Fågelkamp, lakrits, åska och annat vardagligt

Ett som vanligt ganska spretigt inlägg om tillvarons små förtretligheter och glädjeämnen.

---

 

Skepp o… älg! Vad nu det har med saken att göra??? Föremålen finns på en av min mammas hyllor.

Skepp o… älg vad det är skönt att vara hemma! I natt har jag sovit i en säng och även om min rygg tackade mig för nätterna på golvet hemma hos mamma finns det väl aldrig nåt så skönt som att sova i en säng..? Tyvärr kunde jag inte somna till kylig nattluft och måsars skrik. Eftersom de som bor eller är på besök i mitt hus röker måste jag ha stängt åt baksidan och några måsar finns det inte här. Däremot skator. Skitskator! Igår när jag kom hem var hela min balle* nerskiten. Jag fick skrubba. Lite senare på kvällen kom regnet – och ett gäng skator TRODDE att de kunde få skydd under taket på min balle. HA! De hade inte fattat att jag var hemma! Jag körde iväg dem, fast först hade de naturligtvis skitit lite till som jag fick skrubba bort. Man kan säga att ställningen just nu är 2 – 1 till skatorna. Men jag ger mig inte!

Senare delen av gårdagskvällen ägnade jag åt att påbörja läsningen av boken jag ska recensera. Det blev inte så många sidor lästa, för jag var trött och hade svårt att koncentrera mig. Och så började jag titta på ett par program som jag har spelat in på DVD-hårddisken. Det är ytterligare två, tre stycken som jag behöver glo ifatt innan nästa del kommer på TV.

Kanske ska jag mata min dator med salta grodor om den hostar och hackar igen?

Den här dan har jag inlett med sedvanlig administration. Datorn tycks må mycket bättre efter sitt hostande och hackande den senaste tiden, så jag hoppas att den håller sig frisk nu. Annars kanske jag ska rekommendera den lakrits. Jag läste häromdan om att lakrits har så många fantastiska (!) egenskaper. Till att börja med är lakrits nåt som finns i naturen och utvinns av en rot. Lakrits är bra mot magont och sägs ha antiinflammatoriska egenskaper. Bland annat sägs den förhindra inflammationer i levern som har med hepatit att göra. Lakrits kan också vara bra mot halsbränna och eksem. Irritation, klåda och svullnad i och på huden känns mindre om huden smörjs in med lakrits. (Jag kanske bör smörja in mig mot skatirritation och irritation mot rökare?) Som grädde på moset kan lakrits ha en koppling till viktminskning. Fast… självklart finns det negativa saker med lakrits också. Lakrits och salmiak höjer blodtrycket och därför ska den som redan har högt blodtryck undvika lakrits. Och sen är jag ju förstås inte så säker på att lakrits har nån effekt på en krånglande dator…

Vädermässigt har den här dagen börjat soligt, men väderappen talar om regn och åska i eftermiddag. Därför bör jag ta mig till affären redan på förmiddagen. Visserligen var jag på Tokerian igår kväll, men jag var så trött att det enda som kom med hem var fil, mjölk och kycklingkorv. Jag kom nog av mig för att jag träffade en TREVLIG pensionerad kollega som jag babblade med en stund.

Att läsa är det jag gillar mest, ifall du har missat det. Här är en del av min skönlitteratur hemma.

Om det blir regn och åska senare lär datorn stängas av. Då ska jag mysa med boken jag ska recensera. Jag läste i Byhålebladet häromdan hur man ska skydda sig mot åska. Eller snarare vad man ska och inte ska göra om det åskar. Man ska undvika kontakt med vatten när det åskar, så duscha och tvätta håret bör jag därför också göra på förmiddagen, dårå. Om det åskar när jag är ute ska jag naturligtvis inte ställa mig under ett träd. Träd är rena åskledarna! Det bästa är att huka sig och göra sig så låg som möjligt. Det innebär att jag är väldigt åsksäker vissa dar, alltså. (<== självinsikt med en touch av självironi) Bästa stället att vara på, enligt Vernon Cooray, som enligt byhålebladsartikeln är åskforskare vid Uppsala universitet (han är i själva verket professor i elektricitetslära), är inomhus. Fast man ska, som sagt, hålla sig borta från duschar och vattenkranar, men även från elektriska apparater. Sladdar ska man dra ur först, emellertid. Så… jag hoppas på ett hejdundrande väder i eftermiddag så jag får ägna mig åt det jag gillar mest: att läsa.

Vad händer hos DIG idag??? Skriver du några rader i en kommentar här nedan och berättar blir jag glad!

*min balle = min balkong

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lunchfika med objuden gäst

Ett midsommarinlägg.

---

 

Knäckemacka med laxröra.

På eftermiddagen måste vi ju äta nånting så att vi står oss till kvällen.Vi inledde med kaffe och knäckemörgåsar. Notera pluralis! Nu finns nämligen två goda röror som behövde provsmakas. Båda fick godkänt!

Vaniljhjärta inhandlat av mitt hjärta.

Nåt sött etterpå är inte helt fel. Jag menar, det är ju trots allt midsommarafton. Fästmön hade köpt med sig så sockerpudriga vaniljhjärtan.

Men plötsligt hördes ett prasslande ljud. Liksom… pappersdallrigt. Hade vi råttor ombord? Småfåglar? Skator? Nej, bakom krukväxterna fladdrade en nervös nässelfjäril som slunkit in genom mina öppna fönster. Den hade vissa problem att slinka tillbaka ut, faktiskt, och trots att jag har försökt mota den försiktigt i rätt riktning tycks den inte förstå. Den objudna gästen stannade på lunchfikat, men till sillmiddagen i kväll ska jag försöka att få den att flyga fritt igen.

Nässelfjäril – en objuden lunchfikagäst.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mitt i allt det hemska…

Ett inlägg om mina hyresgäster.

Jag brukar säga att en av talgoxarna som kommer på besök till min balkong är min pappa. Pappa älskade att titta på fåglar genom köksfönstret. Där satt han och tittade när de små pippina åt av hans talgbollar eller ur frömagasinet han höll välfyllt under vintern. Bland blomkrukorna på fönsterbrädan hade han en liten fågelbok. För det kunde ju hända att han fick syn på nån art han inte kände igen. Annars var det mest talgoxar, blåmesar, sparvar och en och annan turkduva. Skatorna och björktrastarna skrämde pappa bort. De kunde fixa sitt eget käk, tyckte han. Så om pappa skulle födas på nytt är jag säker på att det är i form av en talgoxe.

Mitt i allt det hemska som hände här i morse dök en av mina hyresgäster upp. Pappa, kanske? Pappa kanske försökte skydda mig, på sitt sätt. Tala om att det inte var jag som var hotad, men att han finns här. Jag vet inte. Jag är bara så trött på all ondska här i världen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort.

Read Full Post »

Nu börjar det dra ihop sig…

Ja, nu börjar det dra ihop sig – till välförtjänt ledighet. Jepp, jag tycker att jag har förtjänat fyra veckors semester efter nästan ett års heltidsarbete. Ett arbete som jag hoppade på direkt efter en tvångsledighet på två år och åtta månader. Tro inte för ett ögonblick att jag har glömt svåra tider och hur lätt det är att hamna där igen. Jag har lärt mig den hårda vägen, det har kostat och jag är helt klart en annan person idag. Fast en del sidor av mig förändras aldrig. Försök inte att uppfostra en person som redan är vuxen – i alla fall inte mig!

Bilden tagen i ett annat arbetsliv, men t-shirten är densamma som jag har på mig idag.

Det regnar just nu, morgonen är grå. I morse fick jag fara upp vid femtiden får då hade jag besök av några skator på ballen* – nej inte vissa puckon utan fåglar, alltså. Vi fågelskrämmor låg ju och försökte sova. De estimerade uppenbarligen min lilla blanka midsommarstång, så jag fick ta in den. Idiotfåglar! De sprang omkring på både räcket av metall och mitt bord. Men människor kan som sagt också vara puckade. I morse var det nån som var ute med sin unge före klockan sju. Klart att barnet inte var så tyst. Inte föräldern heller. Nej, hänsyn vet inte folk hur det stavas! Jag och Fästmön var ju uppe, men det verkar som om resten av gården har semester.

I morse hasade jag in på jobbet. Mötte en kollega från institution #2 och h*n ska jobba en vecka till… Det lät…. tungt… Men ännu tyngre tyckte jag att det lät när jag pratade med en av städarna som har haft tre veckors semester – med detta skitväder. Jaa, man kan ju på sätt och vis lika gärna jobba när det bara regnar och regnar…

Igår kväll lagade jag middag – grillad kycklingchorizo med bröd och räksallad – till mig och Anna. I kväll ska hon slippa min matlagning, för vi ska ner på stan och fira vår semester med en riktigt god middag! Vi har några favoritställen och nu ska vi till stället där vi intog vår förlovningsmiddag – det blir fyra år sen i november.

Gårdagskvällen var ganska slow. Hemmadatorn åkte lite av och på, för det åskade en stund och man vet ju aldrig… Jag tog en välbehövlig dusch och tvättade mitt förskräckliga hår – har noterat att jag ska till frissan på måndag, tack och lov! Men jag vet inte om det hjälper, hår speglar ju hur resten av kroppen mår.

Vi passade på att kolla på ett par TV-deckare som jag hade spelat in på DVD:n. Först ut var sista delen av Kommissarie Thorn: Sömntuta. Den gillade vi skarpt båda två, riktigt läskig historia. Sen blev det onsdagskvällens Tyst vittne – med betoning på Tyst. Det tog över en halvtimma för TV4 att få nåt ljud… Riktigt dåligt! Den som vill se reprisen kan göra det på Sjuan på lördag kväll klockan 20. Tyst vittne är en väldigt bra serie för övrigt! Och otäck, förstås.

Helgen då? Vi är tre i familjen som firar i kväll – Anna och jag semester, somliga nånting helt annat – men i morgon strålar vi samman i Himlen för att fylla på lite förråd och så. På söndag blir det inget tavelköp av olika skäl, så vi får hitta på nåt annat.

Sen är det då första semesterveckan… På måndag eftermiddag blir det alltså hårklippning för min del och på onsdag är vi ett gäng som ska fara ut till Thuns för att shoppa loss. Vi stannar nog i Himlen ett par dar, men på torsdag åker jag hem för att stäääda. Och nästa fredag blir det en helgtripp ner till Metropolen Byhålan för att hämta hit mamma. Fyra veckor går fort och när mamma sen är tillbakaskjutsad hem till sig återstår en och en halv semestervecka som bland annat inkluderar Pride, förstås!

Med tanke på att det är fredagen den trettonde idag, förutspådde vi alla möjliga trista scenarier inför semestern: nån dör, nån strular, nån blir sjuk och nån får spel. Men har jag överlevt Inferno ska jag väl överleva Purgatorio och klara av nya tråkigheter. Bara att vara inställd på det.

Var rädd om dig idag! Och alla dar!!!

*ballen = balkong

Read Full Post »

Blommor, böcker och deckarplåga/kulturförakt

Oj så kvällen sprang iväg! Middagen bestod av tre knäckemackor med brännvinsost respektive Brie. Till det gjorde jag pressokaffe på espressokaffe, riktigt gott och smakrikt! Under middagen läste jag ut Flimmer som jag väl inte var så särskilt imponerad av. Nä, jag tycker nog att Anne Holt ska skriva vanliga deckare och hon ska skriva dem med egen hand, inte låna sin brors. Men det verkar jag vara ensam om att tycka…

Min syster ringde och vi pratade en hel timma Hon var på landet och där finns varken TV eller dator, men telefon. Vilken tur! 

Det var så varmt igår kväll. Vid läggdags var det 17 grader. Det blev till att sova med öppen balledörr* och öppet vädringsfönster i sovrummet. Jag har visserligen takfläkt där, men den gör mest luften torr och svalkar inte på rätt sätt. Man blir bortskämd när man har AC på jobbet…

Talgoxfamiljen har försvunnit från sitt bo i väggen. I stället är skatorna envisa och vill gärna stå  på mitt ballebord**. Jag tror att det är min fina midsommarstång som lockar dem – den blänker i solen…

Min fina stång.

I år har jag gjort minimalt på ballen***. I maj nån gång köpte jag två plantor lila hänglobelia till min lila ampel. Och först nu ser jag nåt som liknar en blomma eller två… Nä, det har inte varit mycket med sommaren i år.

En lobeliablomma.

Mindre än två veckor kvar att jobba har både Fästmön och jag. Vår första semestervecka är än så länge ett oskrivet blad. Vi varken kan eller vill göra av med för mycket pengar eftersom vi har Pride att se fram emot i början av augusti och Anna ska även på en annan tur innan dess. Men kanske försöker vi få till en träff med Hortellskan och hennes K här på hemmaplan först. Det är väl märkligt, vi bor i samma stad, på samma sida av floden och ändå får vi liksom aldrig till nån träff! Jag funderar för övrigt på att inhandla en tavla av K för födelsedagspengen från mamma.

Anna och jag får för övrigt ytterligare en ledig helg tillsammans, den som kommer! Det är det braiga med att vi båda arbetar kontorstid. Under veckorna blir det inte så mycket umgänge, men igår kväll spelade vi två matcher scrabble på nätet. Jag fick storstryk i första matchen, medan jag vann den andra. Knappt. Tror vi var ganska trötta då, för spelet liknade mest ett runda-ords-samtal… Ibland förvånas jag över en del ord som SAOL godkänner.

Fick ett rabatterbjudande per mejl från ett företag som säljer böcker på nätet, det företag som hade uppgett fel adress för jobbansökningar och sen betedde sig väldigt snorkigt mot mig när jag påpekade detta (min ansökan kom in försent till rätt adress). Jag har i princip totaldissat shopen i ett och ett halvt år. JA, JAG ÄR LÅNGSINT! Men igår kväll skickade jag efter Viveca Stens senaste Sandhamnsdeckare, I stundens hetta. Får den nu inbunden och fraktfri för 105 kronor. Hoppas den är värd att släppa på sur-principerna för…

I morse läste jag för övrigt en grinig, men välformulerad krönika i lokalblaskan. Det var Bo Gustavsson som ondgjorde sig över det han kallade

sommarens deckarplåga

Bo Gustavsson menar att TV bara sänder deckare och att dagstidningarna bara har deckare som sommarföljetonger. Nu håller jag verkligen inte med Bo Gustavsson – jag tycker att TV mest sänder, förutom repriser, sport och har så gjort ett bra tag. Morden i Midsomer är förknippat med sommaren för mig, men i sommar sänder SvT bara två delar, den sista i kväll, för övrigt. Och vem vill, förutom Bo Gustavsson, läsa Thomas Manns böcker som följetonger? (Lokalblaskan har för övrigt I stundens hetta som följetong i sommar!) Att kalla deckare i media för

kulturförakt

som Bo Gustavsson gör i sin krönika kan jag inte heller hålla med om! Jag läser själv mest deckare och det handlar om att jag vill sysselsätta min hjärna på två sätt:

1. dels roa mig med spännande läsning
2. dels försöka lista ut i förväg vem och varför

Och det tänker jag fortsätta med. Thomas Mann har jag för övrigt också läst en hel del böcker av, böcker som på sitt sätt är spännande läsning. Men som ju har ett antal år på nacken. Bland annat. Nu tänker jag inte ge mig in på nån djupare litteraturanalys här (det gjorde jag när jag pluggade in min fil kand med litteraturvetenskap som huvudämne), men tro det eller ej, jag föraktar inte deckarkulturen för det. Bo Gustavsson är inte ens anställd vid lokalblaskans kulturredaktion, vad jag förstår, så han kanske har gott om tid och lust att läsa Thomas Mann eller Anthony Beevor (vem f*n är det??? Jo, han har skrivit en flera böcker om krig, är det finare med massmord än påhittade mord i deckarform???) och att anklaga media och oss som uppskattar deckare för kulturförakt. Själv ägnar jag min lästid åt sånt jag gillar, mestadels deckare men inte alltid.

*balledörr = balkongdörr
**ballebord = balkongbord 
***ballen = balkongen 

Read Full Post »

Mac Jack: David blev kvar när Goliat las ner! Och megafoner också, tyvärr…

Jag har ett favoritställe när det gäller så kallad slask-mat. En lite gammeldags korvkiosk som kaxigt bytte namn från Råbygrillen till Mac Jack när en hamburgerkedja (gissa vilken, dårå!) öppnade mitt emot på andra sidan gatan. Och idag står Mac Jack kvar som David, medan hamburgerrestaurangen är nedlagd – som Goliat.

Fästmön och jag äter där ibland. Man får rikligare portioner och godare mat, helt enkelt, än på vanliga hamburgerställen. Menyn är delvis traditionell korvkioskmat med dagens lunch, men också en del spännande nyheter med béarnaisesås, kaviar och annat. Falafeltallrik är nåt som finns bland det vegetariska. För mig som äter kyckling blir kycklingburgare ofta målet. För det mesta får man dessutom tjocka pommes frites – tyvärr var de slut idag.

Kycklingburgare och pommes samt apelsinfanta!

                                                                                                                                                                Men det är ju inte så roligt att äta allena och ”korvgrillaren” undrade om inte Anna var med. Tänk så snabbt man blir stammis! Vi har kanske ätit där nån gång i månaden det sista halvåret.

Det var tomt och öde när jag kom. Det enda som är lite dåligt med stället är att det inte är så rent på bänkarna där man ska äta. Och sen är jag inte jätteförtjust i barstolar. Funkar inte med mina höfter. Men det är smällar man får ta, för när maten är serverad skiter man i allt annat. Nästan.

Idag höll jag på att bli galen! Om man äter vid nåt av borden utomhus kan man bli galen på alla skator. Nu kom det in två killar varav en hade en megafonröst. Som de flesta megafonröster pratade han inte bara högt utan HELA TIDEN. Först var det bara irriterande att höra honom SKRIKA snacka skit om nån på jobbet eller kommentera en bil som stod parkerad utanför. Ingen matro, liksom. Men när han sen gick över till att megafonera förolämpande saker om tjockisar

[…] fy faaaan när det kommer in en sån tjockis och köper en påse chips […]

och bögar

[…] ja jävlar vem vill jobba med honom, han är ju bög?! […]

hade jag svårt att sitta tyst och stilla. Men jag satt tyst och stilla. Tänkte onda tankar.

OK att folk tycker vad de vill om andra, men när det sitter en skittjock flata (=Tofflan) där och äter känns det inte så roligt att höra negativa saker om feta och bögar. Tänk om jag hade haft en kompis med mig och börjat raljera om att folk som skriker när de pratar borde lära sig att hålla käften så smällfeta homosar får äta i lugn och ro! Men det hade jag ju förstås aldrig gjort. Jag är ju svensk. Jag höll tyst. Åkte hem och bloggade om puckot i stället.

Men se maten på Mac Jack, den är värd miljoner puckon i världen! Kom ihåg det! Råbyvägen 1 i Uppsala. Fast för säkerhets skull medtag öronproppar eller kompis/älskling!..

                                                                                                                                                                PS Jag fick INTE ont i huvet av apelsinfantan, men väl av megafonen!

Read Full Post »

Svettig söndag

Idag vaknade vi alldeles av oss själva. Till och med Elias tog sovmorgon – ända till klockan nio! Vi åt frukost tillsammans innan jag packade mina väskor och for in till stan. Hade ju valt den här dagen för att ge mig Ut på Uppdrag – och det var liiite dumt. Den är nämligen den varmaste dagen på länge…

Uppdraget är nu utfört och det var svettigt värre. Resultatet blev halvbra, jag är inte riktigt nöjd. Åkte sen hem till mig och läste lokalblaskan. Stod inte mycket i den… Gav mig på söndagssudokut, som brukar vara lite svårare än övriga veckans – och det är det, baske mig…

Bara några små siffror ifyllda…

                                                                                                                                                                  Att komma hem var som vanligt inte att komma hem till lugn och ro. Träffade L som höll på med storstädning av förråd (vi har angränsande förråd) och jag erbjöd att man även kunde ta det vänstra utrymmet. Fick inget gehör för det… Sen skulle jag ringa mamma och då sätter nåt pucko nån granne igång att borra av och till. Gissar att det var F och jag ville absolut inte gå och fråga hur länge till det skulle vara – om det nu var så att han hade bra styrfart! Gissar att L har utdelat vissa uppdrag, nämligen och då ska man inte lägga sig i! 😛

I övrigt skränas det här runt omkring, bland annat av ett gäng skator som har upptäckt att Sanitetsolägenheten några husdjur på en uteplats har intressant föda och annat i sin bur. Och så är det förstås sedvanliga skator med genomträngande röster som klyver söndagslugnet. Gissningsvis brassar man snart igång med det sedvanliga matlagningssättet sommartid – det som innebär rök, grisstank och hosta i hemmet för somliga, medan andra förstås njuter. Att använda på området avgränsat och uppfört för gristillagning avsett föremål är förstås inte att tänka på när man kan förpesta luften för andra.

Nä, själv funderar jag på en pizza. Det känns flottigt och bra så här på söndagskvällen. Undras vad älsklingen och barnen tillreder? Känns trist att vara ensam här, men jag hoppas att jag får några bra telefonsamtal i veckan och då kan det vara väl värt att häcka i egna boet – även om det är tråkigt och man retar sig på det mesta runt omkring.

Snälla L har lovat att vara lägenhetsvakt och jag har lovat det samma. Inga problem när man bor så nära. Var just ut och kollade hur det går med förrådsstädningen. Jag hör hur det jobbas där ute och blir lite full i skratt. Men jorå, det går framåt och herr och fru J samarbetar så bra och det är alldeles röjt och fint och… redo att fyllas på med prylar inne från lägenheten… Ja ja, kanske jag ska städa mitt förråd nån dag framöver också. Man får liksom lite dåligt samvete när grannen har skiiitfiiint och en annan har… superstööökigt… 😳

Fast inte i kväll, nu har jag gjort mitt för dagen! Jag har också telefonerat med mamma och kontaktat en vän som lovat ringa mig senare i kväll. Nu ska jag, som sagt, fundera på maten…

Jag tänker på pizza…

Read Full Post »

Sista måndagsmorgonen i mars 2011

Det är måndag morgon. Vem älskar måndagsmorgnar? Jag vaknade dessutom med halsont och nästäppa. Sånt förgyller ju inte precis tillvaron… Elias var så trött i morse att han inte orkade se på barn-TV. När han hade klätt på sig gick han och la sig medan vi andra gjorde oss i ordning. Tre minusgrader var det i morse, men bara bakrutan behövde skrapas. Taxi Tofflans rutt blev sen fritids/skolan med Elias, Fästmöns jobb, Linns skola och Tofflans hem. Det tog ungefär en timma… Men solen skiner starkt. Kolla här!

Solen skiner starkt! Den här bilden tog jag i morse, ungefär klockan 7.45.

                                                                                                                                    Gårdagskvällen blev lugn, som vanligt. Det blev en del TV-tittande och prat med barnen. Linn och mamma Anna och pappa per telefon diskuterade studentsaker.

Jag ägnade mig mest åt att svära över teknikens under. Igår började nämligen MIN mobil att krångla. Också den en Nokia, men den har ett antal år på nacken. Det började redan på Tokerian, faktiskt, när blåtanden och mobilen hela tiden tappade kontakten. Sen skulle jag ladda mobilen. Det tyckte den inte alls var roligt. Det tog evigheter och det enda som hände, nästan, var att mobilen blev het. Men all’s well that ends well! Jag gjorde som med en krånglande dator – omstart. Sen gick det hur bra som helst att ladda mobilen. Hmmm… Men jag inser att jag nog snart behöver en ny mobil. Och det har jag inte precis råd med.

När det gäller Annas mobil är planerna att vi åker till OnOff  i Uppsala  i morgon, för då är Anna ledig. Jag vet inte vad hon har beslutat sig för. Men man kan väl säga som så att ingen av oss är särskilt sugen på att handla där.

Idag känner jag mig inte särskilt hänsynsfull, för jag startade en maskin tvätt nästan omgående när jag kom innanför dörren i morse. Men jag noterade att i princip hela huset var vaket, för jag gick och ringde på varenda dörr och frågade. Nej då, detta var ETT SKÄMT! Skulle väl aldrig falla mig in att ringa på vissa dörrar. USCH! Däremot plingade jag på hos en trevlig granne (ja, jag har såna också!) igår som hade glömt sin nyckel i dörren till förrådet.

Nu ska jag försöka kraxa mig igenom dan med min jobbiga hals. Det känns som om jag har svalt taggtråd och jag låter som en man när jag pratar. Jag har varken käkat taggtråd eller bytt kön. Men i morse såg jag ett nybygge som jag funderar på att kolla upp ifall det är ledigt. Även vi skator måste ju bo nånstans…

Ett nybygge för mig? Notera dessutom hur mycket snön har smält!!! Bilden är också från tidigare i morse.

Read Full Post »

På natten blir det MITT rum…

Jag föddes, som bekant, i den numera berömda Metropolen Byhålan. Mitt första hem ligger i princip nedanför mammas nya lya, på en parallellgata. Och innan allt revs och de hus där mamma bor nu byggdes, lekte hon här som barn – och bodde på en annan parallellgata. Cirkeln sluts, på nåt sätt.

Mamma har fått en riktigt trevlig lägenhet. Hon hade också turen att få den så gott som helrenoverad innan hon flyttade in – till och med ny parkett i vardagsrummet! Vitvarorna i köket byttes emellertid inte ut, men de som finns är hyfsat OK.

Ganska snart blev det klart vilket av de tre rummen mamma skulle ha som sovrum och vilket rum som skulle bli TV-rum. Och TV-rummet, det har blivit mammas favoritrum! Här ser hon på ”dumburken”, förstås, men hon äter oftast här inne. Från rummet finns en dörr ut till ballen*. Vidare har hon kort sträcka härifrån till ytterdörren ifall nån plingar på.

Fast saken är den, att detta TV-rum också är MITT favoritrum när jag hälsar på hos mamma! Köket är lite mörkt, i vardagsrummet ekar det och i mammas sovrum är jag ju inte, precis. Så på natten blir TV-rummet MITT rum.

Mamma i sitt TV-rum i strax efter flytten. Den fina öronlappsfåtöljen är min favorit! Sedan bilden togs har hon fått ett större bord.

                                                                                                                                                            Jag ligger på en tjock madrass på golvet – vilket är superbra för min rygg. Och jag sover med öppen balkongdörr. Det kommer in frisk luft hela natten och jag sover som en prinsessa! Ingen takfläkt som surrar eller har konstiga ljud för sig.

Här låg jag sist jag var här – och här ligger jag nu!

                                                                                                                                                       Fast ibland kan man bli lätt nipprig på fåglarna utanför som låter – dygnet runt. Är det inte fiskmåsar som skriker så är det skator som skrattar – och jag funderar för mig själv om dessa arter aldrig sover om nätterna..? En fågelart som visat sig vara en riktig sjuksovarsort är änder! I morse när jag promenerade längs vattnet låg änder här och var med näbbarna instuckna bakom nackarna (att de inte får nackspärr!) och sov – helt opåverkade av att en viss klumpeduns tofflade förbi…

På tal om att sova… Det börjar bli dags för det nu. Klockan närmar sig halv ett och jag vill gärna komma ut hyfsat tidigt på min morgonpromenad så att jag får vila mina öron med lite bra musik och mina ögon på den härliga sjön.

                                                                                                                                                       *ballen = balkongen

Read Full Post »

Tack, men jag har INTE sovit gott i natt!

MORR! (Det kanske inte är det trevligaste ordet att inleda ett inlägg med, men…) Det  har INTE varit en bra natt. Eller det vill säga, morgonen har gått i klarvakenhetens tecken. Tillståndet inleddes klockan 4.07 när jag var uppe på toa. Sen var det färdigt – inte bara på toa.

Det var STÖRT OMÖJLIGT att somna om igen! Följande utspelade sig:

• det kliade på foten
• det kliade på näsryggen
• det kliade på baksidan av vänster lår
• två skator skrattade hest utanför
• det kliade i stjärten
• jag nös
• jag blev täppt i ena borren, rinnsnuva i den andra
• det killade i halsen
• en fågel sjöng ENTONIGT
• det kliade på kinden
• jag var för varm
• jag frös
• Fästmön snarkade
• det kliade på ryggen
• kudden var knölig
• det pågick en sångduell utanför mellan en hes fågel och ett gäng ”ljuskvittrare”
• och så vidare…

En kvart innan Anna skulle väcka mig somnade jag. Då drömde jag om min före detta svärmor och om min pappa. Min före detta svärmor, hon fyller visst år idag, GRATTIS AKP! Och mamma hade låtit göra en helt osannolik ring åt den senare – med en rubin OCH en cigarrettändare i guld. Kanske känder jag lite ilska över rökförgiftaren i omgivningen? Och jag ska säga dig att det var RIKTIG HÄRLIGT att få ge fingret till en trist idiot som jag mötte på vägen in från garaget när jag återvände efter att ha skjutsat Anna till jobbet…

Ibland är det EXTRA härligt att ge fingret åt trista idioter.

                                                                                                                                                        För övrigt ska mitt nya liv börja idag med PROMENADER. Känns ju jättekul när det är regn i luften och jag har sovit ILLA. Men, men… Jag har lovat mig själv, liksom. Det blir för dyrbart att köpa en helt ny garderob…

Read Full Post »