Italienare, blommor och av jord är jag kommen

Ett italienskt, lite jordigt, men rent inlägg.

---

 

Nähä. Min gamla biltvätt vid Råbyleden is no more. Dit kom jag igår glad i hågen i vårsolen för att tvätta min smutsige lille bilman Clark Kent. Jag tror jag såg ut som en riktig fågelholk – stället var helt igenombommat: ingen biltvätt, ingen affär, ingen bensinmack – nada! När jag hämtat mig från chocken for jag till Statoil vid moskén – bara för att finna att alla andra i Uppsala stod där i kö till tvätten med sina smutsiga bilar. Då gav jag upp och åkte hem med mina fem italienare skallrandes i skuffen på bilen. Ja får en inte vått på sig får en trösta sig med att få det i sig, tänkte jag.

Fem italienare till tröst.

 

Priserna på de fem italienarna varierade från 89 kronor för Epicuro Zinfandel, den liggande flaskan på bilden ovan till 205 kronor för Villa Righetti Amarone, tvåa från vänster. Övriga viner var Grande Alberone för 99 kronor (längst till vänster), Conero Riserva för 99 kronor (tvåa från höger) och Ricossa Barolo för 169 kronor (längst till höger.) Men nej! Jag har inte provsmakat en enda av dem! Det blev ett glas Zensa primitivo till middagen i stället, för den flaskan var redan öppnad.

Lördagsmiddag från ICA Kvantum. Ljuset, boken, brillorna och vinet är privat ägo.

Vinerna köpte jag på Systemet på Stormarknaden. Efteråt passade jag på att rulla in på ICA Kvantum. Där var lika hemskt som vanligt. Efter två minuter var jag yr och snurrig och ville bara därifrån. Men jag hade sans nog att köpa med mig middag. ICA Kvantum har en fin matbar där en kan plocka ihop en matlåda. Jag valde kyckling med soltorkade tomater och basilika i nån sås samt kokt ris. Och faktum är att trots att jag bara micrade maten på kvällen, doftade det hemlagat i mitt kök.

Hemma i New Village efter shoppingturen kunde jag ändå nöjt konstatera att jag visserligen glömt lappen på en av köksbänkarna, men kommit ihåg allt utom müsli. Jag kom till och med ihåg att jag skulle ge mig själv blommor!

Tulpaner till mig från mig!

Men innan det blev kväll och middagsdags tragglade jag mig igenom några sidor av min bok på gång. Jag tog passande nog en Millenniumöl till läsningen. Det hjälpte föga. Boken är sååå tråååkig… Jag stirrade lite på min blommande pelargon en stund i stället.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lördagskvällen blev seg. Jag hade skval-TV på i bakgrunden, men dagis-pop är inte min grej. Jag tittade upp från boken och Wordfeud när Sarah Dawn Finer i hennes två skepnader framträdde. Och ja, när det showades av deltagare från andra år glodde och lyssnade jag också. Bara bra artister och låtar! Låten som vann i år har jag faktiskt ingen aning om hur den låter…

Nån fullmåne var det inte igår kväll, men däremot en urhäftig halvmåne. Den ville jag förstås fota. Då tyckte min amaryllis, som har skjutit sta mot höjden och fått en knopp, att det var läge att vippa på vardagsrumsgolvet. Blomman överlevde fallet och jag fick dammsuga IGEN vid halv elva-tiden på kvällen. Hoppas nån i huset hörde att jag var hemma, om jag säger så…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Alla sova, tyst det var i huset i morse… 

Ha ha ha, jag bara skojar! Vid sjutiden väcktes jag av nåns TV. Jag klev ur sängen och beundrade mina tulpaner, nu flyttade till köksbordet, medan jag fixade kaffe på sängen åt mig själv. Sen blev det en stunds läsning i sängen. I skrivande stund har jag klarat av hälften av bokeländet och jag ska väl försöka palla att läsa ut den. Men det tar emot.

Tulpanerna är fina och boken tråkig.

Till sist tröttnade jag på den tråkiga boken i kombo med grannens TV. Jag sköljde käften med fluor, klädde på mig och åkte iväg för att tvätta bilen. MEN… inte ens Statoil vid moskén kunde stå till tjänst med automattvätt idag – den hade pajat under natten! Så jag styrde hemåt igen, men svängde av till Statoil närmast mig. Där betalade jag ett hutlöst pris (359 kronor) för en briljanttvätt. Det var fyra bilar före mig när jag kom, så jag hann bli rejält frusen medan jag väntade. Men nu är bilen så ren och fin, jag har tinat upp med en mugg varmt kaffe och strax blir det frukost. Biltvätt är inte det roligaste att glo på, men det slår vissa musiktävlingsprogram på TV med hästlängder och skådespelet inne i automattvätten är faktiskt både läskigt och fascinerande…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ha en go söndag!!!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bland ungflicksböcker, magiska moln och skrikande människor

Ett väldigt spretigt inlägg.

---

 

Mammakusinen B.

Alltså… det var faktiskt ytterligare en person som fyllde år igår och som jag ville lyfta fram. Men för att skilja ut henne från mängden får hon eget utrymme i dagens första inlägg. Mammakusinen B blev igår lika gammal som min mamma – i tio dagar till. Sen blir mamma ett år äldre. Jag visste att B skulle ut på musikaliska äventyr igår, så jag ringde först senare på kvällen. Lite för sent, trodde jag. Men inte! Det blev ett fint samtal om högt och lågt. Jag är verkligen lyckligt lottad, för är det nån jag kan prata med om min första familj, så är det mammakusinen B. Hon fattar och förstår utan att jag behöver dra hela historien. Det var förresten mammakusinen B:s mamma som ofta ryckte in som extra-vuxen i mitt liv när min egen mamma var sjuk och min pappa jobbade.

Det enda som irriterade mig när vi hade avslutat samtalet var att jag glömde fråga vad hon läste för bok när jag ringde. Böcker är jag alltid nyfiken på! Igår kom jag plötsligt på att jag har en hylla barn- och ungdomsböcker i mitt förråd. De flesta böcker är mina egna, men där finns också böcker som har tillhört min mamma (Kulla-Gulla-böckerna) och min pappa (Bill-böckerna). Och så finns där en och annan ännu äldre ungflicksbok som min farmors yngsta syster Ljuba läste…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Glöm inte att dricka idag!

Värmen börjar krypa på mig här nu. Jag är ingen solmänniska, men självklart är det inte roligt om det ösregnar jämt. Det varnas emellertid för riktig värmebölja idag och jag sa till mamma i telefonen igår flera gånger att hon måste dricka ordentligt. Hon hade varit så smart att hon hade köpt hem mineralvatten under dan. Smart, därför att vi inte bara behöver vätska när det är varmt, vi behöver till exempel salt också, som vi ju svettas ut. Själv köpte jag var sin liten flaska åt mig och Fästmön när jag skjutsade hem henne från jobbet igår. Jag tror att den kylda drycken var uppskattad efter ett långt arbetspass.

I övrigt hände inget extraordinärt igår. Inga mirakler eller så. Det var bara en rätt vanlig onsdag för min del, med administration och skriverier på förmiddagen, glass till lunch vid 15-tiden och middag på ballen* vid 18.30-tiden. Jag satt en del på ballen på eftermiddagen och kvällen, men just när solen kommer runt hörnet, vid 16-tiden, och ett par timmar framöver, är där stekhett. Vid 21-tiden börjar solen sjunka ner bakom husen mitt emot och då kommer äntligen ljuvlig svalka och härlig luft. Jag satt och läste min bok på gång så länge jag kunde, innan den naturliga lampan släcktes, så att säga.

Himlen blev magiskt ljusblå och molnen rosa. När solen hade gått ner tittade gubben i månen fram. Jag var inte ett dugg ensam om att försöka fånga detta skådespel på bild, noterade jag på Instagram… Jag satt uppe alldeles för länge och njöt av tystnaden och den friska luften. Klockan var långt efter midnatt när jag kröp ner i sängen och jag lät alla mina fönster vara öppna i natt utom vardagsrumsfönstren och balkongdörren (vill inte bli störd av gräsklipparljud eller barnskrik).

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idag borde jag tvätta och åka iväg på ett ärende, men jag känner mig seg och loj. Det var svårt att kliva ur sängen i morse, men jag stod upp i vanlig tid, plikttrogen som en soldat. Jag har författat en del av det jag ska – det finns ännu lite kvar att skriva – men nån leker väldigt högljutt med ett barn utanför mina öppna fönster, så jag tappade tråden (den vuxne låter mer än barnet). Kanske tar jag ändå en tur och inhandlar sallad till middag – det är nog vad som funkar idag. (det lekande barnet gallskriker nu; av den vuxne hörs inte ett ljud).

Händer det nåt hos DIG idag??? Berätta gärna i en kommentar så blir jag glad!

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Björk, björk, björk och tulpan

Ett inlägg om ett träd och en blomma, ett riktigt skådespel!

---

 

Vilken märklig dag det är idag! I morse vaknade jag till kyla, men framför allt dimma. Dimman svepte om björken utanför så det såg riktigt spökligt ut…

Dimma svepte om björken utanför mitt arbetsrumsfönster i morse. Bilden är tagen 6.43 i morse.

Vid halvtiotiden såg frosten ut att ha bitit sig fast ordentligt i det stackars trädet.

Frosten har bitit sig fast. Bilden är tagen 9.34.

Sen hopade sig molnen. Björken stod kritvit mot den grå himlen. Skulle det rentav komma snö???

Björken stod kritvit, medan himlen blev grå. Bilden är tagen 10.05.

Hur ska detta sluta, tro??? To be continued…

Inne i köket har tulpanerna slagit ut rejält. Vilka underbart varma färger!

Utslaget!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

”I natt jag drömde…”

Ett inlägg om en dröm.

I natt drömde jag för första gången på länge. Eller om jag ska foga mig in i leden och vara som alla andra ska jag väl säga att jag kom ihåg vad jag drömde i natt när jag vaknade i morse. Men det låter vackrare med

jag drömde…

Det var en lite rörig dröm. Jag var med min bil på nån sorts service till ett etablissemang bestående av kombon äldreboende – bilverkstad! Tänk, det kanske är en affärsidé för nån förslagen! Av nån anledning fastnade jag där. Jag är ju social och började prata med människor. Det skulle vara fest på kvällen och jag blev bjuden att stanna kvar. Det gjorde jag – tills jag såg en katt döda en skata. Katten hade ätit på skatan i halsen samt tagit dess vingar. Ändå kunde skatan flyga… När jag såg det gick jag därifrån. Jag glömde min bil! Jag joggade (!) hem. Väl hemkommen undrade Fästmön var jag hade gjort av bilen. Hur skulle jag nu få hem den? Jag orkade inte gå tillbaka till äldreboendet-bilverkstaden. Satte mig att söka på nätet efter telefonnumret till min gamla granne H som var ekonomidirektör på stället. Tänkte att H ju kunde plocka upp mig på vägen till jobbet under morgondagen och att jag sen fick åka med till äldreboendet – verkstaden.

Bakom en står äng låg äldreboendet-bilverkstan.

Men jag hittade inget telefonnummer. Jag sökte på H:s partner, på barnen, men inget. Anna Den Kloka sa då att jag ju kunde ta bussen till ändhållplatsen och sen gå över en stor äng. Det lät jättejobbigt, som ett oöverstigligt hinder. Betänk då att jag hade joggat hem på kvällen…

Sen vaknade jag av att det var sprakande störningar på klockradion (det väckte oss redan klockan fyra i morse) och dags att gå upp.

Nu ska jag inte ge mig på att tolka drömmen, men det där med skatan och katten kan vi sortera bort. Det var ett skådespel vi såg från ballen* igår kväll, jag och Anna. Fast katten fick inte tag i skatan då, så jag spann uppenbarligen vidare på ond bråd död. Och naturligtvis är jag ju skatan. Jag är ju en riktig skata.

*ballen = balkongen

Livet är kort. Skört som tusan.

Read Full Post »

Nämndeman tog en tupplur

Nämndemän är uppenbarligen trötta personer. Jag missunnar dem verkligen inte att ta en tupplur, men… att somna under en rättegång var väl ganska puckat?! I det aktuella fallet somnade en nämndeman två gånger under pågående rättegång. Den åtalade frikändes, men åklagaren tänker överklaga.

Tyvärr är det inte unikt att nämndemän somnar under rättegångar. Enligt åklagaren som nu ska överklaga domen händer det oftare än man tror.

En folkvald som har somnat utanför Musikens Hus på Vaksala torg?

Personligen har jag aldrig varit på nån rättegång i Sverige, så jag vet inte hur det ser ut. Men den som vill titta på ett annat intressant… ”skådespel” rekommenderar jag ett besök på ett fullmäktige som hålls då och då i Musikens Hus i Uppsala. Det är som ett dagis! Några sitter alltid och halvsover, andra springer omkring, de flesta babblar med grannen intill, många vräker i sig godis och prasslar med godispapper, flera går iväg och fikar, många surfar och pratar i mobilerna. Allt detta samtidigt som dessa människor ska besluta i frågor som framför allt rör länsinvånarnas hälsovård. De är folkvalda, men fan tro’t när man ser hur de bär sig åt! Det finns inte många av dem som verkar vara över fem år. Så ett studiebesök rekommenderas för den som vill… förundras över vuxna människors beteende. Mötena är öppna för allmänheten och går av stapeln vanligen vissa måndagar på dagtid.

Read Full Post »

Jag både hör och ser…

Mina ögon ser ett skådespel de inte tycker om. Hur föräldrar gör skillnad på ”mina” barn och ”dina” barn, ungefär. Utan att säga för mycket.

Jag har sett de uteblivna smekningarna. De som inte ens flyger i tanken och inte ens till det älskade barnet, Det Äldre Syskonet.

För det görs skillnad på barnen. Det är svårt att se. Det är svårt att titta på och inte få röra en fena, inte på nåt sätt visa medlidande, ömka, trösta… Bara vara nollställd.

Jag har hört Det Äldre Syskonet

pjata med bebisjöst

när nån utomstående hör. När Det tror att ingen hör har orden varit annorlunda, tonfallet som ett piskrapp. Jo, jag har hört det.

Jag har sett de uttråkade minerna när Lillungen vill visa upp något. Jag har sett de vuxna göra som Det Äldre Syskonet – minus

bebisjösten.

I stället är tonen mjuk och det sägs gulliga saker – när det has gäster. Det är inte så ofta. Resten av tiden är ansiktena som pappfigurers. Orörliga. Platta.

Mitt hjärta gråter för Lillungen. Lika mycket som jag hör Lillungen gråta om kvällarna eller när helst våra själar möts.

Men mitt hjärta värms av Lillungens leende när blicken faller på mig! Och jag ler och blinkar och vinkar i hemlighet. För om det upptäcks… Jag vågar inte ens tänka på konsekvenserna.

Konsekvenserna vågar jag inte tänka på.

                                                                                                                                                            Det finns inget jag kan göra – mer än hemliga tecken och gråta. Det finns inget att ta på, inget som gör det möjligt att agera – när ett barn behandlas illa utan att det syns några blåmärken…

Read Full Post »

Flabborna på stan igen

Fästmön hade ju lyckats få semester idag, så flabborna* åkte in till stan idag IGEN! Efter avklarade samtal med mödrar samt sms med vännen CL skuttade vi upp på bussen för att kika på loppisen på Vaksala torg.

Idag var jag också redo för fotografering av eventuellt roliga farbröder med mössor på bussen, men de lyste med sin frånvaro. Lyckligtvis fick vi flabba åt en tjej med väldigt orange strumpor. Nog för att jag är tråkig och för det mesta klär mig i tjockis-svart, men JISSES vilken klädstil en del har. Eller rätt många…

Orange strumpor och resten av klädseln i tjockis-svart var inte snyggt.

                                                                                                                                                               På Vaksala torg var det fullt av stånd och vi gick småfnissande mellan dem. En kille försökte pracka på oss penséer, men det skulle vi ju inte alls ha idag. Vi skulle bara titta. Och skratta. Men vi hade ögonen på oss…

Vi hade VÅRA ögon på oss, men några andra hade lagt sina i en ask till försäljning.

                                                                                                                                                           Jag tittade bland annat på Lotta-bucker till en god vän till mig och Anna, men just den som saknades för att göra samlingen komplett fanns inte heller här. Däremot såg jag en hiskelig orange filt som jag tänkte köpa och skicka till en annan god vän. Men var lugn! Jag köpte den INTE!

En hiskelig orange filt.

                                                                                                                                                         Så traskade vi neråt city. På vägen tittade vi på klotter och jag måste säga att klottret är… annorlunda, nu för tiden. Vad föreställer liksom detta???

Var inte klottret mer lättbegripligt förr i tiden???

                                                                                                                                                                      Utanför Musikens hus, mot Sivia torg, står ett maffigt träd. Det var jag ju tvungen att fota!

Ett vackert träd utanför Musikens hus.

                                                                                                                                                            Så styrde vi stegen mot Panini där de brukar ha bra erbjudanden på kaffe och cheesecake. Medan Anna beställde och betalade smet jag in på toa! 😉

Paninis cheescake med blåbär och hallon är DIVINE…

                                                                                                                                                      Tyvärr var det som vanligt konstigt på Panini. Personalen var vimsig och en tjej och en kille fick dela på sig därför att betalningen med kort gjordes på ett ställe, beställningen av kaffe och kaka på ett annat. En i personalen sprang och ryckte bort disk från borden på ett synnerligen otrevligt sätt. Två gäster förargade en man med rollerblades (ja, de stod bredvid bordet, han hade jympaskor på medan han lunchade) genom att placera smutsdisk på hans bord när han var inne för att hämta kaffe på maten. Rollerbladesmannen såg mäkta förgrymmad ut när han kom tillbaka. HA! Rätt åt honom, för han satt och fotade sig själv och verkade ungefär som jag tro att han/jag var högst 18. (Han var äldre än jag, men i betydligt bättre yttre skick, kan jag meddela!) Anna poserade ovilligt under tiden i sina nya solbrillor från H&M à 50 kronor, inköpta för födelsedagspeng från mamma/pappa.

Söt i nya solbrillor för en billig penning!

                                                                                                                                                         Medan Anna skuttade in för att pudra näsan fick jag nästan kräkas eftersom jag såg Personen Som Har Förstört Mitt Liv med son passera. Jag noterade dock med skadeglädje att Personen blivit tjock och fyrkantig sen sist – ungefär som jag själv, dårå.

Så tog vi en promenad neråt floden. Längs med ena sidan fanns ett antal boklådor som vi botaniserade i en god stund. Men jag gick rodnande från Anna för hon lyckades bara hitta erotica…

Kinesiskt snusk i bokform.

                                                                                                                                                            I samma veva ringde Mekar-Bruden och vi bestämde lite kring måndagkvällens bilfixande. Det känns skönt att hon hörde av sig så jag fick mitt kontrollbehov stillat. Skälet till att hon dröjt var att hon bland annat lyckats krossa ett fönster medan hon städade huset inför visningen på måndag. Snacka om otur!

Vi traskade vidare mot Terrassen som hade öppnat en del av sina fönster ut mot Fyris river. Där satt vi och njöt av vårvindarna, var sin öl och ett glas wasabinötter, så starka att mina gigantiska näsborrar blev ännu mer gigantiska än vanligt…

Nötter som gör näsborrar gigantiska.

                                                                                                                                                                På Terrassen satt vi och glodde på folk. Och lyssnade. En del kan man liksom inte undgå att höra därför att deras röster är genomträngande. Bakom mig satt två tjejer varav den ena pratade NASALT hela tiden. Hon hade nog behövt en och annan wasabinöt, hon.

Vi tittade ner och jag såg ett litet skådespel! En kille satt på en sten och visade sin brevlåda**. Två småkillar noterade detta och den ena yngre killen bestämde sig för att försöka ta en bild.

Brevlådan skymtar vid pilen. Lilla fotografen till höger låtsas ha annat i fokus.

                                                                                                                                                         Den lille fotografen låtsades ha annat i fokus, men blev överlycklig när han fångade brevlådan på bild!

”Å vilken kul bild!”

                                                                                                                                                                På vägen till bussen inhandlade vi var sin påse lördagsgodis. Min var som vanligt dubbelt så stor som Annas. Sen tog vi fel buss hem och fick oss en liten promenad. Det var skönt. Jag fotade ett vackert, knoppande träd, men bilden ville uppenbarligen inte stanna i min tejpade mobilkamera bland alla fläppa bilder, så tyvärr, tyvärr…

Vinet, husets röda från 2005, står på luftning och jag ska nu ställa mig vid spisen och laga till lördagsmiddag. Sen blir det nog TV och Varg Veum-filmen klockan 22 på Tv4 plus.

                                                                                                                                                 *flabborna = Anna och jag
**brevlåda = stjärtskåra

Read Full Post »