Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skatter’

Ett inlägg om sånt som händer lokalt, mest.


 

30skylt

Snart blir det 30 i alla bostadsområden i Uppsala.

Häromdan – och ganska ofta – gick det att läsa här på bloggen om hur svårt såväl folk som fä har att följa trafikregler. Alltså det är jag som tycker att andra har problem. Själv är jag förstås ofelbar – NOT! Igår, när vi var ute på tur, märkte jag att hastighetsmätaren plötsligt stod på över 100 på en 90-väg. Inte bra! Jag lättade genast på gasen, men misstänker starkt att jag snart får post hem med ett foto på mig själv och ett inbetalningskort. Men sänka hastigheten lär jag få göra konstant framöver, för snart ska det sänkas hastigheter inne i Uppsala och utanför. Först ut är Svartbäcken, som till viss del redan har fått sänkta hastigheter. I höst är det Förortens tur.

Vad tycker jag om att hålla 30 eller 40 i stället för 50? Jorå, det går väl an. Problemet är att man då får köra på låg växel, vilket inte är så miljövänligt och dessutom innebär högre bränslekostnader för mig. Det blir 40 på större stadsgator och 30 i alla bostadsområden.

kickbike fr BR

Gossen hade tröttnat på sin kickbike och sprang rakt ut på gatan i stället medan mamman cyklade.

Principiellt är det bra att det är lägre hastigheter där eftersom det är mycket folk som rör sig på dessa ställen. Men jag vidhåller att gatan inte är nån lekplats för barn och att det är föräldrars skyldighet att lära sina barn det. Häromdan, i ett område där det redan är 30, sprang en liten pojke ut framför min bil. Det var tur att jag höll lägre fart än 30. I hans sällskap var en cyklande mamma som i ena handen höll en kickbike som gossen uppenbarligen tröttnat på att framföra. Jag såg på hennes läppar att hon sa till barnet att vara försiktigt för här kunde det komma bilar – varpå pojken, utan att se sig för, sprang rakt ut i gatan och korsade den. Det hade kunnat bli barnets död, det. En klok mamma hade lett sin cykel, promenerat med det lilla barnet och hängt kickbiken på cykeln. Men den här mamman kanske inte var rädd om sitt barn..?

ICA Solen

Den enda sol vi ser i Sverige för tillfället är ICA Solens skylt.

Det finns folk som tycker att Sverige daltar med sin befolkning med alla sina lagar och regler. En stor del av dessa människor tillhör säkerligen de cirka sju procent av svenskarna som är utlandsboende. En ny studie visar nämligen att över 660 000 svenskar bor i utlandet. Flest svenskar bor det i USA, Storbritannien, Spanien och Norge. Skälen till att dessa svenskar bosätter sig utomlands är nog inte främst sänkta hastigheter utan klimatet rent vädermässigt samt skatterna, förstås. Jag tror aldrig jag hör så mycket klagomål på Sverige som från utlandssvenskarna. Men i vissa sammanhang tycks det vara sämre att bo utomlands, till exempel när det gäller sånt som vård och skola. Många utlandsboende kommer därför till Sverige när de ska laga sina kroppar eller tänder. Men se skatt betalar de gissningsvis minimalt här. Samtidigt ses man som utvandrad om man har bott utomlands i över ett år. Då tycker jag att man kan sköta även sin hälsa där – där man bor, alltså, och inte komma till Sverige och förlänga vårdköerna.

Bergatrollet

Snuskgubbar är intet nytt i organisationen.

På tal om vårdköer kan man inte låta bli att undra vad de som jobbar inom den lokala organisationen med ansvar för länsinvånarnas vård och hälsa sysslar med. Igår såg jag på nätet att en chef sextrakasserade en ung kvinna på Fejan. Trakasserierna hade nämligen skett på arbetstid, en tid när man rimligtvis borde ha arbetat. Jag var förstås övertygad om att det var min gamle bekanting som var igång igen, han som blev petad från sin förra tjänst för just trakasserier av kvinnliga medarbetare, såna som han ser till att enbart anställa (manliga medarbetare ses troligen som hot mot den egna personen). Men lokalblaskan lyckades avslöja att det rörde sig om en chef på Landstingsservice som använt mycket grovt och kränkande språk på sociala medier till en ung, visstidsanställd kvinna. För detta fick mannen en skriftlig varning. Min gamle bekanting, däremot, sitter fortfarande kvar på en hög position med en skamligt generös lön som vi skattebetalare är med och betalar. Nej, nån rättvisa finns det inte, det vet vi ju.

Trots mitt dundrande ovan började den här dan faktiskt med lite sol. Det är molnigare nu, så det blir perfekt att åka till stans nyaste ICA Maxi och storhandla med Fästmön. Det är aldrig roligt att storhandla, men det känns lite bättre när det inte är jag som betalar. Jag bara kör bilen dit och varuvagnen på plats och bär lite matkassar. Man kan faktiskt ta motorvägen större delen av vägen till affären och då får jag köra 110. Än så länge…

Hoppas DU får en bra dag! Som vanligt blir jag glad för några rader i en kommentar om vad DU har för dig!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här med TV-avgifterna verkar ha blivit snurrigt värre! Jag skrev om det för nästan ett år sen, då i samband med att ett förslag om att dra in avgiften via skatter var på gång. Då som nu tycker jag att det vore bekvämt att få det hela administrerat via skattsedeln, eftersom man inte skulle märka av det så mycket. Men jag drog iväg i tanken och tyckte att man också skulle ha rätten att gå ur Sveriges Television, Sveriges Radio och/eller Utbildningsradion om man inte har TV eller dator med internetuppkoppling.

På tv
Vad är det för skit på TV i kväll?


Förslaget kom så småningom till hösten men röstades ner.
Idén till förslaget härstammade från Finland. Men i vårt land skulle TV-avgiften bestå av en individuell radio- och TV-avgift, beräknad utifrån vars och ens beskattningsbara inkoms­t.  I princip ”alla” var kritiska. Naturligtvis de inblandade aktörerna – Radiotjänst aviserade uppsägningar – och såväl sossar som moderater tyckte att det var fel att pengarna skulle dras in via Skatteverket.

Nu är det snart dags igen, i alla fall, för så som vi har det idag är ingen nöjd med. Varken folk eller riksdagspartier tycker att det är OK med Radiotsjänsts rutiner att ta ut TV-avgift för paddor och mobilerKulturministern förväntas tillsätta en ny expertkommitté som ska utreda saken igen. Beslutet fattas sen i riksdagen.

Jag förstår fortfarande inte vad det är som känns så farligt att just Skatteverket skulle hantera avgifterna. Det känns bara smidigt och logiskt för mig. Att sen avgiften är inkomstrelaterad anser jag självklart. För den som inte har nån eller bara en liten inkomst kan ju inte betala lika mycket som en direktör vid Sjukstugan i Backen, eller hur?!

Hur tycker DU  att vi ska göra med TV-avgifterna i Sverige framöver???


Livet är kort.

Read Full Post »

Fem transportforskare hävdar i en debattartikel i Svenska Dagbladet att bilen är en lyxpryl som vi kan vara utan. De menar att bilen är

[…] en  konsumtionspryl för njutning snarare än ett nödvändigt transportmedel […]

Och de menar att folk inte skulle må dåligt av att minska sitt bilåkande.

De fem forskarna menar att politikernas syn är att bilåkandet ska göras miljövänligt och inte begränsas. Faktum är att privatbilismen har ökat under 50 år. Bilen ses som nödvändig för välfärden. Men forskarna ifrågasätter varför folk köper bilar med sån prestanda som högt överskrider vad som behövs. Njutning går före funktion, menar de. Samtidigt finns det utsatta grupper som verkligen behöver åka bil. Forskarna ifrågasätter varför politikerna i såna fall inte diskuterar vilka bilresor som ska anses som nödvändiga.

De flesta åker inte bil till arbetet, men de flesta åker bil när de ska handla. Lösningen vore att

[…] placera bostäder, arbeten och inköpsställen på kortare avstånd […]

menar de fem forskarna. Bilresandet går att minska med bättre samhällsplanering, alltså. Höjda bilskatter och bränsleskatter skulle kunna finansiera allmänna kommunikationer, anser de.

Jag har bil. En liten och bränslesnål och ganska miljövänlig bil. Jag vet inte om jag kan säga att jag använder den till nöjesresor, precis. Bilen används för transporter och resor till arbete och skola i syfte att spara tid. Och också därför att det inte finns allmänna kommunikationer eller att såna finns men tiderna fungerar inte. Jag och Fästmön använder bilen till att handla. Det går nämligen åt diverse mat- och hygienvaror när vi är sex personer. Ska vi ”bara” in till stan tar vi oftast bussen.

Mitt problem är också att jag har bussfobi. Jag har tränat och blivit bättre på att åka buss, men det är en sån pina och plåga att jag aldrig skulle klara att åka buss typ varje dag. Dessutom är jag åksjuk och mår fysiskt illa. Naturligtvis förstärks illamåendet av att jag mår dåligt psykiskt av bussåkandet.

Jag tänker inte ställa min bil i garaget och börja åka buss. Inte så länge busstrafiken i stan är så dålig och så dyr som den är. Uppsalas busschaufförer är dessutom (ö)kända för att vara fruktansvärt otrevliga. Detta gäller naturligtvis inte alla. Och skälet kan tänkas vara stress på grund av för pressade scheman.

Att köpa en bil som har jättestark motor har jag inget intresse av. Jag håller nämligen fartgränserna när jag kör och den högsta hastighet vi har i Sverige är 120 kilometer i timmen. Det finns ingen anledning att köpa en grand danois när det går bra med en tax, så att säga.


Jag behöver ingen grand danois, en tax går lika bra.

                                                                                                                                                         Dessutom betalar jag skatt för att jag ska få köra på gator och vägar. Mina skattepengar används till att rusta gator och vägar – ett arbete som många irriterar sig på, men som är nödvändigt. Med fler bussar blir vägarna mer slitna och det kommer in mindre skattepengar till vägunderhåll om privatbilismen minskar.

Att göra samhällsplaneringen bättre så att folk får närmare till jobb och affärer är väl bra, men låter sig ju inte göras på en kvart.

Så nej. Jag kör min lille Clark Kent* och kommer fram utan att kräkas, darra, skaka, svettas och vara okontaktbar i ett par timmar efteråt. Det blir bäst så för alla inblandade.

                                                                                                                                                              PS Ja just det! Jag använder bilen när jag åker de 2 x 30 milen till mamma för till henne går det varken tåg eller långfärdsbussar.

                                                                                                                                                              *Clark Kent = min lille bil-man

Read Full Post »

I år är det verkligen arbetsgivarnas år. Inte bara så att det fortfarande är ont om jobb och arbetsgivare kan välja och vraka – och inte ens svara att de mottagit jobbansökningar via e-post. Det handlar om få antal lediga arbetsdagar.

Varje röd dag är en stor förlust för företagen i Sverige. Det handlar inte om lite pengar heller, utan om mellan fem och tio miljarder varor och tjänster som inte produceras. Men i år är det få röda dagar och få klämdagar. Antalet arbetsdagar varierar mellan 224 och 229 varje år. Först om tre år, 2014, jobbas det minst – bara 224 dagar. Naturligtvis är uträkningarna gjorda för kontorsråttor och andra som vanligen jobbar vardagar. Vårdpersonal och liknande står som vanligt utanför och jobbar enligt schema – strunt samma om där infaller röda dagar – och när de infaller.


Systrar och annan vårdpersonal får trösta sig med tårta i stället för lediga, röda dagar. Men de är ju å andra sidan vana vid scheman till skillnad från gnälliga kontorsråttor och annat folk.

                                                                                                                                                Taskigt med jobb är det som sagt här hemma, men den som vill pröva sina vingar inom vissa nya gebit kanske kan tänka sig att bosätta sig i Rumänien. Där har nämligen astrologer, häxor, siare med flera fått yrkesstatus. Fast syftet med det hela är nog att staten ska få intäkter genom skatter. Detta har upprört yrkesutövarna, naturligtvis – vem vill inte slippa skatt på sina inkomster? – så en häxa har uttalat en förbannelse över politikerna som fattat beslutet och hon har varnat om hämnd. Darra månde beslutsfattarna!


Häxor har fått yrkesstatus i Rumänien och måste därmed skatta för eventuella inkomster. Detta har lett till en och annan förbannelse över politikerna som har fattat beslutet.

Read Full Post »

Hade svårt att somna igår kväll. Det är ju så att jag jobbar hårt med mina rutiner för att tillvaron inte ska rämna helt. I dessa rutiner ingår att man lägger sig senast klockan 23 på kvällen. Igår kväll var inget undantag och jag var i säng redan vid halv. Fästmön tvingades också med, trots att det var sovmorgon idag. Läste en stund i en nyligen påbörjad deckare i vilken en gynekolog Ohlsson mördas alldeles i början… Hmmm, hmmm… Men sen var det svårt att somna. Anna kände likadant. Tyckte jag vände och vred på mig otaliga gånger.

Så småningom somnade jag ändå. Och drömde läskigheter. En dröm handlade om min vän FEM som jag av nån anledning träffade nere i Malmö. (Vi är typ aldrig där, nån av oss.) Det visade sig att hon hade fått jobb där och att hon var tvungen att pendla från Metropolen Byhålan! Sen var jag plötsligt jagad av två män som ville ha nåt av mig. Annars skulle de minsann döda mig. Tja, så där fortsatte natten. Fram på morgonen och in på förmiddagen sov jag som djupast. Men det ingår också i mina rutiner att inte sova alltför länge om dagarna.


En viloplats?

                                                                                                                                                            När jag vaknade hade jag förskräckligt ont i magen, så jag ville helst av allt bara fortsätta ligga under täcket. Gick upp och tog mina mediciner, men magsårsmedicinen tycks inte hjälpa alls nu. Inte har jag fått nåt svar från doktor Anders heller på min förfrågan om receptförnyelse. Undrar om han verkligen har gjort slut med mig, denna jobbiga patient. Samtidigt var han väldigt tydlig med att säga när vi träffades i augusti att han VILL att man mejlar. Det är ju det smidigaste. Telefonen funkar ju inte alltid, för han har ju patienter hela dagarna på besök och då kan han ju inte kackla med ANDRA patienter i telefonen. Nåja, jag får väl ge det ett par dar, annars får jag väl ringa då. Men jag ser ju inte fram emot telefonköandet precis…

När jag höll på att duka fram frukost ringde mobilen. Det stod ”privat nummer”, så jag tänkte att det kanske var nån som ringde om nåt av de otaliga jobb jag hade sökt. Tyvärr inte. Det var en tjej, visserligen trevlig och hon inledde med att hon inte ville sälja nåt. Bara bjuda in mig till ett möte inklusive lunch om mina bankaffärer, skatter, sparande eller så. Min förhoppning släcktes rätt tvärt och hon måste ha hört det på min röst. När jag sa att jag är arbetssökande och trodde att hon hade ett erbjudande om ett jobb blev hon plötsligt väldigt mänsklig. Så småningom avslutades samtalet med att hon önskade mig lycka till. Fast det är ju bara det att jag ju inte tror på under och mirakler längre. Jag gör inte det. Jag vågar inte hoppas. Det bara tar slut i mig. På väg att gå under.

Read Full Post »

Läser i dagens lokalblaska att ytterligare två av länets vårdställen, denna gång Nyby och Öregrund, ska säljas till två olika privata företag. Har verksamheten, vars främsta sysselsättning är vård, i vårt län plötsligt insett att man inte klarar av att hantera skattebetalarnas pengar och driva företag själv? Naturligtvis är det då ur B-laget man säljer verksamheter. Jag undrar i mitt stilla sinne när Sjukstugan i backen annonseras ut till försäljning…

Jag tar mig även för min lilla brydda panna när ovan nämnda vårdfunktioner INTE har tid att träffa människor som har så ont att de inte kan varken gå, stå eller sova utan i stället hänvisar dem till ett apoteksbesök för inköp av receptfria medikamenter. Jag liksom UNDRAR hur man tänker då när det gäller nån som, i det här fallet har svårt att just , som inte har bil och som inte har nån anhörig som kan hjälpa. Så en försäljning till det privata borde väl rimligen innebära att dessa funktioner och verksamheter blir bättre? För mycket sämre än de är idag kan de ju inte bli.

På tal om annonser gissar jag att vi är många som har sett de förvirrande annonserna som ingår i en kampanj om få välja i vården. Bara så du vet så är det ju ingenting NYTT som marknadsförs eller erbjuds. Att välja doktor har vi ju kunnat göra i vårt län sen 1990-talet.

Nej, i stället verkar det som om man plötsligt har KOMMIT PÅ att man kanske ska BERÄTTA om att vi länsinvånare verkligen har rätten att välja. Hmmm…

Då går man till en stadens mest exklusiva byråer (prismässigt sett) och köper lite tjänster. Ut ploppar denna tramsiga annonsserie som bara känns förvirrande. För, som sagt, den innehåller ju inget nytt. Varför lägga skattepengar på detta? Jo, jag har fått förklarat för mig att det minsann INTE är skattepengar utan det är öronmärkta pengar från staten som betalar detta trams. Jaha… Men är det då inte vi skattebetalare som bland annat förser staten med… skatter på våra löner???

Nej, en stor svart bak är hur lätt som helst att dela ut för alla dessa fånerier!


En svart bak för tramserier och oseriös användning av skattepengar.

Read Full Post »

Läser i media att arbetslösheten steg mer än beräknat förra månaden. Nu ligger den på nästan tio procent. Det handlar om 483 000 personer. Då kanske det inte är så konstigt att vart femte hushåll (19 procent) i Uppsala län inte klarar en oförutsedd utgift på 5 000 kronor*. Folk har alltså inga buffertar. Sen spelar det ingen roll att bolåneräntorna är rekordlåga och att skatterna har sänkts. Ändå har vi det bättre i vårt län än i Sverige i genomsnitt. Där har 22 procent svårt att klara en oförutsedd utgift på fem papp.

Vad ska man säga? Det finns inga ord som kan hjälpa, bara akuta insatser från högre makter.

                                                                                                                                                         *Sifforna kommer från en undersökning som Länsförsäkringar har låtit göra.

Read Full Post »

Older Posts »