning av lokalblaskan. Kanske den senare inte är lika full av elände inuti som utanpå.

Livet är kort.

Read Full Post »

Spyor, gnäll och skarpa hjärnor

Det är baske mig inte roligt det här. Med magen, alltså. Igår kväll lagade Fästmön så god mat och för en gångs skull var vi alla samlade kring matbordet, med pappa Jerry i högsätet. De flesta av oss kollade sen Melodifestivalens final – alla utom Johan som är jätteförkyld (och totalt ointresserad av schlager). Och några av oss mådde illa. Jag tror att jag åt kinderegget och några få bitar godis. Sen ville jag inte ha mer. Så illamåendet berodde inte på för mycket godis. Nej, det var vidrigt, jag spydde som en fontän. Tro mig, jag gillar inte att spy ens när jag är skitfull (vilket var många år sen)…

Urk.

Jobbigt att må dåligt när vi alla är samlade. Då vill jag vara glad och pigg och bitsk. Men jag tror inte att nån som följde live-bloggen märkte av mitt illamående. Stort TACK till alla som var med och kommenterade live!!!

Idag mår jag bara aningens bättre. Jag vaknade och mådde OK, men sen en halvtimma, en timma efter frukost är det värsta plågan igen. Jag har ont och jag mår illa, fast jag försöker att inte fontänspy igen.

Så! Nu har jag gnällt färdigt! 

Idag är det visst en härlig vårdag, men jag orkar inte föreslå en promenad, vet inte om jag pallar. Anna sitter vid Elias dator och försöker sparka liv i den, Elias sitter vid hennes dator och jag sitter vid min lilla i köket. Kallsvettas. Men som vanligt funkar bloggen terapeutiskt – jag känner inte efter hur illa jag mår när jag sitter och skriver.

Det blir nog en tur till ICA Solen innan jag och Clark Kent* vänder hemåt till New Village igen. Jag tror att jag har glömt min handlingslapp hemma, men jag tror att det stod mjölk, ägg, Bregott… och så nånting mer på den… Jag blir så trött på mig själv när jag är så här glömsk!

I kväll ska jag ringa dagens fantastiska födelsedagsbarn, faster E. Hela 95 bast fyller hon och är skarpare i huvudet än de flesta knivar i lådan. Kalaset hade hon ju redan förra lördagen. Jag ska höra om hon har varit ute på bok-shopping än med presentkortet hon fick av mamma och mig. Faster E är nämligen deckarfantast precis som jag, så vi brukar byta lästips ibland!

Faster E, med en hjärna skarpare än de flesta knivarna i lådan!

Om jag blir gammal skulle jag vilja vara lika skarp som faster E. Men jag tror nog varken att jag blir gammal eller särskilt skarp. Vi får se om jag märker nån skillnad sen när april månad är utgången… Faster E har för övrigt påmint min mamma om att jag faktiskt fyller 50… Och när… Hon har koll! 😛

*Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »