Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘skaka på huvudet’

Ett inlägg om den första dagen i mars 2016.


 

Mars i fotokalendern

Min fotokalender visar en spektakulär marshimmel som jag fotade för ett par år sen.

I morse var det dags att vända blad i min fotokalender. Mars månad har en spektakulär orangegul himmel i min kalender. Jag tog bilden nån gång i mars, fast ett annat år, förstås. Mars 2016 började ju idag. Förutom att jag har glädjen att få jobba i mars noterar jag två andra evenemang. Ett av dem är att gå till tandläkaren. Det känns ju… sisådär. Nervöst eftersom det troligen blir dyrt. Men en kontroll med röntgen kan jag ju alltid göra. Sen får vi se.

Det är kyliga morgnar fortfarande, så jag lufsar iväg till garaget i min dunjacka. Clark Kent* skulle behöva en megasuperlyxtvätt, men väderappen i mobilen aviserar förutom kyla även snö framöver. Tvagningen får därför vänta ett tag till. När jag kom hem i kväll låg det en lapp från PutsarKungen. Han vill ha 550 kronor för att putsa fönstren till mitt hem och då påstår han att rutavdraget ger mig 50 procents rabatt. Frågan är om Kungen menar 50 procent av 550 kronor eller om rabatten är avdragen. Kommunikation är svårt och eftersom jag inte finns på Facebook kan jag inte gilla hans Facebooksida, vilket skulle ge mig ytterligare tio procents rabatt – och kanske mer information. Jag är hopplöst stenålders. Eller jag gillar ju Instagram och jag gillar att skriva-blogga. Twitter är jag så less på att jag överväger att gå ur. Det är nästan bara knäppisar där. Eller företag(are) som vill lura på en varor och tjänster. Orka…

Pizza

Pizzaslicerna var tunna och goda. Jag kompletterade med majs och pfeferoni.

Min arbetsdag har jag bland annat ägnat åt en ny textgranskning. Jag har också skrivit på papper som innebär vissa arbetsmässiga förändringar från och med idag. Men spara på gratulationerna, för du vet antagligen inte hälften. Jag glädjer jag mig åt att få vara kvar en stund bland alla dessa fina kollegor. Så sent som i eftermiddags kom vänlige Manne Fågel och knackade på försynt. Manne Fågel, som har människor som målgrupp. Han skakade på huvudet och uttryckte att det finns vissa behov.

Även om skillnaden mellan igår och idag är liten, innebär den förändringar. Det gjorde att NK** och jag lyxade idag. Vi tog en promenad på lunchen och mitt i den stannade vi vid en pizzeria och åt pizzaslicer. Det kändes otroligt lyxigt. Särskilt nyttigt är det däremot inte, men det må så vara. Dagens lunch var ett undantag. I morgon är det back to Findus eller Dafgård igen.

Nu ska jag göra en summering av februari månads bokmål för att se om jag nådde upp till det. Ett inlägg om detta kommer senare!

Anställningsbevis

I statens tjänst igen…


*Clark Kent = min smutsige lille bilman

**NK = Närmaste Kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett vänligt inlägg.


 

Lunch med mackor och Bang hos Systrarna

Macklunch på Systrarnas bullbod.

Tänk så mycket en vänlig gest kan göra. En gest, om än så liten. Jag hittade ett nytt lunchställe idag, vilket är typiskt eftersom jag ska sluta och inte jobba kvar på orten. Ett kafé på åtta minuters promenadavstånd. Eller en bullbod. Sitt namn till trots, Systrarnas bullbod, såg jag inte röken av några syrror. Däremot skötte en man ruljangsen med bravur. Han serverade mig finfin ost mellan två sportiga brödlock. Energi!

Endast ett bord till i lokalen var upptaget av en räkmackeätande lattedrickare. Under min lunchtimme dök ytterligare två kunder upp. En köpte med sig nåt, en annan gjorde ett toabesök innan h*n tog en coffee to go.

Fri wi-fi gjorde surfningen gratis. För man måste ju surfa lite under lunchen – trots att jag hade Bang till sällskap.

Och när jag hade satt tänderna i mackan till vänster i bild, gled kaféföreståndaren upp vid mitt bord och undrade med mjuk röst:

Är du allergisk mot mandlar?

Mandelskorpa hos Systrarna

En vänlig gest i form av en skorpa.

Förvånad och med käften full av bröd skakade jag på huvudet och fick fram nåt som liknande ett nej. Då bjöd han mig… den mest utsökta lilla mandelskorpa jag nånsin smakat! 

En vänlig gest, i form av en munsbit, fick en som kände sig lite… off på bättre tankar. Jag funderade till och med på att skriva en betraktelse över denna skorpa, liknande Marcel Prousts över Madeleinekakan. Men jag har ju inte riktigt den svadan, tror jag. Bara nästan.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om arbetsmiljö.


 

För ett par månader sen skulle det göras skyddsrond på jobbet. HA! De passade på när jag var sjukskriven, vilket irriterar mig något. Det är ju inte världens bästa miljö att jobba i, nämligen, och jag hade ett antal synpunkter att lämna…

Att vara sex personer i ett utrymme dimensionerat för knappt hälften har sina nackdelar. Och fördelar. Personligen tycker jag att nackdelarna överväger.

Ingen som helst luftcirkulation gör att luften tar slut ganska snart. Det dröjer inte länge innan folk sitter och gäspar. Hjärnan känns trög.

Men värst av allt i arbetsmiljön är dessa sabla kablar som ligger överallt! Särskilt trådlöst är det ju inte ute i verkligheten. Här är en bild som jag tog idag på eftermiddagen på några av de kablar som ligger och ”skräpar”:

Kablar och sladdar på golvet

Några av alla de kablar och sladdar som ligger på golvet, strax till vänster om min arbetsplats.


Du kanske inte tycker
att det där ser så farligt ut. Men betänk då att alla dessa sladdar går mellan uttag och utrustning. På flera ställen… Jag sitter längst in i hörnet och tro mig, det är en hinderbana att ta sig dit!!! Det är inte bara en gång jag har snavat och nästan rivit ner eller haft sönder nånting.

Då och då tittar nån chef från IT in, glor på kablarna och skakar på huvudet. Säger:

Det där måste vi åtgärda!

Men nu har jag jobbat på samma ställe i snart sju månader och inget har hänt. Tänkte tipsa dem om KranEl AB som faktiskt har en hel del bra lösningar, bland annat vad gäller lyftanordningar. Kanske skulle det räcka med en enkel strömskena eller en pelare i vilken kablarna löper. Vi behöver kunna vara rörliga i vårt jobb och det behöver vår utrustning också. Framför allt behöver de hos oss som ska flytta och lyfta saker ha en bra och funktionell radiostyrd lösning. Det borde vara ganska enkelt ordnat med nån av de smarta produkter som företaget erbjuder. Jag ska nog skicka ett mejl… Eller bör jag ta det med snigelpost – ifall nån har råkat riva ur kablarna..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket det omvärldsspanas lite inifrån och ut.


Eftersom jag har en innedag idag,
uppenbarligen, passar det mig bra i alla fall att kolla vad som händer i omvärlden. Och det gör jag förstås genom att flaxa runt bland diverse mediewebbplatser. Häng med om du vill, stå kvar om du vill. Nu drar jag i alla fall!

 

vintrigt träd o gatlykta en kväll på jobbet

Den får vara tänd.

Kommunen tänder lamporna igen. För ett tag sen tyckte alla partier utom ett i gatu- och samhällsmiljönämnden att lampor på offentliga platser i Uppsala kommun skulle släckas. Det handlade om att släcka var tredje lampa och att strunta i att laga trasiga lampor. Ett bra sätt att spara, tyckte politikerna. Men det tyckte inte allmänheten. Medborgarna. Vi som bor här. Och politikerna lyssnade och ändrar nu sitt beslut. I stället sparar man genom att införa anställningsstopp på förvaltningen. Skälet till att man måste spara är att snöröjning och färdtjänst har kostat för mycket. Snöröjning och färdtjänst är tjänster som köps av externa aktörer. Så ja, jag tycker att det är rätt beslut att införa anställningsstopp. Det behövs väl i princip bara en eller två upphandlare..?


Gömde pojkvän i frysboxen.
Inte nog med att den 29-åriga kvinnan hade ihjäl sin morf… pojkvän, 58. Hon lindade honom i plast och lade honom i… frysboxen. Ovanpå detta placerades en juldekoration. Hälsningar från Avdelningen för Viktiga Fakta i en nyhetsartikel.

 

älghuvud

Åkes älg super inte mer. Den sitter på väggen på Åkes kontor.

Berusade älgar undkom polisen. Nej, det är varken nån felskrivning eller första april. Älgarna hade kalasat på jäst fallfrukt i en trädgård på Ingarö och vägrade släppa in villaägaren. Polis tillkallades, men då hade fyllona älgarna hunnit smita. Ett tips därför: låt inte fallfrukt ligga fallen – om du inte vill ha fulla älgar på din tomt. Du vet, falleri fallera faller alla… Kanske även älgar…


”Nätjournal kan vara farlig”
Farlig? Ja alltså kritiker menar att patientsäkerheten hotas. Och visst vill inte jag i alla fall att grannen eller nån icke estimerad person i mitt förflutna ska kunna ha en möjlighet att läsa ens en enda rad i min journal. Men frågan är om det inte var lättare att komma över journaler förr, när de kunde ligga och skräpa i pappersform lite här och var där doktorn droppat dem… Nej, jag är kluven i den här frågan, verkligen. Traumatiska besked får man, för övrigt, förr eller senare ändå. Om man ska få nåt, menar jag…


Dagisbarnen kan rymma för lätt.
Eh… jag skulle också försöka rymma om jag tvingades vara på dagis…

 

Jordgubbar på datorskärmen

Har bloggat sen 2009.

Knepet som kan förbättra dina jobbchanser. Nu, den 27 augusti 2013, levererar Aftonbladet detta knep. Vi som haft hemsida eller blogg i några år smackar med tungan, skakar på huvudet och säger: ”Kom med nåt nytt!”


Snart lugnare utanför fönstret.
Artikel i MvT. Artikel i Corren. Det fixas en ny genomfart genom Metropolen Byhålan tack vare bron som invigs i oktober. Nytt är också att de båda tidigare konkurrerande lokalblaskorna har samma ägare – och samma artiklar. Vådan av att bli uppköpt… Nej, fy så urtrist!!! Och det är inte första gången jag noterar detta…


Livet är kort.

Read Full Post »

Det var ett tag sen, men nu är det dags igen: en runda bland våra märkliga nyheter. Som vanligt gäller att det är en frivillig rundtur. Vad sägs om detta/dessa..?

  • Från dejtingföretag till Moderaterna.  Det handlar förstås om Hanna Bergholm, som har gått från att ha varit marknadschef vid ett dejtingföretag till att bli kommunikationschef hos Moderaterna. Jag vet inte hur jag ska kommentera detta, men det är sant… Jag låter det tala för sig självt. Och så får vi se hur det går. Statsministern är ju inte bara moderat, han är ju singel också, sägs det…
  • Leif Boork gillar inte Pia Sundhages sång. Och? Leif Boork har till och med twittrat om att han hoppas slippa höra Pia sjunga på idrottsgalan i Globen i kväll. Luktar det Surgubbe, eller vad?
  • Nätkränkningar vs Yttrandefrihet. Ja, det blir inte helt lätt att täppa till luckan i lagen om man inte ska tafsa på våra grundlagar… Experten säger:

[…] Om man gör bestämmelsen tillräckligt snäv genom att man räknar upp särskilda privata uppgifter som det inte finns skäl att sprida så skulle det inte behöva skapa några problem heller på det grundlagsskyddade området […] 

Jag säger…

Eh… yttrandefrihet..?

  • Nya regler ska förenkla vid sjukskrivning. Nu finns ett förslag som sägs ge Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan en gemensam bedömningsmetod när det gäller sjukskrivning. Men det vet väl alla att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inte kan samarbeta! Jag skakar på huvudet och smackar med tungan i gommen.
  • Ord står mot ord i artisthärvan. Artisthärvan..? Det handlar alltså om rättegången mot Lotta Engberg, Martin Stenmarck och Magnus Carlsson om eventulla skattebrott. Artisthärva… Meh, snälla DN…
  • Våldtog ex-flickvännens nye man med spade. Herregud… När ska folk förstå och inse att ett förhållande är slut när den ena parten har… gjort slut och dessutom skaffat sig en ny partner? Galningar!
  • Kvinna våldtogs av fem män. När ska ni sluta? Galningar, var ordet!


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är det tisdag och jag hoppas att S har fixat min dator på institution 1. Det är nämligen där jag ska jobba, även rent fysiskt, på tisdagar. Tillbaka till mitt ”gamla” kontor, det som ligger högt uppe bland molnen och som är luftigt och stort. Jag trivs bra en trappa ner, men kontoret där är litet och trångt och utsikten är inte mycket att hurra för – korridoren mitt emot i denna del av byggnaden som är U-formad.

Jag slängde en blick på gamla mobilen igår och noterade, till min förtjusning, att en nitisk säljare i Göteborg verkligen vill sälja en pensionsförsäkring till mig. Så himla synd att jag inte svarar. Pensionsförsäkring känns i skrivande stund som ett hån. Insåg också att jag inte har meddelat sjukhuset mitt nya mobilnummer. DET är lite värre, för jag vet inte vem jag ska ringa. Men min adress och mitt hemtelefonnummer har de ju. Vissa samtal kan ju vara bättre att ta emot i hemmets lugna vrå…

Lite roligare var ett mejl som jag fick igår angående ett bokprojekt jag har gett mig in på. Jag är både nyfiken och förväntansfull! Mer om detta lär komma på en blogg nära dig!

Det blir fortsatt jobb med institution 1:s forskningssidor idag, uppblandat med lite möten och annat. Några kontaktpersoner har jag inte fått än, så jag gissar att jag måste tjata om det. Sånt där tycker jag är lite jobbigt, men samtidigt inser jag att chefer inte kan hålla allt i sina huvuden – ty där är ju, liksom för oss vanliga dödliga, vissa utrymmesbegränsningar. Tråkigast känns den uteblivna återkopplingen (feedback på svenska) på det material jag skickade till prefekten på institution 2 efter vårt lönesamtal. Varför stressade jag, liksom? Det är för övrigt frustrerande att inget händer på ett mer långsiktigt plan. Jag börjar tröttna lite och tappa sugen på löften som bara ger korta, tillfälliga lösningar.

Nej, nåt vidare humör är jag visst inte på idag. Ursäkta, det blir bättre när jag kommer igång och jobbar! Ryggen har bråkat med mig i natt – jag for upp som en raket mitt i natten av att det kändes som om jag fick ett spjut i ryggslutet. Det fick jag inte, men jag hade antagligen vridit mig i ett läge som ryggen inte estimerade. Därför är ryggeländet idag tillbaka till ruta ett. Hälen är också ond idag, det gör ont genom vaden upp i baklåret. Gissar att det helt enkelt är rejält inflammerat. Kanske inte så konstigt att jag är lite grinig då…

Inte ens Dagens Språkliga Groda i lokalblaskan fick mig att skratta nåt nämnvärt. Bara att skaka på huvudet och smacka med tungan i gommen åt detta fel som så många gör: båda TRE. När man använder uttrycket

både

handlar det max om två. Men lokalblaskan, som så många andra, utökar både till tre.

Både tre partier…


Nu knackade bästa J på
och förärade mig en chokladbit! Tänk, J måste ha sett att jag såg grinig ut! Vilka snälla människor jag har runt omkring mig – på alla plan – privat, på jobbet och i bloggvärlden. Jag skrattar fortfarande åt gårdagens ömtåliga post… Kanske skulle ha tagit med den hit idag och skojat lite – med mig själv…

Mugg från ett av bonusbarnen som tycks ha ENORM humor, chokladen från J.


Nej, dags att sätta fart
på den gamla kroppen och göra skäl för månadspengen! Jag ska flytta mina

näbbiga armbågar

– ett uttryck som Fästmön hasplade ur sig när vi låg i sängen härom kvällen och resten av min lekamen ett trappa upp. Var hänger du idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Att jag är en stor idiot, mer eller mindre, har jag fått höra många gånger idag. Och jag förtjänar det verkligen! För jag har gjort så många fel och jag är så elak och jävlig. Dessutom är jag rätt dum. Nu ska du få höra!

Gömd eller glömd?


I kväll när jag hade skurat
badrummet och duschrummet/toan skulle jag in i lägenhetsförrådet som ligger vägg i vägg med mitt hem. Jag delar förråd med grannen mitt emot. Vi har gemensam dörr in i förrådet – våra respektive portnycklar passar där. Väl inne har vi sen var sin dörr med var sina lås med särskilda nycklar.

Men först hittade jag inte förrådsnyckeln. Efter en stunds rivande – var kan den finnas, liksom om den inte hänger i nyckelskåpet? Jorå, jag hittade den på ett ställe där jag förvarar  min extra portnyckel. Det var ju skönt! Men frågan som sen uppstod var:

Var i h-e var den extra portnyckeln???

Den låg inte där den skulle och den hängde inte i nyckelskåpet. Där hittade jag bara grannens portnyckel. Men för säkerhets skull provade jag grannens nyckel i mitt lås och det gick inte att låsa med den. Jag pillade ner piggen och lyfte handtaget med öppen dörr och den gick inte att låsa, dörren.

I min förtvivlan ringde jag på hos grannen, för jag tänkte att jag vid nåt tillfälle kanske hade varit ute i förrådet och lämnat min portnyckel i låset till den yttre dörren. Och sen, tänkte jag, hade kanske nåt av grannbarnen av misstag tagit min nyckel och trott att det var deras – eller deras föräldrars. Se, vilken konspirationsteori jag målade upp! Framför allt gäller ju att det alltid är

nån annans 

fel när saker och ting går galet, eller hur?.. Ingen var hemma, men just som jag skulle stolpa tillbaka in i mitt hem kom pappan och ena barnet hem. Naturligtvis kastade jag mig på dem och rabblade hela teorin. Han fattade ingenting och trodde att jag inte kom in i förrådet. Han sa:

Men vår nyckel går ju!

Och så låste han upp förrådet. Jag gjorde ett nytt försök och till sist begrep han och lovade att prata med resten av familjen. Men jag såg nog hur han skakade på huvudet och muttrade nåt.

Tillbaka inne hos mig rev jag upp himmel och jord. Ingen nyckel. Tills det slog mig…

Varför skulle jag ha grannens nyckel i mitt nyckelskåp?

Min grannfamilj består av fyra personer. När de reser bort, ibland, brukar jag vattna deras krukväxter och sånt. Då brukar jag

få låna

en av barnens nycklar – för familjen äger bara totalt fyra nycklar…

Och när jag tittade närmare på den så kallade

grann-nyckeln

i mitt nyckelskåp stod det mina siffror på den och den var exakt likadan som den nyckel jag har i kedjan i jeansen. Exakt.

Så nu vet alla som läser detta vilken total idiot jag är. Skämskudde fram. Gigantisk skämskudde…


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »