Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sillfat’

Det blev en bra kväll igår, med Fästmöns och mitt sillbord. Det kändes nästan som julafton, men det kom ingen tomte med några klappar. Men ändå. Det var skönt att få göra nånting normalt, att få känna sig lite normal.

Dagen igår var tung och jag mådde inte särskilt bra fysiskt. Jag såg fram emot kvällen och försökte utföra de sysslor jag bestämt mig för att göra – i min egen takt. Två maskiner blev tvättade och hängda, sängen renbäddad. Och så skulle jag förbereda kvällens sillbord genom att koka ägg till våra ägghalvor. Det lyckades!

nakna ägghalvor IMG_0409

Jag lyckades koka ägg. Här de nakna ägghalvorna.


Till sillbordet på julen
hör förstås julöl och snaps. Vi valde var sin Nisseöl. Snapsen dracks ur de små tennsnapsglasen som jag fick för 100 år sen när jag gifte mig. De är lagom stora, det vill säga rätt små, för att inte Kickorna ska bli påverkade.

Nisseöl o snapsglas i tenn

Nisseöl till julsill och snaps i tennglas.


Vi hade bestämt
att bara äta sånt vi verkligen gillar från julbordet. Därför blev det en salig blandning, för jag tycker nämligen att goda ostar hör hemma på ett bra julbord. Så goda ostar blev det! Brungräddat knäckebröd och kex till dem.

3 ostar

Goda ostar i form av bland annat cambozola, ädelost och Babybel. Vi hade även Skrattande kon, en bit Brie och en bit stinkyost.


Ölen öppnades
med min väldigt 70-taliga kapsylöppnare från UK – naturligtvis med Union Jack på! Den kapsylöppnaren måste väl snart anses som vintage och värdefull..?

Union Jack kapsylöppnare

En Union Jack kapsylöppnare från 1970-talet, inköpt i London.


Jag försökte duka fint
med fina silverbesticken jag fick av morfar i 18-årspresent och silvergafflarna från farmor. Och så hade jag äkta julservetter, tack vare Hjärtegoa L som hade lagt dem i julkorgen jag fick förra året av mina snälla, snälla kollegor på fakulteten.

Tomteservetter

Äkta julservetter med snögubbar på.


Bakom oss lyste den svarta stjärnan
i fönstret. Jag gillar den verkligen och är så nöjd med detta köp!

Svart adventsstjärna närbild

Den lyste över oss och var oss nådig.


Tända ljus på bordet
och bara julskivor (fem stycken) i CD-växlaren i köket…

Juleljus o juleljud

Juleljus och juleljud.


Ägghalvorna blev klädda
av mig på eftermiddagen. Nej, jag är inte så bra på att få det att se snyggt ut, men jag använde majonnäs, gravad lax, svart och orange rom samt dill.

Ägghalvor med lax och rom

Klädda ägghalvor.


Det blev lax över
och den serverade vi på sidan av. Ingen av oss är överförtjust i gravad lax, men nån bit var tog vi i alla fall.

Gravad lax

Gravad lax.


Köttbullar och prinskorv
struntade vi, för jag hade ingen ork att försöka ge mig på att göra kycklingbullar. Kalkonetterna (prinskorv av kalkon) frös jag in och sparade till min julafton. Men av rödbetssalladen åt vi till några skivor julskinka (Anna) respektive örtmarinerad kalkon (Petite Moi).

Rödbetssallad

Rödbetssallad går att äta även utan köttbullar.


Sillar hade vi valt fyra favoriter.
Vi gillar mest sillar i klar inläggning – och så senapssill. Det blev därför senapssill, inlagd sill, brännvinssill och ansjoviskryddad sill.

11 sillburkar IMG_0420

Sillar i burk.


Och nej.
Jag orkade inte lägga in sillarna själv. Jag orkade inte ens lägga upp dem på mina fina sillfat, men jag tryckte i alla fall ner farmors silvergafflar i burkarna. Till och med Janssons frestelse köpte jag färdig. Jag orkar inte leka fröken duktig för jag är rätt sjuk. Anna jobbade hela dagen och jag ville bara att hon skulle få komma hem till ett litet sillbord, dukat av mig. Vi åt, drack och njöt ändå. Och Anna var söt nog att diska eftersom hon vet att jag hatar det.

änglar

Anna och jag?


Jag är så tacksam
för all den goda maten och för att jag inte behövde äta ensam, för att jag kunde äta maten med tak över huvudet och för att jag efter maten kunde vila. Kylan har återvänt hit och jag är fullt medveten om att alla inte har det så gott som jag i skrivande stund.


Livet är kort.

Read Full Post »

Loppisdag för de två lopporna var det bestämt idag! Och jag åkte och styrde ut Clark Kent* på gamla E4:an där jag visste att det fanns en massa loppisar. Ja just det. FANNS. Fanns som i ”are no more”. Vi hamnade ända i Läby innan vi hittade en loppis som fortfarande var öppen/som inte var stängd på torsdagar… Det blev några timmar på Emmaus gård.

Första prylen, nästan, jag såg var nåt jag inte vet vad det är. Anna trodde att det var nån sorts hylla till ett handfat.


Vad är detta??? Hylla till ett handfat??? Nån som vet???

                                                                                                                                                        Det fanns en hel del bord.


”Vi borde borda varaaaaaann..”

                                                                                                                                                                Jag såg en ursnygg soffa med vackra träsniderier på ryggstödet. När vi fikade blev den hämtad av sina nya ägare.


Underbara träsniderier! Och soffan var förstås såld…

                                                                                                                                                         På en loppis är inte allting helt…


Trasig ruta.

                                                                                                                                                           Och på en loppis är inte allting snyggt…


Urrrk, vilka mönster och färgkombinationer!

                                                                                                                                                        Men det mesta går att sälja, även galgar.


Galghumor?

                                                                                                                                                       Hittade i alla fall en pryl som INTE var till salu…


Nej, den här stegen var INTE till salu!

                                                                                                                                                          Vi såg massor av grejor som vi inte visste vad de var för nåt. Loppislådorna var fulla av grejor…


”Om sex år ses vi här igen…” Ja, kanske det…

                                                                                                                                                        Det fanns mängder av husgeråd, en del mest till prydnad, andra mera nyttosaker.


Detta var väl en fiffig hjälpreda för hushållet?

                                                                                                                                                        Sen hittade vi en mysko flaska. Nån som vågar prova innehållet???


Nånting inlagt på flaska. Men vem skulle vilja provsmaka??? Inte jag i alla fall…

                                                                                                                                                            Gult är ju som bekant fult, men det fanns mycket i den färgen här.


En fulgul loppislåda med gulfula fynd.

                                                                                                                                                         En del saker var så… konstiga att de var vackra. Till och med den här turkosa saken.


Så konstig att den var vacker, denna turkosa askkopp i alabaster.

                                                                                                                                                             Men en del saker var bara gräsliga. Eller vad sägs om dessa två, i kombination? En liknande datumgrej hade jag själv som barn, fast i svart plast, inte röd…


En puss på din dag, fast det var visst den 15 augusti…

                                                                                                                                                          Det fanns massor av böcker också. I ett av uthusen var det fullt av osorterad litteratur i lådor.


Se upp för elefanterna har jag inte läst.

                                                                                                                                                            I själva boningshuset, eller vad jag ska kalla det, för det var inget boningshus, fanns de lite dyrare prylarna. Fina möbler, lampor, porslin och glas med mera. Och så kunde man fika där, vilket vi gjorde.

Om nån loppis-pryl kom med hem? Jepp! Anna köpte två sillfat i glas – och den turkosa alabasteraskkoppen!

På hemvägen passerade vi Björklinge kyrka.


Björklinge kyrka är ovanligt stor för att vara en kyrka på en sån liten ort.

                                                                                                                                                              Vi gick in och kikade och OJ vilka målningar det var i taket!!!


Uppe på orgelläktaren har Anna stått och gapat sjungit som liten kicka.

                                                                                                                                                            Taket var så häftigt…


Tänk när taket var nymålat, så otroligt vackert det måste ha varit!

                                                                                                                                                        Varför målar man inte sina tak hemma nu för tiden? Vitt är bara så trist…

Anna tände ett ljus, jag kunde tyvärr inte göra det för jag hade lämnat plånboken i bilen. Tog i stället ett foto av en fin ljushållare.


Så enkel, men så vacker.

                                                                                                                                                           Så blev det en tur på kyrkogården där Anna utan problem hittade sin farfars grav.

På vägen hem svängde vi av till Gamla Uppsala där vi intog en tidig middag bestående av kycklingfilé, potatisklyftor, gräddsås och färska grönsaker. Min mobil började pipa och tramsa sig, så vi åkte hem för att ladda den och oss lite inför kvällen. Anna anmälde intresse för en parkeringsplats hemma hos sig. Hyresvärden ska nämligen införa avgifter på besöksparkeringen och det blir jättedyrt om jag ska vara där vissa veckor…

Körde ut till Jerry Förorten vid 18.30-tiden – bara för att upptäcka att hans besöksparkering var uppgrävd… Fick därför parkera på andra sidan vägen. Så gick Anna och Jerry iväg på möte och jag fick en, som alltid, intressant pratstund med Frida – och en Hemglassbiltur på nätet med Elias.

Innan vi åkte in till stan igen blev det en sväng till Himlen för att kolla om Slaktar-Pojken levde. Det gjorde han. När vi kom hörde jag att han sa till kompisen han skypade med att

Vänta lite, nu kommer hönorna.

Hönorna, det var alltså Anna och jag…

På väg hem till mig svängde vi in vid Max och Statoil och intog lite chicky bits. Jag tyckte att de såg ut lite som vi – familjen Barba**.


Familjen Barba. Notera att det är jag som står på huvet i currydipen!

                                                                                                                                                           På Max var det en stygg flicka som böjde sig ner och tog upp nåt från golvet samtidigt som hon visade mer än halva sin rumpa. Visserligen med underkläder på, men ursäkta mig… Vem vill se andras underkläder på ett matställe? Inte jag, i alla fall…

Nu ska jag äta choklad. God natt på dig!

                                                                                                                                                           *Clark Kent = min lille bil
**vi – familjen Barba = Anna, barnen, Jerry och jag

Read Full Post »