Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skäll’

Ett schlagerinlägg.


 

Jag hade inte tänkt göra det, men jag gör det. Det vill säga skriver om lördagskvällens TV-begivenhet, den första deltävlingen i årets Melodifestival. Man kan ångra sig. Man kan ångra att man tittade också. Samtidigt vill jag inte missa nåt, förstås, för nånstans längtar jag efter att få samma goa upplevelse som jag fick för en fem, sex år sen. Då, när Melodifestivalen fortfarande var lite bra, de flesta artister kunde sjunga och låtarna ännu var schlager. Eller i vart fall inom genren.

Som varje år ska man ändra på lite regler. Familjens minsting försökte förklara, men jag fattade inte. Det enda jag noterade igår var att sju bidrag tävlar i varje deltävling. Först går fem vidare, sen går två av dessa fem till final och två till Andra chansen. Det vill säga nästan alla får gå vidare – en bit i alla fall. Ungefär som på dagis när alla får vara lucia.

Gårdagens startfält bjöd på följande artister och låtar, med mina kommentarer under:

  1. Molly Pettersson Hammar: I’ll be fine
    Ja, Molly Pettersson Hammar (varför ger föräldrar sina barn hundnamn?) kunde i alla fall sjunga. Bra röst, fin att se på och gott framträdande. Men låten var lite tråkig. Den gick inte vidare alls i tävlingen. Och det tyckte jag var fel.
  2. Daniel Gildenlöw: Pappa
    Daniel Gildenlöw såg arg ut, men sjöng med svag och pipig röst. Nej, det här var ett försök till att likna en del andra familjesånger från andra år. Och det var inte bra alls. Låten gick inte vidare i tävlingen, vilket var helt rätt, enligt min mening.
  3. Elize Ryd och Rickard Söderberg: One by one
    Låten började med riktigt svaga sånginsatser. Jag tyckte till exempel att Elize Ryd sjöng rätt falskt. I början. Men låten blev bättre och hade jag fått lyssna till den flera gånger hade nog denna blivit min favorit i den här tävlingen. Nu gick låten bara vidare första gången och blev en av de fem.
  4. Dolly Style: Hello hi
    Tre tjejer utklädda till dockor skuttade omkring på scenen och sjöng en intetsägande sång. Att låten gick vidare till Andra chansen är för mig obegripligt.
  5. Behrang Miri feat. Victor Crone: Det rår vi inte för
    Raplåtar är inte nåt jag gillar. Denna låt var inget undantag. Den gick vidare till Andra chansen.
  6. Jessica Andersson: Can’t hurt me now
    Jessica Andersson är en gammal schlagerräv och ett visst hopp tändes i mig. Tyvärr tyckte jag att låten var alldeles för tam. Rösten är det inget fel på alls, men en bättre låt hade varit önskvärt. Intressant scenklädsel som fick mig att tänka på tassles som en viss fru i Hollywood gillar. Jessica Andersson gick i alla fall vidare till finalen.
  7. Eric Saade: Sting
    Eric Saade kan varken sjunga eller dansa särskilt bra, men han ser bra ut. Det är säkert en stor bidragande orsak till att han röstades till final. Tråkig låt, trist framförande och dansare i pyjamasbyxor. Nej tack, inte intresserad.

Kvällens gnäll: Appen, som tydligen inte fungerade.

Kvällens skäll: Filippa Bark, som bidrog till att tävlingen delvis hölls på dagisnivå.

Programledarna: Okejrå. Godkända, trots det konstiga språket.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett mat-inlägg.


 

Anna röd

Åter en gammal Hillman-deckare – Mannekäng i rött?

Igår kväll hade Fästmön och jag en kinesisk dejt. Jag försökte ta några bilder, men på dessa ser det mer ut som om vi är på bordell. Fast påklädda, dårå, vill jag ha till protokollet! Anna blev glatt överraskad av mitt förslag, jag överraskade mig själv också genom att göra nåt spontant. Vi tog bussen in till stan och gick till Dragon Palace för att äta middag.

Men först tampades jag med UL:s webbplats. Jag har sett töntig reklam för att man ska kunna fylla på sitt busskort via datorn och tänkte att det kanske var dags för påfyllning. Fast det gick ju inte. Jag provade fyra (4) webbläsare. En av dem har jag på jobbet. Det var den enda som funkade. Men på jobbet vill jag ju inte hålla på med pengatransaktioner. Så det var ju väldigt bra – NOT! – UL, att en enda webbläsare funkar. Nä, skitdåligt var ordet, sa Bull. Dessutom irriterar jag mig på att UL använder uttrycket

blippa

i sin reklam. Det är för övrigt inget ord, så varför ska man använda såna uttryck som kan försvåra för människor att förstå? Uttrycket i sig är onomatopoetiskt, men alla människor har inte bra hörsel. Bara det, liksom… Och by the way, för mig blippar det väldigt sällan. Jag kan stå en kvart och hålla kortet mot läsaren utan att det händer ett skit. Jag hade pengar på kortet så det räckte in till stan, i alla fall. Där fyllde jag sen på det – i en godisaffär.

På Dragon Palace var det rejält omgjort sen jag var där sist. Fräscht. Små avdelade bås där borden kan dras isär eller ställas ihop beroende på hur stort ens sällskap är. Smart. Det som inte var lika bra var belysningen (jag såg inte att läsa menyn i det röda skenet – för nej, jag ville inte äta buffé – är jag konstig då???) och stolarna. De senare gav träsmak efter två minuter. Hört talas om dynor???

Först blev vi anvisade ett bord mitt emot buffén. Där ville vi inte sitta, liksom mitt i folks spring. Vi hittade ett egen bord längre in. När sen personalen som anvisat oss det första bordet kom fram till vårt nya bord uppfattade vi inte vad som sades. Vi trodde att vi fick skäll för att vi hade bytt bord. Till sist kom en svensktalande personal och berättade att personal ett hade frågat oss vad vi ville ha för dryck.

Eh… kan vi få titta på en meny först, kanske?

sa jag då.

Svärd i glassen

Svärdet i glassen – meaning..?

Vi valde scampi szechuan båda två. Det var gott, men lite dyrt. Maten serverades direkt på tallrikar och riset bredvid. Jag tyckte att det var lite väl många grönsaker och sås, men få scampi. Fast sen hittade jag några mot slutet. Till dessert blev det cocosglass för min del. Glass i ett nötskal – med ett plastsvärd i. Svärdet hade ingen som helst funktion och jag undrade om det var den första personalens sätt att uttrycka sitt ogillande eller nåt.

Personal två arbetade stenhårt hela tiden vi var där. Och för att vara en måndag var det jättemycket att göra med många gäster och flera sällskap som var större än fyra. Jag gav 70 spänn i dricks till personal två. I övrigt noterade vi en hel del arbetskraft som vi misstänker var grå – det vill säga oavlönade arbetslösa med aktivitetsstöd (räcker inte till nån hyra).

På hemvägen överraskade jag Anna igen genom att springa lite till bussen. Det var första gången hon såg mig springa. Jag antar att det var en upplevelse att se en stor röv hoppa upp och ner. Vi var hemma före klockan 21. Inget att glo på på TV, så vi softade en stund före läggdags.

Toffelomdömet för Dragon Palace blir medel. Personal som arbetar där ska kunna tala basal svenska med gästerna, tycker jag. Det ska inte heller förutsättas att gästerna vill äta buffé. Svärdet i glassen och utnyttjandet av grå arbetskraft (starkt misstänkt; ge dem riktiga jobb med lön i stället!) drar ner betyget.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Och ja just det…
Idag är det ett halvår till julafton… Klockan tio idag har jag ett möte med HR-chefen. Det blir nog allt annat än julstämning på det mötet… Fast lite frostigt kan det nog bli.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om de Tofflianska topparna och dalarna de senaste dagarna.


Redan torsdag
och min favoritdag. Nu snackar vi rejäl nerförsbacke till helgen! Men först en redovisning av den Tofflianska veckans toppar (hjärta) och dalar (smärta). Det är inte svårare än så här:

Hjärta 


Smärta


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om strul, strul, strul…


Man kan ju inte påstå
att tisdagen på mitt nya jobb har startat bättre än gårdagen slutade. Skjutsade Fästmön till jobbet i morse. Tanken med det var att jag skulle vara tidig på jobbet. Resultatet blev att jag fick stå utanför och frysa, för lånelåsbrickan jag har fått har ingen kod som jag kan använda när dörrar är låsta.

Datorn startade snällt idag, vilket den inte gjorde igår. Dagens första uppdrag var att lägga ut ett beslut från ett sammanträde igår. Det gick inte alls – vår externwebb ligger nere. Självklart felanmälde jag snarast. Därefter kunde jag äntligen gå på toa… La ut ett meddelande på intranätet om det hela. Ändå får jag sura mejl om att externwebben inte funkar. Dessutom har jag fått skäll för att jag inte svarar i telefonen – Pers före detta telefon. Som jag inte har fått än…

Försökte i stället gripa mig an ett webbformulär som ligger och skräpar på intranätet. Med den påföljden att ytterligare en tant blev sur på mig. Jag har erbjudit ett besök vid min dator, men det dög inte.

Så… nu när dan har börjat så struligt fick jag i alla fall tid att ägna fikarasten åt att skriva några rader på bloggen. Snart åker vi iväg för enhetsmöte samt därpå följande julbord.

Jag gör i alla fall mitt bästa för att glädjas åt min nya jacka. Och faktiskt var den inte så dyr som somliga kanske tror, jag hade tur och fick 30 procents rabatt… Hur den ser ut? Så här:

Jacka

Min nya, varma jacka – till skillnad från den trasiga och den tunna.


Livet är kort. Ibland är det bara struligt.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan konstaterar… väta.


Det regnar. Det regnar blött.
Det regnar som fan. Ja, ursäkta, men det går inte att uttrycka det på annat sätt. Vi hade ju halvt om halvt planer på nån utflykt idag. Jag hade tänkt ta med picknick och filten från bilen. Men glöm det!

Sovmorgon ända till klockan nio idag! Jag hoppas att gossen kommer i säng i bra tid i kväll. Annars får jag nog lite skäll… Men det är svårt att natta den yngre generationen när det är både ljust och varmt. Elias är ju emellertid så stor nu och han säger själv till när han vill lägga sig. Nån nattning är det ju inte fråga om i egentlig mening. Bara bädda upp, fixa läsbelysning om så önskas, tjata (knappt det, ens…) om tandborstning och lite sånt, du vet…

Efter frukost tog jag en välbehövlig dusch i mitt duschrum. Sen var det Elias tur. Han duschade i mitt badkar, där det också finns en dusch. Vi har vårt speciella knep för att det inte ska rinna vatten och schampo i ögonen och det funkade även hemma hos mig!

Renhårig Elias
En renhårig gosse, om än lite störd av smattret från regnet.


När Elias var ren, torr och påklädd
klev vi ut ur badrummet bara för att konstatera att det fullkomligt vräkte ner. Eller vräker, som sagt. Presens är det som gäller.

Regn på fönster o tennisbanan
Blött på baksidan. De djupa spåren i gräsmattan kommer från kranen som flyttade upp de nya fönstren.


Jag tänker inte gå ut om det regnar så här mycket!

sa Elias.

Nej, inte jag heller!

sa jag.

Men i hallen står tre soppåsar och stinker och väntar och jag måste över till Tokerian eftersom jag insåg att toapappret är slut. Eller rättare sagt… Jag hade lyckats köpa med mig hushållspapper, extra tjockt som inte går att spola ner, i stället för toapapper. Hushållspapper går det inte åt så mycket av här hemma, det är toapappret som har strykande åtgång. Så nu när sista rullen sitter på måste det handlas. Sen vill jag förstås kolla storvinsten på Lotto – fat chance… En annan tanke jag hade var att införskaffa blommor till ballen*. Det känns inte så… kul i skrivande stund.

Fast… det där är ju saker som kan vänta lite. Det som inte kan vänta är att vi ska åka till Elias pappa i kväll – oavsett väder. Så då om inte förr måste vi verkligen ut. Och innan dess hade jag tänkt att vi skulle åka och äta söndagsmiddag nånstans.

OCH NU KOM VÄRLDENS ÅSKKNALL OCKSÅ! 

Vi får väl sitta vid våra datorersynd om oss! – men eftersom det åskar nu också var Elias smart och stängde av sin dator. Själv sitter jag vid Storebror och den kan jag ju inte stänga av eftersom den inte vill starta då.

Jag har gjort lite research inför telefonintervjun på torsdag. Det finns vissa saker som är spännande med tjänsten, annat som oroar mig. Det sistnämnda handlar mest om personer som jag kan tänkas stöta ihop med. Personer jag inte vill gärna vill möta. Men ämnet har jag saknat! För även om jag trivs där jag jobbar nu, saknar jag humanmedicin, ett område inom vilket jag har jobbat med informations- och kommunikationsfrågor i nästan 23 år. Det är det jag är bäst på. Jag har ändå haft stor nytta av de 23 åren i mitt nuvarande jobb. Somligt går att översätta till animalmedicin och forskning kring miljöfrågor, men inte allt.

Igår kväll pratade jag lite med Fästmön. Det är alltid gott att höra Den Mest Älskades röst! Lite senare på kvällen fick jag emellertid veta att de hade blivit väldigt, väldigt besvikna och modstulna. Jag hoppas verkligen att dagen idag blir bättre för dem!

Vad sysslar du med en söndag som denna, när det i alla fall här i Uppsala är blött?


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Nähä! Nu går jag igång igen! Flera av de stora kommunerna i Sverige har börjat ge arbetslösa jobb. Det är väl bra? Nja, det handlar om tidsbegränsade anställningar och syftet är inte så ädelt som man först kan tro: genom att få in arbetslösa i a-kassan slipper kommunerna betala ut socialbidrag. Och en av dessa kommuner är förstås Uppsala.

De flesta kommuner som gör så här har ett rödgrönt styre. Dock inte Uppsala – som dessutom var först med detta, redan 2009. Kommunalrådet och folkpartisten Mohamad Hassan säger:

Om vi räknar på alternativet socialbidrag blir det här faktiskt en plusaffär för kommunen om vi ­räknar in de extra skatteintäkter som vi får. 

Så kommuner ska göra

plusaffärer???

Genom tidsbegränsade anställningar stoppar kommunerna ökade kostnaderna för försörjningsstöd . Och med anställningar som är längre än ett halvår kan den enskilde komma in i a-kassan – som ju är finansierad delvis av staten. Ovanpå det kan man få statligt nyanställningsstöd.  I Malmö räknar kommunen kallt med att få mellan 60 och 70 procent av varje anställning betald.

Arbetsmarknadsministern, moderaten Hillevi Engström, tycker att det är bra att kommunerna anställer folk, även om det handlar om tidsbegränsade anställningar. Samtidigt tycker hon inte att syftet att få in folk i a-kassan är bra, men hon vill ändå inte förändra arbetsmarknadspolitiken. Det behövs inte, anser hon.

Vad tycker jag då? Tja, jag tycker visst att det är bra att folk – pekar på mig själv – kan komma ut i arbete även om det är tidsbegränsade anställningar. Allt är bättre än att behöva tjafsa med A-kassan, som för min del har varit ett ställe där man har misstänkliggjort mig och bemött mig som en smitare, varit otrevlig när jag har kontaktat dem med frågor, fått skäll när jag har gråtit i telefonen etc. För resten vet jag inte om det var A-kassan eller mitt fack. Även om ni som jobbar där skiljer på de två är de en och samma för mig: lika kalla och hårda och oempatiska. Så ja. Jag är glad att jag slipper. För tillfället.

Men… jag tycker INTE att det är OK för kommunerna att sätta tidsbegränsade anställningar i system och inte ha som mål att skapa jobb utan utnyttja systemet. Varför UTNYTTJAR ni dåliga system, ni kommunalpolitiker, i stället för att jobba för att FÖRÄNDRA systemen så ingen behöver luras eller drabbas? Är det inte det vi kommuninvånare har valt er för att göra???

Tills ni gör nåt får ni glo på min svarta bak!

En svart bak för politiker som utnyttjar dåliga system i stället för att förbättra dem.

Read Full Post »

I morse var det väl inte precis nån av oss som skuttade ur sängen. Fästmön misstänker att hon har en förkylning på gång. Själv är jag helt slut efter gårdagens kamp mot min mage. Men upp kom vi och iväg. Och jag var hemma och slank ner i sängen igen sju minuter över sju – för att kliva upp 8.45. Då hade jag i och för sig blivit väckt några gånger av nån som hostar (varför går man inte till doktorn?) samt nån som lekte Elefanter på springtävling. Nä, söndagsfrid finns inget som heter i det här huset.

Det kanske var denna som hittat hit från Himlen?


Jag fick också veta
att jag hade skällt på Anna i natt. Hon var lika förvånad som jag, för jag har aldrig skällt på henne. Men tydligen hade hon använt mitt smörpapper på ett felaktigt och slösigt sätt, varpå jag näpste henni. Rejält. Ja alltså, hon drömde. Jag har som sagt aldrig skällt på henne i vaket tillstånd!..

Däremot har man ju lust att säga ett och annat fult ord angående det makabra fynd som gjorts i Himlen igår: 15 avhuggna fårhuvuden som dessutom saknade underkäkar och högeröron. Vad är det för galningar som gör sånt???

I skrivande stund är magen rätt OK. Jag har druckit en mugg java, spillt lite över tangentbordet, men jag mår inte illa. Än. Gårdagen tog rejält på krafterna. Jag lagade mat och växlade mellan att stå vid spisen och sitta vid datorn. Orkade helt enkelt inte stå upp. Sen tvingade jag i mig en rejäl portion – det var ju en av mina favoriträtter. Fick sen gå och lägga mig ovanpå gästsängen för att jag inte orkade sitta i kökssoffan. Anna fick avsluta måltiden ensam. Ja, på den nivån är mitt mående just nu. Ingen ursäkt, men jag mår inget vidare. Därför tänker jag fortsätta vara arg. Det har jag all rätt att vara. Passar inte galoscherna är dörren där! *pekar med hela handen*

Information. Information. 


På min agenda idag
står vattna krukväxterna (check!), torka två golv, bädda och ringa mamma. Jag ringde visserligen mamma igår, men jag orkade inte prata så länge. Det blir ju ganska mycket envägssamtal och min ork och kraft var på lägen ”Low”. I skrivande stund känner jag mig bättre. I vart fall har jag inte så ont. Men  mamma uppfattar inte riktigt att nån ibland mår sämre än vad hon gör.

Jag laddar för morgondagens undersökning, men det är egentligen inte så mycket mer än att jag inte får äta eller dricka efter midnatt. Ska försöka ta mod till mig och åka buss in till undersökningen som är i stan, för sen tänker jag be om massor av lugnande så bilkörning blir det inte tal om. Jag har gjort en deal med mig själv att jag ska säga att jag väger 150 kilo så att jag blir rejält ”lugnad”. 

Bäst att sätta lite rotation nu så jag hinner bli klar tills det är dags att åka och hämta hem Anna klockan 14!

Read Full Post »

Older Posts »