Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Sisyfos’

Ett inlägg om en nickad pick.


Det var en rätt trist dag idag.
Ingen av oss var på riktigt bra humör. Tur att det kommer såna dar ibland – så att man kan njuta av de riktigt, riktigt bra dagarna.

När alla hushållssysslor utförts och jobb sökts och familjen hade duschat och ordnat med andra bestyr på toaletten (Jajamens, där är vi ibland! Den här bloggen är inte som nån amerikansk film där folk aldrig går på toa. Fast i amerikanska filmer har ju folk också underkläder på sig direkt efter att de har älskat… UFF! Tänk att kränga på dig det efter en svettig akt… Sunkigt, ju!..)… Men NU kom jag bort från ämnet!!!

I alla fall slängde jag ihop en sallad och packade för picknick. Vi tog bilen bort till Gamlis, så vinet fick vara hemma. Vi tog bubbelvatten, bröd, ost och en grillad kyckling med oss också.

Det var väldigt mycket folk i Gamlis. De flesta sprang förbi oss där vi satt, vid foten av en gravhög. De hade slimmade kläder, vanligen i neonfärger. Vi gissade att de sprang för olika lag. De sprang och de sprang och de sprang och det luktade bara svett när vi skulle äta. Inte tänkte de på oss, inte.

Djuren i naturen tycktes alla bli förälskade i min fästmö. Först kom en skittjock humla och satte sig på henne så att hon PEP och jag, som är Mannen i familjen, fick jaga bort den. Sen invaderades vi av rapsbaggar. Och, som grädde på moset, höll två getingar oss sällskap.

Som du kanske förstår var vi rätt slut efter alla löpska människor och limmande djur. Vi åkte hem och fikade. Det kändes lugnast så.

Jag har pratat med herr Olsson angående torsdag när jag ska föra gossebarnet Prinskorv för att snaggas. Jag tror att vi sa en millimeter..? På fredag ska det skolfotas, nämligen, och då är det ju roligt om frillan är fin och inte ostyrig kalufs.

Min kväll avrundas klockan 21 med andra delen av Broadchurch. Anna jobbar i morgon, men börjar inte förrän klockan 16. Så min dag i morgon börjar som vanligt – med jobbsökeri… Sisyfos, släng dig i väggen!!!

Här kan du titta på några bilder från vår nickade pick:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort.

Read Full Post »

När man lever i ett helvete går det åt mycket kraft att bara stå på benen en hel dag. Att ta sig ur sängen, att göra det som anses normalt, att fungera ihop med andra människor, att skratta, att älska. Den som aldrig har varit här nere förstår inte. Kan inte förstå hur det är att ständigt gå på reservtanken eller hur minsta avvikelse blir enorm och kan få en helt ur balans.


Minsta avvikelse blir enorm.

                                                                                                                                                                   Jag begär inte att du ska förstå, för har du aldrig varit här nere och vänt, så vet du inte. Det händer att folk tar sig här ifrån, men jag är verkligen Sisyfos. Jag rullar stenen uppför berget, uppför, uppför… Och sen trillar den ner igen.


Tre stenar har rullats halvvägs upp på graven.

                                                                                                                                                                  Ett sätt att överleva till nästa dag är att sätta upp delmål och mål. Att lura sig själv till att orka rulla den där stenen en jävla gång till.

Men nu börjar målen och orken tryta. Jag är trött. Min kropp är trött. Det är den som får ta smällarna när jag stänger av känslor. När jag placerar mig långt borta i tanken för att orka.


Långt borta i tanken.

                                                                                                                                                                Det finns emellertid några saker kvar att göra, några delmål till att uppnå innan jag blir fri. Den dagen ska jag också släppa fria alla ord som finns bakom lås och bom. De skyldiga ska pekas ut och tro mig, jag är inte nådig. Var och en av er slog in en spik. Jag ska visa världen era namn och jag hoppas ni får känna ett uns av den skam jag har känt. Ett uns. För då har jag inget att förlora alls.

Jag ska bara ordna några saker först. Sen ska jag lägga mig ner och vila ut. Äntligen!


Sen ska jag äntligen vila.

Read Full Post »

Jag kunde inte låta bli att göra Nationalencyklopedins fåniga test, det när man kollar vilken fiktiv figur man är mest lik. Blev ju lite nyfiken på att veta vem jag är, när jag var inne hos Klara den Arga och såg att hon är mest lik Karl-Alfred.

Och jag blev då…

Sisyfos

Meh hallå! Hur roligt var det, då?!. Inte nåt. Faktum är att jag ofta har använt Sisyfos i mina texter, kanske inte på bloggen, men i andra, mer privata texter.

Så här står det i testet om honom:

Sisyfos är den mytiske kungen som arbetar och stretar på. Inget berg är för högt men det går snabbt utför igen.

Ja, ja… Klart det går utför… Jajamens, som Bosse J sa. Suck…


Jag är visserligen kung, men det går utför för mig…

                                                                                                                                                           Vem blir du i testet? Kolla får du se! (Och nej, det här inlägget är inte sponsrat av Nationalencyklopedin!)

Read Full Post »

Lite av hans ”grej” var att utsätta sig själv för prövningar och svårigheter. En typisk sådan prövning var att ta sig an så kallat Besvärliga Människor. Sådana som ingen annan kunde fördra. Dem hade han ett nästan övermänskligt tålamod med! Och han KUNDE se det goda i dem, han kunde till och med locka fram det hos dem – till omgivningens stora förvåning.

En annan prövning han utsatte sig för var att anta sådana uppgifter som han rimligen inte borde ha varken tid eller kompetens för. Ett exempel var hans nästan anticimexliknande framfart på den så kallade Redaktionen. På Redaktionen rådde anarki – i flera meningar. Man arbetade inte, man fördrev dagarna med att röka och dagdrömma… Ja, man läste inte ens sin post. När E blåste in på Redaktionen var han medveten om att han gjorde det i motvind.

Redaktionen bestod av två avdelningar. Det var egentligen enbart inom den ena som anarkin rådde. Inom den andra fanns viljan att prestera – och att prestera något med kvalitet. Men när den överordnades intresse var noll och intet föll denna vilja platt till marken och blev apati. Till saken hör att denna den viljerika avdelningen befolkades av personer som inte talade samma språk som E. Ytterligare ett hinder!

Men genom sitt sätt att vara, sin vindlika framfart, hade E snart blåst ordning inom anarkisektionen (detta genom att själv kavla upp ärmarna, spotta i nävarna och hugga i) samt blåst upp till förtroende på viljesektionen. Och slutprodukterna blev helt lysande! Omvärlden var djupt imponerad – inte minst hans överordnade. Ty tanken var att sätta E på en Sisyfos-uppgift så att denne skulle misslyckas och på så sätt kunna avpoletteras.

E:s framgång blev ett kraftigt streck i D:s räkning. Och det kanske inte var förrän då som D insåg att E inte var någon man lekte med hur som helst. E var i stället någon att räkna med – i allra högsta grad. En underordnad, visserligen, men en sådan som var otroligt användbar att ha vid sin sida – till dess man inte längre behövde dess tjänster. I synnerhet var en sådan underordnad ovärderlig när man inte klarade av sina egna uppgifter. Ty en sådan underordnad kan beordras att utföra dem åt en.

Emellertid ska man känna sina fiender bättre än sina vänner. Det var något som såväl E som D strax blev varse…

Read Full Post »