Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sjukhusbesök’

Uff! Det känns som om jag har sovit i en kuvös i natt. Jag får lite fobi med all den här plasten runt omkring mig. Inte har jag sovit särskilt bra heller. Vaknade vid tretiden och var uppe en stund, somnade till, vaknade kvart över fyra nästa gång. När mobillarmet gick på klockan sex sov jag som bäst. Varför är det så?

Frukost och morgontidning intog jag på en obekväm pall, du vet en sån där pall med trappsteg som fanns i en del hem på 1970-talet. Min är röd och jag räddade den från kassering när mammas hus rensades ut. Den är inte så bekväm, som sagt, men väldigt användbar. Perfekt när man vill nå upp till översta hyllan – eller kanske lyfta ner en gardinstång eller så… Såg på en viss auktionssajt på nätet att en sån här pall hade gått för närmare 800 spänn.

En sån här pall.


Dalkarlarna hade aviserat sin ankomst 
till klockan sju. När jag lämnade mitt hem en kvart över stod de och rökte på gräsmattan utanför… Jag hejade när jag gick förbi och fick ett klent svar tillbaka. Och inte är det några dalkarlar i ordets rätta betydelse. Hoppas de har ordentliga anställningsförhållanden och kompetens, annars har jag inga synpunkter på detta. När jag blickar ut över de lägenheter som har fått nya fönster ser det väldigt fint ut, i alla fall. En del grannar varken hejar eller pratar med mig – mitt fel, enligt dem – men en del gör det. Och det jag har hört från de pratbara, från flera olika håll, är att de är mycket nöjda med sina nya fönster. Jag själv ser verkligen fram emot en vinter utan kallt drag som smyger sig in där fönstren inte är täta…

Idag på jobbet är det lite webbpyssel som vanligt. Dessutom hotade lovade S att jag skulle få min laptop idag, installerad och klar och att vi ska föra över filer. Det handlar dels om att föra över filer från den stationära datorn, dels att föra över filer till vår nya server. Men vi får se hur det blir. S har en tendens att hota/lova och sen händer det inget om man inte hugger tag i S rent fysiskt. Och det ska jag väl göra vad det lider. Bara det att S åker till USA i morgon och blir borta ett tag och om skiten den nya datorn inte funkar som den ska sen, blir det ju lite svårt att få hjälp.

I afton bär det av ut till Himlen där jag ska vikariera som förälder och kock. Därför blir det köpepizza så här dan före lön. Det är ju så otroligt lätt att leva på sin lön när man är van att leva på mindre än hälften. Den där sparsamheten sitter fortfarande i utan att det är särskilt plågsamt. Men det klart att jag hoppas på en mer permanent lösning än den jag har idag. Läste en artikel i morse om att långtidsarbetslösa unga kan få stora problem med hälsan senare i livet. De kan må riktigt dåligt. Jag skulle väl utan protester från nån kunna hävda att detta gäller även äldre som är eller har varit långtidsarbetslösa… Som jag ser det är det ett fruktansvärt straff att vara långtidsarbetslös och inget hellre vilja än att få jobba. Ett straff för vadå? Ja, det kan man fråga sig… Alla är ju inte elaka – som jag är…

I morgon bitti väntar sjukhusbesök och det ser jag inte fram emot. Inte nåt. Jag är rädd och orolig. Kanske mest rädd att bryta ihop. Önskar så att Fästmön kunde vara med och hålla handen, men hon jobbar och jag måste vara vuxlig. Dessutom har snälla A lovat att både köra mig dit och hämta mig. Tänk vilka snälla och genuint omtänksamma arbetskamrater jag har nuförtiden…

Jag funderar på om jag ska leka doktor själv. Doktor Britt-Maries väska finns ju numera i mitt kallförråd…


Mitt armbandsur hade stannat i lördags natt.
Är det ett tecken på att tiden är slut?


Livet är kort.

Read Full Post »

Tunga moln hänger över Förorten. De har nyss släppt ur sig en rejäl dos ösregn, samtidigt som solen sken. Nu varken regnar det eller skiner nån sol.


Tunga moln hänger över Förorten.

                                                                                                                                             Midsommarafton avslutades med att Frida och jag kikade på en läskig film på tv, men klockan halv tre i morse gav jag upp och gick och la mig. Frida fortsatte titta på sitt rum fram till fyra, sen orkade hon inte heller längre. Tror vi får hyra filmen, för den var väldigt bra!

I morse Vid halv elva-tiden vaknade jag av mobilen. Det visade sig att katten Felix mår sämre igen och det var hans oroliga husse som ringde. Efter en del funderingar och snack fram och tillbaka åkte jag och tjejerna över för att kolla läget. Felix verkar må sämre idag och han går undan och gör ner sig, dessutom. Inte så goda tecken. Men vi får se hur det blir, vi avvaktar sjukhusbesök än så länge.

Jag har inte heller kunnat tanka bilen trots att både husse och andra snälla människor har fört över pengar till mitt konto – det var ju midsommarafton igår och då stänger bankerna av internet sker inga transaktioner. Jag förstår liksom inte varför, för banken är ju inte direkt inblandad, det är ju två privatpersoner… Nån som kan förklara?

Vi måste i vart fall försöka ta oss in till stan och till stugan, för där finns mat kvar i kylen och soppåsar att slängas – det hann vi ju inte fixa häromdagen när Taxi Tofflan belv akut-ambulans. Men det blir nog senare under dagen.

För övrigt blir det lugna puckar idag och rester till middag.

I morgon ska jag Ut på Uppdrag och då måste jag åter in till stan. Troligen blir det så att jag stannar kvar i stan, för jag behöver vardagarna till att försöka fixa några saker. Ner till mamma åker jag nog den 4 juli efter att jag har klippt mig och gissningsvis åker vi (mamma och jag) upp hit den 9 juli igen så att mamma får lite semester.

Framför mig ligger åter en vecka i ovisshet, även om jag hoppas på nån sorts besked…

Read Full Post »