Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sista’

Ett inlägg om att sluta.


Min dag började i ilska.
Ilskan blev till ledsenhet, som blev till saklighet, som blev till glad över omtänksamhet. Sen vändes allt upp-och-ner några gånger. Jag hade ändå ganska bra koll på känslorna och när jag förklarade och berättade ”allt” för en förtrogen kändes det bättre.

Men det förändrar ingenting. Jag tömde mitt ena kontor. Tog ner Nemi-strippen som jag satte upp första dan på det kontoret – för att varna mina korridorgrannar…

Grannarna fr helvetet Nemi

Grannarna från helvetet. Typiskt Nemi att gilla.


På morgonen svettades jag ut
min ilska genom att rensa, senare släppte jag ut den genom att prata. När lunchen kom var jag rätt tömd. Jag tog min bok och gick till Thaistället – inte för sista gången, men för en av de sista gångerna. Det blir avslutningslunch där för min del på onsdag. Då är det nämligen kycklingspett med stans bästa jordnötssås på menyn. Och nej. Det blir bara jag som går dit. Ensam. Med min bok. Jag vill ha det så.

Kyckling med röd curry

Kyckling med röd curry var en av dagens idag och den gjorde mig inte mindre svettig.


Idag var det kyckling i röd curry
och den var ganska het. Satt och retade mig på en karl som höll på att snora hela tiden vi åt, men mot slutet av måltiden började även min näsa fukta sig. Fast jag snorade inte, utan jag snöt mig diskret med ryggen mot andra gäster.

Annars var det lugnt på Thaistället och det är ett annat skäl till att jag gillar att äta där. De andra lunchställena på jobbet är väldigt sorliga. Men tyvärr… säg den lycka som varar… Det kom in en familj som tycktes styras av de två barnen, båda i cirka sex – sjuårsåldern. Det ena barnet frågade åtta gånger – jag räknade…

Mamma, är inte det här jättestarkt?

Först den åttonde gången svarade mamman:

Det får du fråga henne om!

Gissningsvis menade hon en av kvinnorna som stod bakom disken. Ja, inte konstigt att barn blir gapiga och tjatiga när föräldrarna tar åtta gånger på sig att svara…

På eftermiddagen jobbade jag faktiskt. När kollegan ber så snällt kan man ju inte straffa denn*. Så jag tittade på en text, visade lite bildhantering och hjälpte till med en sida på webben.

Sen skaffade jag mig fyra nya kontakter på LinkedIn – bara så där, hepp! Eller inte riktigt… Jag skickade ut en liten påminnelse till en del som inte har svarat.

Fästmön har haft det riktigt tufft på sitt håll idag på jobbet. Det är märkligt att det finns folk som gästspelar ett kort tag och tror att de kan och vet allt om en verksamhet… Och skäms alla som har delat saker som ni inte har sett helheten av! 

Jag trodde att Anna skulle uppskatta att få bli hämtad och hemkörd och det gjorde hon. Men tack vare att hon inte behövde stressa blev hon kvar och fick ett sista-minuten-uppdrag som drog ut på tiden. Jag ringde hem till Prinskorven för att kolla så att han levde och inte hade svultit ihjäl.

På väg till Himlen svängde vi in till ICA Solen och där hittade jag en påse av nånting som jag tror att vi båda skulle behöva idag…

Chokladterapi

Choklad i vilken form som helst fungerar som terapi på mig.


Anna skulle ställa sig vid spisen
och röra i grytorna direkt och jag åkte hem till mig och packade upp en massa arbetsmaterial som jag inte tänker lämna efter mig. Det är otroligt klibbigt och jag har öppnat flera fönster i lägenheten. Det märks inte.

Nu blir det nog middag, det vill säga jordgubbar och kanske ett par knäckemackor på ballen*. Jag ska läsa ut min bok och laddar sen för att se filmen Pojktanten i kväll på SvT2 klockan 22.15.

I morgon ska jag upp till femte våningen och sitta av min sista dag där. Det är bara hemskt att det ska bli den sista där.


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en städdag och lite annat.


Idag har det varit lite av en innedag,
så gott som. Dagen inleddes med mulet väder- och med buller och bång. Framåt förmiddagen började jag städa åt mamma. Eller städa och städa, jag dammsög och torkade golv. Mamma hade avbokat sin städtjej i veckan. Jag tyckte att hon kunde spara de där hundralapparna, så gjorde jag det gratis.

Var nere i källaren igen. Mamma ville att jag skulle leta efter en ljuslykta. Hon hade tre stycken i huset – en i trä, en röd och en gammal svart. Inte en enda av dem fanns kvar! Nåja, det var ju nödvändigt att rensa inför flytten. Jag fick en resväska på hjul, som bara har stått där nere till ingen nytta. Mamma använder pappas, så jag fick hennes mörkblåa. Kanon ifall man vill packa för lite längre tid än bara en helg.

När städningen var klar stack jag iväg för att handla. Jag krockade inte. På vägen till ICA Maxi svängde jag upp till kyrkogården för att kolla läget. Buketten från häromdan var fortfarande fin, men jag ska ändå åka upp med fräscha blommor i morgon. Likaså blir det en blomma till mammakusinen B:s föräldrar.

Mamma var hos frissan i eftermiddags och då passade jag på att läsa ut en bok. Det har gått lite halvtrögt med läsningen, det är ett sånt pratande här hela tiden. Min nya bok på gång är en deckare av en ny bekantskap, Kristina Appelqvist.

Till kvällen serverades kycklingspett med diverse röror. Blev alldeles lagom mätt på det och ett par glas vin. Vi har tvättat en maskin. Mamma har en sån fin tvättmaskin! Den inte bara tvättar, den torkar också. Men tvätten ska packas ner, också, inför min hemfärd på söndag. Sagt och gjort, det mesta ligger nu i min ”nya” resväska. Det sista tar jag i morgon.

Mamma har tittat på Skärgårdsdoktorn från jag vet inte när (1990-talet?) och hon har levt sig in i handlingen så jag blev både rädd och full i skratt. Jag har suttit bredvid med datorn och Ajfånen och skrivit och spelat.

Vi tog en kvällspromenad bort till bron. Här uppe mellan husen blåste det, men tänk, nere vid sjön var det alldeles vindstilla och lugnt. Det hördes bara musik från nåt evenemang i hamnen.

I morgon är det min sista dag här. Vi ska åka och handla och upp till kyrkogården igen. Och så hoppas jag att vännen FEM hör av sig så vi hinner ses en snabbis i alla fall.

Här är några bilder från fredagen:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort.

Read Full Post »

I kväll blev det en titt på den sista Irene Huss-filmen, den tolfte i ordningen, Jagat vittne. Fästmön och jag tittade på brutaliteter och papperslösa flyktingar. Och lite hedersinslag.

Den sista Irene Huss-filmen ever???


En ung kvinna hittas död
i vattnet. Hon bär en fin klänning och en dyrbar vigselring. Men kvinnan har inte drunknat – hennes bakhuvud är krossat. Vem hon är? Spåren leder till mansnamnet inuti ringen. Den mannen är emellertid gift med en helt annan och högst levande kvinna.

Även det här fallet får kopplingar till Irene Huss familj, men kopplingarna är inte så starka som i tidigare filmer. Det är bra, för jag tycker att det känns lite tjatigt. Som vanligt tas ett angeläget ämne upp – papperslösa flyktingar. Det gillar jag också.

Det här är som sagt den tolfte och kanske sista Irene Huss-filmen. För vem ska ta över nu när Lasse Brandeby inte längre kan spela polischef?

Jag ger filmen högt betyg, för den blandar realism med en ganska stor portion känslor den här gången. Och det hela görs på ett bra sätt.

Read Full Post »

Idag är det den sista måndagen för min del här på kontoret. Jag är jätteledsen inuti, men än så länge har jag inte visat nåt utåt. Tror jag.

Morgonen var skitkall, typ minus sju grader nånting. Det verkar som om det har snöat i natt. Plogbilen gasade runt på gården. Jättebra och fint att få bort all snö, men sandningen då? Det var minst sagt halt på väg till garaget.

Två forskare hörde av sig under morgonen och nu har jag bearbetat deras texter på både svenska och engelska och publicerat på hemsidan. Endast två gånger två texter/sidor återstår nu. Vi får se om jag kan ro det hela i land. Annars har S lovat att ta de två återstående forskarna i öronen. Jag har både ringt och mejlat men inte fått några svar.

Kollegan I kom med en papperskasse med kläder som kanske passar Elias. Bland annat låg en supersnygg militärgrön täckväst i dun överst och när jag grävde lite hittade jag ett par fina handskar som ser helt oanvända ut, en mössa, en färggrann skjorta, en massa t-shirtar och en tjocktröja. Tänk att det finns så snälla människor! Tack! Jag ska förstås överlämna kassen till Elias mamma för granskning, men kläderna såg vid en hastig blick väldigt fina ut!


En klädkasse som toppades med en supersnygg militärgrön dunväst fick jag till Elias idag.


I morgon förmiddag är jag alltså ledig
för att ge mig ut på anställningsintervju. Jag är orolig för körningen. Det var verkligen snorhalt i morse och vad jag förstår ska vädret hålla i sig. Tanken på att åka samma väg fem dar i veckan är inte särskilt lockande i skrivande stund. Men, men, jag försöker hålla ett öppet sinne och ska åka dit med ett leende på läpparna, så som jag har blivit lärd.

Read Full Post »

Fredagsfikorna är nåt jag ska sakna också! Idag var det M som stod för kalaset. Kan bara säga att dotter L:s chokladbollar var precis lika goda som de såg ut…


M:s dotter L hade gjort ett bra jobb vad gäller chokladbollarna! 


Och till lunch, ett trevligt och väldigt öppenhjärtligt samtal
med kollegan L. Det är synd att våra vägar skiljs åt, vi skulle nog kunna ha rätt skojsiga ”sammanträden”! Jag fick en bok av L, en bok som enligt L var

Den senaste som berörde mig!

Det bådar gott! Det är också så roligt och omtänksamt att vilja dela med sig. Dessutom fick jag en månad med Svenska Dagbladet! Det passar alldeles utmärkt snart eftersom jag inte tänker fortsätta prenumerera på lokalblaskan när abonnemangstiden går ut.


En bok som berörde L! 


I övrigt har dan bjudit på ett mobilsamtal
kring övningen på tisdag morgon, ett samtal som gör mig mycket, mycket fundersam och inte längre lika positivt inställd. Tyvärr. Och, ja just det, så har jag jobbat lite också…

 

Read Full Post »

Idag är det sista LEDIGA sommarlovsdagen för en viss liten kille. På måndag blir det fritids igen när pappa jobbar. Den lille mannen är inte så överförtjust vid tanken på fritids, men jag tror att det går bra bara han kommer dit. Och så får han ju träffa kompisarna igen efter sommarlovet, det är nog spännande och höra vad alla har gjort.

Vi har bara lite planerat idag. Bland annat ska vi åka hem till mig så att jag får fixa ett par saker. Åter är det en sån där mulen och klibbig dag. Det har regnat i natt, men luften är tjock och jag har hostat så jag trodde att luftrören skulle hoppa ur bröstet på mig. Detta TROTS att ingen röker här. Nej, det är min egen före detta rökning som spökar och jag skäms lite för att jag blir så arg på rökare idag – jag har ju själv rökt. Men jag blir förbannad och frustrerad när man inte inser hur farligt det faktiskt är. Detta gäller särskilt dem som sett nära och kära avlida, långsamt och plågsamt, på grund av att de har rökt. Jag har lite svårt att förstå att människor inte tänker på sin hälsa då. Ingen med lite hjärna kvar skulle nog vilja ta livet av sig på detta plågsamma sätt. Och är man ung vuxen har man ju större chanser att reparera sin kropp om man slutar röka än en tant som jag som inte har rökt på sju år.


Ingen med lite hjärna vill väl frivilligt ta livet av sig långsamt och plågsamt?

                                                                                                                                                                  Igår kväll åt vi kallskuret. Det var så fruktansvärt klibbigt och hett och ingen av oss orkade stå vid spisen. Vi satt en stund på Fästmöns balle* och där fläktade det lite, faktiskt. Anna hade glömt sin mobil på jobbet, så för tredje gången åkte jag in till stan så att hon fick hämta den. Det är ju ganska många som tittar in på hennes kontor även kvälls- och nattetid och med tanke på det tjafs vi hade med OnOff och Nokia om hennes mobil anser jag att den är värd att vara rädd om. Allra helst nu som OnOff gått i konkurs (inte svårt att gissa varför, tänker jag elakt). Just Annas affär är uppköpt av Expert. Det är en annan kedja som har många lysande anställda – men också en och annan tok, på ren svenska. Hur som helst, min belöning för att jag skjutsade in henne blev en halvtimma på tu-kvinna-hand – samt en glass från Hemglassbilen från vilken det handlades igår kväll.


Den låg på kontoret.

                                                                                                                                                                   Sitter och funderar över dagens handling och middag. Vi pratade om sill och potatis igår, men barnen äter inte det. Elias hade visst sagt nåt om korv och pommes frites igår kväll till sin mamma. Det låter smidigt och bra! I kväll tror jag att Frida återvänder till oss efter att ha varit hos sin pappa ett par dar, men vi blir samtidigt ”av med” Linn som ska åka bort med kompisar. Anna har det lite körigt nu på morgonen på jobbet, men jag hoppas att vi kan höras senare så ska jag fixa handlingen. Det är en pina att behöva tänka ut nån middag och att gå och handla när man är skittrött i den här klibbiga värmen efter en hektisk dag på jobbet. Tro mig, jag minns hur det var!.. Och snart är jag där igen, åtminstone ett tag…

Nu ska jag se till att den lille mannen och jag får i oss lite frukost innan vi åker hem till mig. Jag har skrivit en påminnelselapp vad det är jag ska komma ihåg att ta med mig hit ut – linser, kläder och lite annat. Jag menar, jag kan ju inte ha på mig min favorit-t-shirt på söndag när det ska firas födelsedag med familjen…


Min feta överkropp iförd min favorit-t-shirt.

                                                                                                                                                            *Fästmöns balle = Annas balkong

Read Full Post »

« Newer Posts