Vad gör vi då?

Ett inlägg om typiska dagar i Metropolen Byhålan.

---

 

Nejlikor till pappa, mormor och morfar och till morfars bror och hans fru.

Jag fattar om eventuella andra läsare än jag själv är otroooligt nyfikna på hur jag fördriver dagarna här i Metropolen Byhålan. Huvudsyftet med vistelsen den här gången var förstås att bevista en begravning. Jag skulle hellre ha varit med och firat en födelsedag, men så blev det inte. Gårdagens farväl tog hela eftermiddagen. Uppenbarligen fick vi inte nog, för idag, efter storhandlingen, for vi upp till kyrkogården. Jag har inte varit vid pappas, mormors och morfars grav sen i somras, så jag ville dit med lite blommor. Mamma kommer heller aldrig till graven eftersom färdtjänsten inte väntar medan hon sätter ner blommor och ingen annan erbjuder skjuts. Men det är lugnt, jag har nyligen betalat årsskötsel för ytterligare ett år och kunde konstatera att griftegårdsförvaltningen har planterat penséer. Vi blåste också över (det blåser förskräckligt här!) till asklunden där vi satte några nejlikor hos morfars bror och hans fru. Kanske har vi nu fått nog av gravar och sånt ett tag framöver? Till nästa gång. För den gången kommer ju, det vet vi.

Vädret är inte det bästa, det blir det först när jag har åkt härifrån. Det kom lite sol igår mot kvällningen, men idag är det mulet. Det började blåsa här redan igår och vindarna har inte avtagit. Tack och lov är de inte nordliga och nåt regn har vi inte sett till idag. Tyvärr hjälper inte det, så nån promenad nere vid sjön är inte att tänka på. Jag passade på att ta ett par bilder på solen och sjön igår i alla fall.

Här ser jag ut över sjön ungefär mitt emot Toffelmammans boning.

Vad händer mer här då? Jo jag läser om morgnarna, för av nån anledning vaknar jag runt klockan sex. Då är huset tyst och jag kan koncentrera mig. Sen sitter jag vid datorn, men jag har otroligt svårt att koncentrera mig på det jag skriver trots att jag ibland sitter för mig själv i vardagsrummet. Antingen pratar mamma (det gör hon typ hela tiden) eller så är TV:n på ganska högt. (För tillfället är det en skåning som skrålar ikapp med nån sorts hillbillymusik.) Men i morse rådde tystnaden och jag läste ut PD James. Därefter grabbade jag tag i en ny bekantskap bland deckarförfattarna, Emelie Schepp. Passande nog är den unga damen från Metropolen Byhålan (och jag tror att jag vet vem hennes farsa är, trots att han stavar sitt efternamn på ett mer traditionellt sätt än den eventuella dottern).

Detta bildspel kräver JavaScript.

Mer då – förutom gravar och böcker? Eh ja… det fikas väldigt mycket här… Det fikas ofta och gärna och jag har svårt att tacka nej till det som bjuds till kaffet. Igår blev det tårta och idag blev det två cocosbollar…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Läppstiftsprovning.

Idag har vi storhandlat, som jag nämnde inledningsvis. Detta omfattade även att prova och köpa läppstift. Det vill säga mamma provade och köpte, jag fick, med brillans hjälp, tolka färgnummer. Inte dagens roligaste aktivitet, om jag får säga det. Så jag sitter nu och väntar på att det ska bli middagsdags. Vi shoppade loss vid delikatessdisken inne på Maxi… Magen börjar så sakteliga vänja sig vid såväl mat som godsaker. Var sin godispåse följde också med hem från affären.

 

Jag önskar Dig en skön Sista april/Valborg från en blåsig Metropol! Ta det vackert med alkoholen och glöm inte att passa eldar och grillar!!!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Måndag i Metropolen

Ett inlägg om min sista hela dag i Metropolen Byhålan den här sommaren. Tror jag.

---

 

Kul titel på en bok jag såg idag. Jag tog det som ett tecken att det är dags att fara hem nu.

Mina dagar i Metropolen Byhålan är snart slut. I morgon åker Clark Kent* och jag hem till oss igen. Den här gången har jag haft väldigt fina dagar här. Jag har umgåtts med lilla mamma, men jag har också träffat goda vänner och varit en tur ner till Småland. Samtidigt känner jag förstås att det är skönt att komma hem. Min hemvaktare förvarnades igår, så jag gissar att h*n har städat idag efter alla vilda fester i mitt hem. Närå, jag är övertygad om att hemmet är i samma skick som när jag lämnade det, att alla mina krukväxter lever och att jag har fått nån roligare post än bara fönsterkuvert. Hemma är alltid bäst och hemma är sen 1982 Uppsala.

Det blev en tur på stan på eftermiddagen. Jag gjorde några ärenden åt mamma. Innan jag träffade vännen FEM hann jag med att botanisera i stans bokhandel. Den är fortfarande lika välsorterad som förr, men ack så trist Nilssons bokhandel blev när den först transformerades till Bokia och nu senast till Akademibokhandeln. Men… ryktet säger att ägarna längtar tillbaka till sina gamla lokaler. Jag hoppas att de återvänder. Då ska jag handla där så mycket jag kan när jag är här. Idag tittade jag bara.

Tofflan och FEM. Fast den här we-fien är inte ny utan togs i maj. När jag tittar närmare på oss ser det ut som om vi är på väg att göra pirayaminen båda två…

FEM och jag gick till Ubbes för att fika. Eftersom ingen av oss rollar kunde vi ta oss ner till den bekväma avdelningen, den med skinnfåtöljer. Där fick jag veta det mesta om FEM:s kommande äventyr i höst. Jag är så glad för hennes skull och håller tummarna för att det blir bra!

Det verkar emellertid som om jag aldrig lämnade stan, för jag såg två huvuden som lutades mot varandra och två personer som kuckilurade inne på Ubbes. Ett av huvudena visade sig tillhöra en gammal bekant som jag för det mesta träffar på under Pride. I år blir det inget Pride i Stockholm för min del, men AS ska dit och jag vet att det nog är årets höjdpunkt för AS. För övrigt såg jag att det anordnas Pride i Metropolen också, nu på lördag. Det hade nästan varit lite roligt att delta, men se det hade nog inte lilla mamma accepterat!..

En liten tur tog FEM och jag till Återvinningen. Där luktade det väldigt illa när man klev in, men bokavdelningen var i fint skick och böckerna i bra ordning. Detta till trots fick alla stå kvar där. Nu måste jag försöka hålla i mina sekiner.

Mamma hade som vanligt skickat med fikapengar och en slant till en flaska vin. Vi hade nämligen tänkt äta ostarna vi köpte från Skafferiet till dessert i kväll, men vi orkade faktiskt inte. Jag hämtade mat från Ming och vi blev proppade. Den här gången tog vi inte vår vanliga rätt utan friterade jätteräkor. Såsen var lika stark och god som vanligt.

I kväll ägnade jag mig lite åt min bok på gång medan mamma såg sjuhundrafyrtioelva väderprognoser, nittiotre nyhetssändningar och femtiosjutton sportnytt på TV. Men vi pratade däremellan. Och så tog vi en skön promenad längs med sjön medan solen och maten sjönk.

Snart har den här måndagen i Metropolen blivit tisdag i Uppsala. Dagarna har gått fort och jag har haft det väldigt bra. Mamma är nöjd också och det är väldigt viktigt för mig. Jag kör försiktigt hem i morgon, jag lovar. Det är bara ”alla andra” som inte kör lika bra som jag.

Här är några bilder från min dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

”Vägen hem var mycket lång…”

Ett hemvändande inlägg.

---

 

Nja, jag vet inte om rubriken stämmer, men 30 mil är väl överkomligt att köra. Fast… jag lär ju inte vara ensam ute på vägarna idag, så vi får hoppas att vi alla kan köra vettigt och bra och framför allt nyktert. Jag tog tre snapsar till maten igår samt en påsköl. Därför väntar jag en god stund med att köra. På väg ut ur stan tänkte jag hoppa in hos vännen M och säga hej, men det blir bara ett kort besök.

Motalabron åker jag tyvärr inte idag på hemfärden. Men igår nyttjade jag bron två gånger och det var sååå häftigt!

De här dagarna har gått fort. I morgon är jag hemma i vardagen igen och det har jag blandade känslor inför. Jag har sett att det finns ett visst behov av att jag stannar kvar och hjälper till med det ena och det andra, men det är inte lätt att försöka hjälpa nån som inte vill och som nio gånger av tio inte är snäll. Nu är detta inte nåt nytt fenomen, däremot kan jag säga att det har förstärkts. Det blir nog säkert så för den som är ensam en stor del av tiden. Jag behöver bara gå till mig själv. Ursäkter får jag aldrig i form av ord. Däremot fick jag ett mycket generöst bidrag till min skrala kassa igår kväll. Det gör att jag känner mig riktigt rik – jag fick ju en påskpeng av vännen G tidigare också. Tack vare detta tänker jag köpa mig ett par nya gympaskor. Det är lite pinsamt att komma i trasiga skor när man ibland ska göra vissa saker som kräver stil. Sen är gympaskor kanske inte vad gemene man kallar stil. För mig är det vad som funkar ihop med hälsporren. Vidare ska jag använda pengarna till mat och kanske en bakelse till mig och Fästmön på min födelsedag.

Sjön och promenaderna ska jag sakna.

I morse vaknade jag till en kall, men solig sista dag här i Metropolen Byhålan. Jag vet att jag saknar sjön och promenaderna så snart jag har lämnat stan – Fyrisån hemma i Uppsala är inte nåt vatten att skryta om. Jag har administrerat hit och dit nu på morgonen. Gjort det jag ska, helt enkelt. För att inte tappa sugen har jag en del små ljuspunkter att se fram emot nästa vecka. Bland annat ska jag åka till vännen A i morgon kväll och provsitta skrivbordsstolar. Kanske följer nån av stolarna med hem till mig. Min skrivbordsstol hemma är ju numera inte trasig bara i sitsen utan färdig att kollapsa rent allmänt. Jag tror inte att mina grannar skulle estimera om fettberget jag dråsade i golvet. Vidare ska vännen FEM få ett långt telefonsamtal endera kvällen, för det var lite tråkigt att vi inte kunde ses. Och vännen I och jag blev avbrutna mitt i en mening igår. Den meningen vill jag gärna att I avslutar.

I kväll hoppas jag att jag somnar i min egen säng. Jag har emellertid inte haft nåt emot att sova på golvet – ryggen har varit tacksam. Min säng hemma är väldigt mjuk och sängbottnarna har nog gjort sitt. Men det får vänta till bättre tider. Och blir inte tiderna bättre får jag väl göra som hos mamma – sova på golvet. Under förutsättning att jag har nåt golv att sova på. Det vill jag hoppas och tro.

Min säng hos mamma är en madrass på golvet. Det gillar ryggen.

Var sover DU bäst??? Skriv gärna några rader och berätta så blir jag glad!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

På latsidan

Ett rätt slappt inlägg.

---

 

Fötter och ben i högläge på ballen, under markisen, med en bok i knäet = min dag idag.

Man kan inte påstå att jag har gjort många knop idag. Jag har verkligen legat på latsidan. Efter kyrkobesöket stannade jag vid Tokerian för att blanda mig en sallad till middag. Resten av eftermiddagen och kvällen har jag tillbringat på ballen*, av och till. Mest har jag läst. Jag började på en deckare av en ny författarbekantskap, Christoffer Carlsson. Plötsligt upptäckte jag att jag hade läst 100 sidor. Boken utsågs visst till Årets bästa svenska kriminalroman 2013 av Svenska Deckarakademien. Det kan jag inte begripa. Jag har, som sagt, läst 100 sidor. Det skedde ett mord i början. Sen har det inte hänt nånting. Äh, det kanske är jag som är seg i roten, men detta är verkligen ingen actiondeckare…

Av och till har jag gått in i lägenheten för att svalka mig. Den är nämligen ett par grader svalare än ballen på eftermiddagen. Slog en signal till mamma för att höra så hon inte var alltför ledsen. Det var hon inte. Hon hade varit ute och gått idag igen. Nu har hon träffat några tanter på sina promenader ner till sjön och får sig en daglig pratstund med dem. Det tycker jag är kanonbra, för min mamma är verkligen social. Hon behöver kompisar!

För egen del har jag inte pratat med nån mer än mamma. Fast jag har ju haft sms-kontakt med Fästmön. Hon och Elias kommer hem i morgon eftermiddag och jag har lovat att möta dem vid tåget. Prognoserna säger nämligen att det ska bli ännu varmare i morgon. Är det möjligt, det?

Två jobb har jag sökt idag samt gjort en uppdatering av min profil i en kandidatbank. Det får jag vara nöjd med, med tanke på att det är semestertider och också väldigt varmt. Det ena jobbet hittade jag på LinkedIn och sökte nu framåt kvällen efter att först ha hört mig för om tjänsten redan var tillsatt eller inte – ansökningstiden hade gått ut. Jag var välkommen att söka om jag sökte snabbt. Så det gjorde jag! Det jobbet skulle jag verkligen vilja ha!!!

Nu börjar det snart bli riktigt behagligt på ballen. Jag ska sitta där en stund till, men klockan 22 ska jag se andra delen av Mayday på SvT 1. Det första avsnittet, som jag såg på SvTPlay, var mycket spännande!

Man ser verkligen vilken sida som har stått mot solen…

Jag fnissade lite när jag såg min paprikaväxt som står på ballebordet**. Det syns verkligen vilken sida som har stått mot solen… Frukterna har inte växt särskilt mycket, men de börjar nu i alla fall mogna. Kanske kan jag skörda och ha på macka.

Har du några odlingar på gång på ballen, uteplatsen, i trädgården eller på kolonin? Skriv gärna några rader om nåt du är extra stolt över i en kommentar. Jag är nyfiken på vad andra gör, som bekant!

*ballen = balkongen
**ballebordet = balkongbordet

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kvällsroll längs sjön

Ett inlägg fyllt av frisk luft.

---

 

Även i kväll tog vi en promenad. Mamma rollade och jag gick bredvid ner till sjön, ända bort till bron. Den nya rollatorn är toppen, men lite större än den mamma hade förut. Jag tänker att det är bra att hon tränar att gå med den. Och så ville hon ju testa att gå med sina nya skor.

I afton blåste en frisk vind och jag hade tröja. Men jag tänker sova med öppen dörr även i natt – jag älskar luften och ljuden  från sjön. Är det nåt jag saknar i Uppsala så är det just sjön och naturen i Östergyllen. Vi har ju bara Fyrisfloden hemma och den är mest brun och guckig.

Här är några bilder från vår kvällsroll vid sjön:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kvällsgott

Vi har ätit gott i kväll. Mamma tog färdtjänst tur och retur, jag promenerade – för att bli av med ett par gram. Naturligtvis körde färdtjänstbilen till fel ända av huset, så jag haltade bort och bad chauffören köra runt eftersom mamma inte orkar gå. Han var mäkta irriterad på sambandscentralen som aldrig lämnar uppgift om vilket hörn av huset, trots att mamma alltid säger vilket – jag hörde det själv idag. Ett hus kan kännas oändligt långt när man går med rollator…

Goda räkor till huvudrätt, friterade bananer med glass och söt sirap till dessert. Det var skönt för mig att promenera tillbaka också.

Tigerräkor i het sås och med grönsaker och vitlök till huvudrätt.

Tog en liten omväg ner till sjön och satt där en stund och mobiltelefonerade med Fästmön. Det var alldeles vindstilla, inte en krusning på vattnet. Och solen gick ner medan jag gick hem till mamma.

I morgon reser vi norrut. Hoppas att alla husvagnar, husbilar och långtradare inte reser samma dag.

Livet är kort.

Read Full Post »

Framme i Solfjäderstaden

Solen lyste hela vägen söderut – men det regnade på sina ställen också. Samtidigt som solen lyste. Så det blev till att köra med både solbrillor och vindrutetorkare på nästan hela vägen från Västerås.

Det var lite mer trafik än normalt och naturligtvis ett antal husvagnar och husbilar som blev bromsklossar. Däremot var det inte många långtradare. Ändå flöt det på bra och jag körde i ett streck.

Jag for direkt upp till graven. Fick en stund ensam med pappa. Där såg verkligen bedrövligt ut, så nu har mamma och jag varit och köpt några solgula och några tvåfärgade tagetes som jag ska plantera i morgon. Strax intill graven såg jag en stubbe som var ganska vacker. Du får titta på den i stället för på pappas grav som jag behåller i mitt hjärta i stället. Jag känner mig nämligen så nära pappa vid graven, känner hans närvaro på ett så tydligt sätt.

En vacker stubbe fanns nära pappa.

Hos mamma fick jag kaffe och bullar – och låna en toalett. Det var förstås kris när jag kom fram. Tycker ändå att jag var duktig – och alien höll sig i schack utan att kicka på blåsan. Hälen känns också så bra att jag nästan blir misstänksam…

Så blev det presentutdelning eftersom mamma ju fyllde år i förra veckan. Tror att kortet var det hon blev mest förtjust i… Men alla presenterna ”dög” och det var ju tur.

Efter kaffe och presenter blev det en liten tur för diverse ärenden. På hemvägen stannade vi vid Nattkröken och köpte med oss middag hem. Han kämpar verkligen hårt med sitt lilla företag, den unge killen i korvkiosken. Han som tog över rörelsen när morbrodern gick bort i cancer. Men nu har tiderna blivit tuffa och han går knappt runt. Vi pratade marknadsföring och jag förespråkade hemsida/blogg och Fejan med erbjudanden, men tyckte att de tusenlappar han lagt på annons i lokaldelen var bortkastade. Hade jag bott här hade jag hjälpt honom med ett och annat. Gratis.

Middag.

Jag har varit ute med sopor och tagit en promenad ner till sjön. Passade på att prata lite med Fästmön – nu dröjer det tills vi ses nästa gång. Men det sägs ju att

Absence makes the heart grow fonder.

Vi får väl se hur det blir med det. Jag längtar redan…

Read Full Post »

Blommor och glass och finsk skylt?

Efter ”vaktavlösning” med transporter hit och dit OCH oro för ett konstigt ljud i bilen (ja, ska DEN nu börja krångla blir jag galen!) blev det en snabb tur hem till mig. Medan jag dumpade tvätt, vek tvätt, vattnade blommor och diverse hade jag en mycket trött gäst som nästan somnade i min fåtölj…

For till Himlen där eftermiddagslugnet rådde i majvärmen. Lägenheten är otroligt het, faktiskt året om, men under vår och sommar är där outhärdligt ibland.

Hängde lite ren, men blöt tvätt innan jag försökte ringa mamma utan framgång. Framgång med att få ut Elias hade jag i alla fall – vad gör somliga inte för en glass? (Vilken tur att vi båda gillar glass!)

Kille i shorts och jag på väg till glassen.

                                                                                                                                                              Vi kikade lite på blommor också och noterade att blåsipporna nu slagit ut för fullt.

Blått och flott!

                                                                                                                                                               Sist vi gick här såg vi med nöd och näppe två stånd blåsippor som segade sig upp ur myllan. Nu är nästan vitsipporna utblommade…

Vitsipporna var nästan utblommade.

                                                                                                                                                       Slutligen såg vi också några späda gullvivor, mina första för i år. Men vi plockade inga, för om jag inte minns fel luktar de väldigt illa när man plockar dem. Eller???

Späda gullvivor.

                                                                                                                                                        Utanför affären fick jag skratta lite när jag såg en feltextad skylt. Det är alltså inte bara Tokerian som klantar sig då och då med skyltar och textning, även ICA Solen kan.

Kryddiga korvat…

                                                                                                                                                              Jag förklarade för Elias att korvat betyder öron på finska. Då tyckte han också att skylten var rätt kul…

Hemma i Himlen igen hade mamma ringt så jag slog henne en pling. Hon hade också varit ute och promenerat, fast nere vid sjön.

Har nyss haft lite sms-kontakt med Fästmön, som glömt en del väsentligheter plus att jag la hennes drickyoghurt i fel kasse så det kom med hem i stället. Minnet är gott, men kort ibland! Det verkar för övrigt dags att tömma mobilen på lite prylar. När jag vi var ute och jag skulle fota nyss skrek den att minnet är fullt – och det var första gången i världshistorien. Men så har jag ju nästan 700 bilder på minneskortet. Bland annat…

Ha en skön lördag! Strax ska jag gå och kolla grisen i kylen! 😯

Read Full Post »

Min påskdag

Min påskdag inleddes med ett par timmar framför datorn. Det vill säga bloggade, svarade på mejl och letade jobb. Det roligaste var mejlen, för en kär vän har fått hem sin man och jag vet att han var efterlängtad!!!

Mamma och jag har inte alls samma sov- och mattider. Så efter en rolig och ekivok och uppiggande sms-växling med Fästmön på förmiddagen intog jag frukost i sällskap med dessa gulingar:

Gult frukostsällskap.

                                                                                                                                                              Vid lunchtid blev det en tur till ICA Maxi. Och det var verkligen TUR, det! Först såg jag affärens smarta knep för att skrämma irriterande och skrikande barn. En påskhare. Gigantisk. Av gräs.

En påskhare av gräs med syfte att skrämma barn, tror jag.

                                                                                                                                                           Mera tur! Ett av MINA syften med trippen till ICA Maxi var att handla hem tunga saker till mamma. Ett annat syfte var att köpa en vinsats till mig (det blev merlot)) och Vintervit. Och vet du, jag köpte de FYRA SISTA CHOKLADKAKORNA. De FYRA SISTA. Alltså jag hade smällt av om de hade varit slut nu när jag hade funnit några exemplar i onsdags!!!

De fyra sista Vintervit hamnade i vår varuvagn!!!

                                                                                                                                                         Hemma igen pustade vi ut en stund på balkongen. Sen putsade jag ut. Det vill säga jag putsade tre av mammas sju fönster. Alltid något. Men mamma var hemskt nöjd och tacksam!

Vi tog så dagens härliga tur längs med sjön. Först gick vi åt vänster och satt en stund på en bänk. Se så mamma njuter! Och visst är hon fin i sin röda jacka?! Nån dum kärring tant sa att hon såg ut som en zigenare. Jag tycker att både mamma och zigenare passar bra i starka färger, så det, så! Fast zigenska kvinnor har väl knappast röda jackor?..

Se så mamma njuter!

                                                                                                                                                          Solen och dess strålar stod som spön – i vattnet. Det är verkligen vackert här!

Solen och dess strålar stod som spön i vattnet…

                                                                                                                                                       Det jag gillar med Vätterpromenaden är att gångbanan är asfalterad. Det gör det lätt för personer med funktionshinder att ta sig fram på hjul. Det jag INTE gillar är alla idioter som CYKLAR. Här är faktiskt ”bara” gångbana… Men när man ser alla dess cyklister inser man varför de inte har körkort och kör bil. De kan helt enkelt inte tyda vägmärken så bra.

Vackert som tusan är det här!!! Se bara en av mina favoritvråar!!!

En favoritvrå vid sjön.

                                                                                                                                                        Hemma igen blev det kaffe på balkongen och var sitt Kinder Ägg och var sitt Äntligen Lördag-ägg. Det blev naturligtvis en klinisk prövning av de två äggen. Bådas choklad smakade gott, men jag tycker nog att Kinder Äggets choklad är snäppet godare. Kinder Ägget innehöll en ”färdig” leksak, en liten Uno. Visserligen söt, men det var ju liiite roligare förr när man fick bygga ihop skiten leksaken själv…

Lille Uno låg i mitt Kinder Ägg.

                                                                                                                                                                   I Äntligen lördag-ägget låg två äckliga godiskulor som först smakade salt, sen sött och sist surt. UFF! Och ett bubbelgum som det absolut INTE gick att blåsa bubblor med. Slutligen en tatuering – och det var nog äggets behållning. Nää, Kinder Ägget vann överlägset!!!

En tatuering med noggrann beskrivning var behållningen i Äntligen lördag-ägget.

                                                                                                                                                   Dagens middag bestod av påskmat inklusive påsköl och snaps. Nu till kvällen väntar lite TV, Brottet och straffet klockan 21 i SvT 1.

Fick just sms från Anna att hon och barnen planerar en födelsedagsöverraskning när jag kommer hem på tisdag! Älskar dem!!!!!!!!!!!

I morgon ska jag själv överraska en gammal vän som fyller 50, men jag är inte alls säker på att hon är hemma… Till kvällen sen ska jag träffa en ANNAN gammal vän, FEM. DET ser jag fram emot!!!

Read Full Post »

Här är jag!

Lämnade ett grått Uppsala som haft regn under natten vid åttatiden i morse. Det kändes trist att lämna av Fästmön vid jobbet, men i år blir det påsk på olika håll.

Ju längre söderut jag kom desto bättre blev vädret. Och i Metropolen Byhålan var det riktigt kanonväder på eftermiddagen! Mamma bjöd på kaffe och räkmacka när jag anlände. Suveränt gott, för jag hade blivit hungrig. Frukosten hemma bestod endast av en skål fil med müsli.

Här är jag nu!

                                                                                                                                                        Resan tog ungefär tre timmar idag och då höll jag för det mesta hastighetsbegränsningarna. Det var inte särskilt mycket trafik och väglaget var ju det bästa – liksom Clarks sommarsulor fram*. De slitna bromsbeläggen märkte jag inte mycket av. Jag försökte köra mjukt och motorbromsa så ofta jag kunde. Det var väldigt många djur på vägarna. De flesta låg överkörda, främst grävlingar och rävar. På ett ställe pilade en grävling över vägen och då var det tur att vi höll avstånd i bilarna!

Efter den suveräna räkmackan rollade** jag in mamma i bilen och så for vi ner på stan. Mamma hade sina ärenden, jag mina. Bland annat införskaffade jag några påsköl och en liten flaska klart*** till påsken. Blev förtjust över att träffa på detta lokala brännvin, Göta Kanal.

Göta Kanal Brännvin Kaptenens Blend blir det till påskmaten.

                                                                                                                                                              Jag hann också med en promenad längs med vattnet ner till hamnen. Ville bland annat kolla om Bok-Anna hade slagit upp portarna till sitt paradis, men tyvärr tror jag hon vilar till valborg.

Efter stadsbesöket for vi förbi stans kinakrog där vi tänkte äta i morgon. Vi ville bara kolla att det är öppet i morgon och det är det!

Nästa anhalt blev kyrkogården för att kolla läget vid graven. Mamma orkade inte rolla ner för alla slänter så jag gick ensam ner. Stora fågelblaffor på pappas gravsten, en gravlykta med ett slut ljus och en vit ljung som faktisk var fin blev det jag såg. I morgon ska jag upp och göra fint! Efter kyrkorgårdsbesöket åkte vi nämligen och köpte penséer och påskliljor både till graven och till mammas balkong. Kanske hinner jag göra fint på balkongen också under morgondagen eller så använder jag långfredagen till det.

Sista anhalten blev ICA Maxi där vi vimsade omkring och som vanligt inte hittade nånting. Tur att personalen är pratbar och informativ! Det tog evigheter att handla, för mamma skulle verkligen ha mycket…

Vännen FEM hörde av sig under vår underbara shoppingtur och vi bestämde att ses på måndag, annandagen. Jag ska då också ge mig upp till en annan gammal vän som jag råkar veta fyller väldigt jämnt den dagen…

Vi tog en kaffe och kaka på ett fik utanför ICA innan vi for hem med blommor, krukor, jord, blomlåda, fyra kassar och lite annat smått och gott… Då hade vi varit ute i ungefär fyra timmar…

Jag vilade en stund och åkte sen upp till Nattkröken för att hämta middag. Det visade sig att min kompis ägaren drabbats av sjukdom, den där trista sorten som heter cancer. En yngre generation, en systerson, hade tagit över och han var precis lika trevlig som sin morbror! Jag bad honom framföra en hälsning från

Uppsalatjejen som alltid köper kycklingburgare.

Ja jag VET. Min kost är ensidig. Men till skillnad från Uppsalaportionerna är de i Metropolen Byhålan GIGANTISKA. Om jag skulle bo här skulle jag bli riktigt fet på en vecka. (Eh, ja just det… Jag ska ju vara här ungefär en vecka…)

Portionerna i Byhålan är gigantiska.

                                                                                                                                                            Efter maten tog vi en liten promenad ner till sjön. Den var alldeles stilla och solen sjönk sakta, sakta och speglade sig i det märkliga monumentet som utgör en sorts mittpunkt. Bilden blev inte alls lika fin som det ögat såg.

En stilla sjö om aftonen den 20 april.

                                                                                                                                                       Mamma berättade om vilka hus hon lekt i – ja, några av dem finns faktiskt kvar i området där hon numera bor. Och det är kul, tycker jag, att man inte bara har rivit och byggt nytt.

Men även det nya kan vara fint. Som den här glasskulpturen utanför mammas hus.

Vackert glas utanför mammas hus.

                                                                                                                                                        Nu blir det lite TV tillsammans med mamma, men jag ska ta en surfrunda senare i kväll när TV-rummet har blivit mitt!

                                                                                                                                                      *Clarks sommarsulor fram = min lille bilmans sommardäck fram
** rolla = gå med rollator
***en liten flaska klart = en liten flaska brännvin

Read Full Post »