Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘självömka’

Vissa dar är det svårt att hitta nåt positivt. Nånting som gör att man vill hänga kvar ett tag till. Jag vet inte varför, men för tillfället känns det som om motgångarna är fler och större än medgångarna.

Fästmön och jag hade en mysig dag igår, nu närmar sig uppbrottets timma. Vi ska först till Stormarknaden och handla. Jag måste försöka få tag i bläckpatroner till min skrivare. Lite svårt att skriva ut material som jag ska ha med mig på ett möte i morgon bitti när skriften blir näst intill obefintlig. Precis vad jag har råd med – NOT! Nu ryker åter igen några sköna hundralappar – som jag inte har. Och med tanke på att jag inte vet om jag får nån mer a-kassa heller så kanske du förstår att jag är liiite orolig i magen… Ledsen.


Orolig och ledsen idag.

                                                                                                                                                               Jag skjutsar hem Anna till Himlen sen, men så åker jag hem till mig. Har ett tidigt möte i morgon bitti – och även ett möte klockan 18 i morgon kväll. Känner mest för att dra nåt gammalt över mig, oron gnaver och tankarna mal. Ska jag inte klara en månad till?

Igår kväll kom ambulansen och hämtade nån som jag borde ha brytt mig om lite mer. Det gör mig så ont, men ärligt talat har jag knappt haft krafter för att själv stå på benen. Det blir svårare och svårare när mattan gång på gång rycks undan under fötterna. Man skulle tro att man blir härdad, men det gör bara ondare och ondare för varje fall.

Idag är jag ledsen. Låt mig få självömka en stund om det är det jag vill. Hoppa inte på mig för det. Ingen tvingar dig att läsa min blogg.

Read Full Post »

Fem minuter över sju i morse låg jag i goa, sköna sängen igen. Då hade jag kommit hem igen efter att ha skjutsat Fästmön till jobbet. Och det var ju så kallt och mörkt och halt att jag bara ville krypa ner en stund. Somna? Nehej, inte jag inte. Fast… Joho, det var just vad jag gjorde. Sov ända till klockan halv nio när jag vaknade av att nån i huset MEGAFONERADE*.


Det är väl ”trevligt” att folk kommunicerar men måste somliga använda sin megafonröst varje gång det ska telefoneras???

                                                                                                                                                           Idag har jag rätt mycket att hinna med att fixa innan jag hämtar Anna klockan 16. Här hemma är det naturligtvis det vanliga – bädda, frukostera, diska, vattna krukväxter. Och så måste jag klura ut en ny fråga till nästa vecka. En fråga som förhoppningsvis är lite mer intressant än den här veckans har varit med tanken på det låga antalet svar. Lustigt nog står det INTE i paritet med besöksstatistiken – den senare är högre än nånsin…


Undras om läsarna har varit däckade den här veckan eller om min fråga om vinterdäck inte var intressant. Bilden visar för övrigt ett vinterdäck med bra mönsterdjup. Bara så du vet.

                                                                                                                                                        Jag måste packa lite också. Det mesta är väl nerpackat, men eftersom vädret känns lite så där… överraskande är det väl bäst att packa både hängslen och livrem, så att säga. Framför allt ett par kraftigare skor ifall att. Det påminner mig om att jag BORDE ha bytt till vintertofflor på Clark**, men…

Ska sen till Stormarknaden och härliga (NOT!) ICA Kvantum. (Det var ju där Anna såg mig första gången, när jag for fram med stridsvagnen varuvagnen och VERKLIGEN såg ut som en som verkligen hatade barn, vilket jag enligt SOMLIGA ska göra… Hmmm, hmmm…) Ser för övrigt på Stormarknades hemsida att man kan vaccinera sig mot säsongens influensa där, idag, bland annat, men även andra dagar. Det står inte så mycket mer än tider, inte vad det kostar eller så. Kan inte hjälpa att fundera över hur det var med en viss influensa förra året och vilka märkliga kriterier som skapade en sorts gräddfil, typ:

Jag är småbarnsförälder…

Har väl aldrig varit nåt särskilt tungt vägande skäl förut??? Och varför somliga i den ”klubben” skulle vaccinera sig kändes ju rätt onödigt eftersom de hellre är nån annanstans än på sina jobb. (De skulle alltså vaccinera sig så att de inte blev smittade av sina smittsamma småbarn så att de kunde jobba och barnen vara på dagis.) Själv vaccinerade jag mig inte, har ALDRIG vaccinerat mig mot nån sorts influensa. Ändå BORDE jag vara en priogrupp med tanke på mitt ”tillstånd” som gör mig infektionskänslig, men det skiter jag i. Jag kan ju alltid göra en film där jag självömkar och lägga ut den på YouTube och bloggen så känns det genast bättre (jag har haft många tittare). Funderade ett tag på att göra en film om min onda mage, men magar känns på nåt sätt inte lika glamouröst som snor och hosta.

Men jisses vad jag sitter här och svamlar! Nu blir det en stund med lokalblaskan och så ska jag bädda GENAST så jag inte faller ner i sängen igen. Sen måste jag klura ut en fråga till bloggen innan jag sticker och handlar… Kanske får ringa Elias, åtta år (jag som inte gillar barn, hmmm, hmmm…), han brukar ha koll på vad som är aktuellt…

                                                                                                                                                 *Megafonera = tala med überhög röst i telefonen
**Clark = Clark Kent, min lille bil

Read Full Post »

Så är även denna söndag på väg mot sitt slut. Inget söndagssorg idag, bara fullt sjå att hålla mig på benen.

Ringde mamma på förmiddagen och pratade en liten stund, men det var jobbigt att hålla telefonen så det blev inget längre samtal.

Det var så mysigt att Anna kunde komma! Vid 12.30-tiden stack hon nyckeln i låset och klev in, iförd sin nya, fina blus. Så söt, så! Under tiden hon var här fick jag ner frukostfilen samt två mackor med kaffe. Tänk så mycket godare det smakar att äta i trevligt sällskap! Jag var annars rätt hängig och halvlåg mest på kökssoffan. Det har snurrat ganska bra i skallen idag och det är en obehaglig känsla att känna sig nästan berusad.


Skål – fast det är garanterat alkoholfritt i min mugg…

                                                                                                                                                               Lite senare var jag tvungen att lägga mig på sängen och Anna höll mig sällskap medan jag ynkade och hulkade och beklagade mig och självömkade.

Vid 15-tiden började det bli dags för Anna att bryta upp. Jag hade lovat att skjutsa hem henne och vi tog en tur in på Tokerian innan dess. Det visade sig att jag och mamma hade vunnit hela 182 pix på Lotto! Och av glädje blev nog än mer yr, för jag höll på att tuppa av inne vid mjölken medan en gubbe försökte tränga mig åt sidan. Till allas förvåning – även min egen… – höll jag mig emellertid på benen och resten av shoppingturen gick utan fler incidenter.

Vi for så vidare med den yrsliga bakom ratten till Jerry där Elias hade tillbringat eftermiddagen med att möblera om sitt rum. Det var så snällt av Jerry att låta mig få låna Elias mamma några timmar idag! Elias var för övrigt mycket nöjd med den nya möbleringen, berättade han i bilen. Och så frågade han hur jag hade haft det på sjukhuset med den fisande tanten. Då kunde jag ju inte låta bli att berätta om bajsprovet – Elias och jag delar kissåbajshumor – men det vete 17 om jag inte växte ifrån den under min sjukhusvistelse i veckan… Elias tyckte i alla falla MYCKET synd om mig som var tvungen att bajsa i en plastbytta och sen lämna denna till en sjuksköterska…


Kiss och Bajs fick jag som gosedjur i två storlekar vardera. Ett par tronar nu på min säng, ett annat hänger i bilen från backspegeln. Jag är sååå barnslig.

                                                                                                                                                         Hemma igen kollapsade jag på gästsängen. Det går fortfarande runt i skallen och jag känner mig lite som i en glaskupa. Men jag har tagit fram två korvbröd och ska strax lägga två kycklingchorizos på grillen. Detta, tillsammans med en klick räksallad, blir min söndagsmiddag.

I morgon är det måndag och jag ska ringa doktor Anders vid tio-tiden. Anna och Jerry och Frida ska på en spännande ”utflykt” på eftermiddagen – jag håller mina tummar och hoppas att allt blir bra.

Read Full Post »

Jag vill inte! Nej, jag vill verkligen inte! Men jag ska. Göra den där ultraljudsundersökningen.


Jag vill också trotsa!

                                                                                                                                                             Har nyss haft den äran att strax efter klockan sju få njuta av ett utbrott med skrik och stamp. Ärligt talat känner jag för att göra likadant, men jag är ju vuxen och borde veta bättre. Men jag har ingen lust att göra det där ultraljudet.

Varför? Mest troligt för att jag är rädd. Rädd att de ska säga att jag måste stanna kvar och få sprutor och observeras så jag inte får nån inre blödning. Jag hatar det som är sjukt, jag hatar sjukhus. Och Sjukstugan i Backen har ju på sätt och vis varit inblandad i det som nästan tog livet av mig i början av förra året. Då vill man inte dit igen. Man skyr det. Jag skyggar.

Jag är rädd.

Blir jag utsläppt åker jag till Anna i eftermiddag efter att ha ringt min mamma och Annas mamma, den senare angående skjutsen i morgon eftermiddag. Anna jobbar kväll i kväll och jag har lovat att passa Elias och se till att alla barnen får mat i sig. Jag hoppas orken räcker ända till kvällen. Jag har sovit bra i natt och jag hoppas Anna har gjort det också, nu inför första arbetsdan efter semestern.

Men jag är fortfarande trött. Och rädd. Och önskar att jag var 40 år yngre och att det var tillåtet för mig att skrika och stampa med foten och att nån lyssnade på mig och tröstade mig.

Så! Nu har jag skrivit av mig! Sluta självömka och ta mig i kragen.

Read Full Post »