Posted in Diskutabelt, Personligt, tagged eget svarsalternativ, kommentera, lova, politik, rösta, sista gången, skriva, tack, Tofflan undrar, val on 14 september 2014|
Ett undrande inlägg.
Jag lovar! Det här blir sista gången jag undrar nånting som har med årets val att göra. Men jag måste bara fråga om du har röstat.
Som vanligt hittar du frågan och svarsalternativ här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar… Det är också där du kan kommentera eller kanske skriva ett eget svarsalternativ. Vid det här inlägget går det inte!
Jag tackar dig i alla fall på förhand för ditt deltagande. Alltid något, eller hur?..
Livet är kort.
Posted in Böcker, Diskutabelt, Familj, Krämpor, Personligt, Puckon, Vänner, tagged Arbetsförmedlingen i Uppsala, ångest, öppet fönster, balkong, bästa terapeuten, blogg, dag, dalar, dator, Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek, eksem, ensam, fin, fin eftermiddag, flytta, fylla, glädjespridare, grannar, grilla, höjdpunkter, hiss- och disslista, hjälp, jobba, kan inte andas, klokare, krypa in, lägenhet, leva, litteratur, livstids IT-konsult, min dag, natt, nyttopryl, pappa, producera papper, rök, rik, sakna, sågs, sista gången, sommar, stressdrömmar, tack, tappa hår, torsdag on 10 juli 2014|
Ett hissande och dissande inlägg.
Inte ens på sommaren slipper du Tofflans hiss- och disslista på torsdagarna! Den här gången redovisas höjdpunkterna i den Tofflianska, gångna veckan som rik, medan dalarna är rök. Och det är inte svårare än så här:
Rik
Rök
Livet är kort.
Posted in HBTQ, Personligt, Radio, Vänner, tagged 90-tal, Adam Alsing, Adams riksdaler, allmänbildning, amen, arbetsdag, arbetslöshet, argare, älska att jobba, ärlig, ömsesidigt, öron, öva, överge, besticklådan, beta av, bil, bjuda på, blommande trädgård, bo i bilen, Bokmannen, Brita Zakari, dörr, Den Kymriska Draken, det eviga, dubbla känslor, en erfarenhet rikare, ett steg närmare, evighet, favoritkafé, förtvivlan, framför, frysa arslet av mig, gäst, glömma, Gud, ha det tufft, ha roligt, humor, ingen säker inkomst, inkännande, jobba, jobbigt tillfälle, kändisar, kexfabriken, konstant oroande, lämna byggnaden, lärorik tid, lunchdejt, lyssnare, Marko Lehtosalo, mat, mattare, må rätt dåligt, miljonär, morgon, nedräknande, Nondini, ny, pengar, Pride, Relationsakuten, RIX FM, rulla, sakna, Södergatans café & salladsbar, söka varandra, sött och gott, semester, sista gången, skugga, sommar, sommarvikarier, starkare, stänga, Sverige, Systrarnas bullbod, ta på krafterna, tavla, telefoni, tiggare, timme efter timme, uppleva, vacker, vara ledsen, vänlig, vigselring, vinter on 25 juni 2014|
Ett nedräknande inlägg.
I bilen kan jag bo som miljonär.
Idag har jag fyra arbetsdagar kvar. Det är med dubbla känslor jag lämnar byggnaden sen. Mest har jag mått rätt dåligt av att vara här, om vi nu ska vara ärliga. Men det har varit en lärorik tid och jag är en erfarenhet rikare. Eller många, egentligen. Det sägs att man går starkare ur varje tillfälle som är jobbigt. Jag känner mig argare samtidigt som jag känner mig mattare. För att ha det tufft och att vara ledsen och/eller arg tar på krafterna. Att ovanpå det inte ha haft nån säker inkomst på fem och ett halvt är konstant oroande, kan jag meddela den som inte har upplevt det. Jag är i och för sig miljonär. Jag kan göra som en del av stans tiggare sen, bo i bilen. Och frysa arslet av mig. För det kommer ju en vinter i Sverige. I bilen kan jag ha roligt med alla mina pengar. Who cares?
Det är inte så mycket jag kommer att sakna härifrån. Mest av allt är det stunderna i bilen i rullning på morgnarna (den kommer inte att rulla sen när jag ska bo i den) när jag lyssnade på Adams riksdaler på Rix FM, där Adam Alsing tävlade i allmänbildning med lyssnare som ringde in. Men jag övar den här veckan – Adam och hans två sidekicks Brita och Marko har semester, så jag får vara utan dem redan nu. Två vikarier har tagit över morgonstudion. De har säkert fått dessa sommarvik för att de är kändisar. Särskilt bra radio gör de inte. Jag menar, Relationsakuten, det känns rätt… 90-tal i mina öron.
Vad mer ska jag sakna? Lunchstället jag brukar gå till och dess trevlige ägare Kurre, förstås! Kurre och hans personal är alltid så vänliga och inkännande vilket humör gästerna är på. Och naturligtvis mitt nya favoritkafé, Systrarnas bullbod, med ägaren som alltid bjuder på nåt sött och gott. När vi nu ändå är inne på mat, så lär jag väl sakna Nondini också. Det stället ska jag säga hej då till idag när jag har lunchdejt med Bokmannen.
Bokmannens väldigt nya vigselring.
Människor då? Förutom Bokmannen, som jag nyss lärt känna, naturligtvis Den Kymriska Draken, men vi ses troligen på Pride i sommar eftersom Draken ska jobba där. Och så förstås några som arbetar i Kexfabriken/Besticklådan, som K, A, Y, S, B, I, M, P, R, M2, C, ungefär. Resten kommer jag att glömma så snart dörren har stängts efter mig här sista gången – och det är förstås ömsesidigt. Jag är inte Nån för nån här, har aldrig varit, kommer aldrig att bli. Bara en skugga som fanns här ett tag.
Idag har jag fyra arbetsdagar kvar. Jag betar av dem, timme efter timme. Jag går ut i arbetslöshet, jag, som älskar att jobba, ska uppenbarligen inte få ägna mig åt det. I min förtvivlan undrar jag varför min Gud har övergett mig. Han övergav mig just som jag stod i min blommande trädgård med så mycket vackert framför mig. Men det är nog inte riktigt så att Gud har övergett varandra. Vi har i själva verket sökt varandra i många år, min Gud och jag. Det är nog snarare så att jag inte går starkare ur varje jobbigt tillfälle, utan jag kommer ett steg närmare Gud. Det eviga. I evighet. Amen..?
Livet är kort.
Posted in Personligt, tagged apelsin, år, barn, barnslig, fara vidare, fötter, foto, främling, gator, gå, göra ont, hård, höra hemma, hitta, hjärta, julikväll, kall, känna, kärlek, kropp, längta, ljus, magi, magiskt, ord, parkering, passa in, saga, sista gången, själ, sjö, skapa, sol, ta bort, tankar, trampa, tycka, Uppsala, vackert, Vätterpromenaden, Vätterstadens magi, vilja, vuxlig on 07 juli 2013| 2 Comments »
Ett inlägg, få ord, två bilder.
Ibland är det rent magiskt här. Ibland är här så vackert att det gör ont ända längst in.
Julikväll vid Vätterpromenaden.
I kväll har jag gått här för sista gången på länge. Den här sjön, den här promenaden där jag har stått och längtat. Efter vad? Till vad?
Och solen sjönk ner som en apelsin på parkeringen medan mina tankar redan var härifrån, till den mest älskade. För det är där jag hör hemma numera. Det här är inte mitt hem.
Solen som en apelsin.
Det var länge sen jag hörde hemma här. Jag har gått här i några dagar på dessa gator och vid sjön. Ställen mina fötter trampade som barn. Nu är jag en främling. Och jag har lagt bort det barnsliga. Uppsala är min vuxliga stad. Den kalla, hårda staden. Men ändå staden där mitt hjärta finns. För här finns det inte.
Vätterstadens magi är ändå kvar inuti, vad jag än har sagt och tyckt och känt. Jag skulle ha kunnat skapa nånting här. Här, där ljuset är magiskt. Här, där jag aldrig passade in. Min själ for vidare tillsammans med min kropp. Jag ville nånting mer än vad jag trodde mig kunna hitta här. Ingen magi kan ta bort alla år.
Livet är kort.
Posted in Diskutabelt, Familj, Personligt, Puckon, tagged antal bilder, beställning, byta ut en bild, foto, fotobok, Fuji, göra om, goddag yxskaft-svar, grädde på moset, hemsida, instruktioner, jul, julklapp, kämpa, kod, krångla, kundtjänst, ladda upp, mamma, mejl, montera, rabatt, sakna, sista gången, storlek, sur, tålamod, tjorvigt, upplösning, vettiga svar on 02 november 2012| 12 Comments »
Under en veckas tid har jag haft lite mejlkontakt några vändor med Fuji. De senaste tre åren till jul brukar jag göra en fotobok, en uppskattad julklapp till min mamma. Men det är lika tjorvigt varje gång jag ska göra en bok och jag saknar ordentliga instruktioner på Fujis hemsida. I år mejlade jag därför kundtjänst och efterfrågade såna.
2010 års fotobok.
Tyvärr, tyvärr, finns inga instruktioner, svarade man på Fujis kundtjänst, men jag fick ställa frågor via mejl. Och det gjorde jag. Frågor som jag ibland fick vettiga svar på, ibland goddag yxskaft-svar på. Som när jag frågade om upplösning och man svarade mig med storlek, till exempel. Eller när jag frågade om antal bilder som går åt till en fotobok och man svarade att jag bestämmer antalet själv. Bara det att när jag sitter och jobbar står det att det är ett visst antal bilder – och jag har laddat upp för få.
Jag vet inte hur många gånger (tre?) jag fick göra om årets fotobok. Kanske hade jag inte så gott tålamod, men ändå. Det är tredje året i rad jag gör en fotobok, som sagt, och jag tycker att det krånglar varje gång. Jag förstår verkligen inte varför det inte ligger enkla instruktioner på hemsidan, till exempel hur man gör om man vill byta ut en bild som man har monterat. Ganska basal information, alltså.
2011 års fotobok.
Och som grädde på moset – man tror nästan inte att det är sant! – när jag hade kämpat med årets fotobok och gjort om skiten tre gånger, men till sist skickat iväg min beställning. En beställning som slutade på närmare tusen kronor. Då… DÅ! …kommer en mejl från Fuji där man meddelar att jag, om jag anger en särskild kod vid beställning, får 50 procent rabatt på fotoböcker till och med den 14 november i år…
JAG ÄR SÅ JÄVLA SUR!!!
Och det lär vara sista gången jag beställer en fotobok från Fuji.
Livet är kort.
En numera rätt tjock (tant) propagandaminister som sett bättre år. Bitsk och elak och hård mot de hårda, men from som ett lamm mot de snälla. Älskar sin Anna gränslöst, kopiöst, sanslöst, men tveklöst.
Du får gärna citera mig, men ange källa. Bilder från bloggen får du INTE knycka. Den här bloggen är avslutad. Vill du kontakta mig ändå eller köpa en bild? Skriv en kommentar vid det inlägget så kontaktar jag dig!
Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
| M | T | O | T | F | L | S |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | 2 | 3 | 4 | |||
| 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
| 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | ||
Twingly-länkare
Powered byIP2Location.com
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 