Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sidhuvud’

Nej jag har hittills aldrig blivit arg där jag jobbar idag. Och det är väl tur för alla inblandade. Men tro inte att jag för den skull blivit nån sorts moder Teresa. Närå, privat kan jag tända till fortfarande. Vi var på ICA Heidan och handlade när vi hade slutat jobba. Det enda som stör oss där brukar vara människor som luktar illa (typ rök) eller som skriker åt sina barn eller så. Det brukar med andra ord vara trevliga stunder. Ofta skrattar vi åt sånt vi hittar i fyndlådan – WT-varning!  Idag såg jag ingen fyndlåda, men Fästmön hittade denna mobilväska och undrade vem vill ha, liksom? Gå omkring med en tamponglogga…

Sniggt med en mobilväska med en tampong-logga på? Not! Men notera att faktiskt står ”Detta är ingen leksak. Ej lämplig för barn under tre år.”


I kassan fick jag inte köpa bara TV-tidningen
utan var tvungen att köpa den kvällsblaska som ger ut den också. Jädra nitisk kassörska! Jag minns inte sist jag blev tvingad att köpa blaskan till. Så då blev jag arg. Jag blev så arg att jag väste nåt i stil med

Jaha, då går vi aldrig mer hit och handlar den TV-tidningen!

Som om tjejen i kassan skulle bry sig om det! Anna skämdes. Det var nästan så att jag tog blaskan mellan tummen och pekfingret efter att jag hade betalat den och slängde den i en papperskorg intill kassan. Men så kom jag på det där om att jag behöver träna på att behärska mig så att h*n med kalla fiskögonen rent av skulle kunna vara stolt över mig. Bara muttrade lite allmänt surt.

På apoteket hämtade jag ut medicin (nej, inget lugnande eller psykofarmaka, jag äter corpofarmaka, eller vad det heter när det är för kroppsliga åkommor). Tidigare idag blev jag tipsad av en kär vän om att jag verkligen INTE borde strunta i min onda fot, så jag shoppade loss och inhandlade även hälinlägg för en dyr penning. Får se om det funkar. Värt att testa är det i alla fall. Eftersom jag fick lön idag känner jag mig ju som miljonär, så pengar är inget problem. Inte idag…

För onda hälar. 


Hemma i New Village möttes vi
av ett ihållande borrljud och nu blev till och med den tämligen timida Anna lite arg. Man undrar, som sagt, om somliga bygger ett hus i sin lägenhet med tanke på att de har renoverat den sen i november förra året eller nåt.

Vi gnagde på varsin kycklinghalva. Annas var utrustad med ett funktionshinder – ingen vinge. Min halva var normal. Tvättmaskinen har tvättat tjockis-svart och vi har druckit kaffe, till det åt jag två (2) chokladbitar (så att jag ska bli ÄNNU tyngre, så att jag får ÄNNU mer ont i fötterna). Men inte heller det fick mig att skratta.

I kväll är det första delen av sommarens hela två (2) avsnitt av Morden i Midsomer. Jag tycker att det är jättetrist med enbart två avsnitt – Morden i Midsomer ÄR så mycket sommar för mig, även om klassen på serien har sjunkit en hel del genom åren. En sorts program som däremot ökar är alla jävla allsångsprogram. VA?! Kan inte folk sjunga för sig själva, hemma i duschen eller nåt? Måste skiten visas på TV?! Det är Måns på Skansen fast på SvT (kolla vilka kritvita tänder han har i sidhuvudet jämfört med bilden längre ner på hemsidan…) och Lotta på Liseberg på TV4. Och sen såg jag nåt norskt allsångsprogram som börjar på torsdag i TV7. Maj gadd!..

Men sen fick jag skratta lite, för i kväll, efter Morden i Midsomer, kommer ett program som skulle kunna vara signerat Yours truly. Det är ett brittiskt program som heter Extra gnälligt. I fyra halvtimmeslånga delar gnäller ett gäng medelålders kvinnor om olika saker. I kväll är det om datorer. Om det hade handlat om tvånget att köpa kvällstidningar för att få den eftertraktade TV-bilagan hade jag kunnat vara med. Gratis. Och så skrattade jag lite åt programmet, mig själv och mina roliga strumpor med hundar på.

Roliga strumpor.

Read Full Post »

Allt fler företag och sajter poppar upp som vill få oss att sälja vårt byrålådsguld. Alltså sånt guld vi bara har liggande och inte använder. Ett av de allra första företagen i Sverige som kunde erbjuda oss att sälja vårt guld genom att företaget köper det via internet är smsguld.se. Jag har kikat närmare på hemsidan och tjänsten för att se om det kan vara nåt för mig.

Inget av guldet på bilden är till salu!!!


Överst på sidan kan man läsa
om hur enkelt det är och hur man gör. Instruktionerna är tydliga och det framgår att man inte förbinder sig att sälja nånting bara för att man skickar efter ett så kallat Guldpaket. Sen kommer det som kanske är viktigast för många – en prislista. Där står angett hur högt grampriset är för guld med olika karathalter. Vidare finns några få, men viktiga villkor angivna – bland annat om utbetalning av pengar.

Det som inte känns riktigt bra på sidan är att Frågor och Svar inte innehåller nån klickbar länk. Detta ger intryck av att sidan är så ny att man kanske inte har hunnit lägga ut några FAQ. Men det står ju att företaget är först i Sverige med att köpa guld via internet, så då kan rimligtvis sidan inte vara så himla ny. Dessutom är FAQ viktiga saker och jag tycker att det borde prioriteras!

Vidare är kontaktuppgifterna alldeles för små och osynliga i sidfoten. I mitten av sidan finns emellertid ett telefonnummer inklusive uppgifter om öppettider till en Kundtjänst. Ett telefonnummer som fungerar, för övrigt. (Jag har provringt.) Där står också att man kan mejla om man har frågor, men e-postadressen ligger knappt synlig i sidfoten respektive under en flik med liten stil, Kontakta oss, i sidhuvudet. För att förenkla för presumtiva kunder borde det vara hur lätt och smart som helst att lägga e-postadressen helt synlig intill telefonnumret.

Jag är inte helt säker på var miljöaspekten ligger riktigt i att återvinna guld. Enligt undersidan Återvinn ditt guld sparar man naturresurser och bekämpar klimatförändringen, men det framgår inte riktigt på vilket sätt/hur man gör det.

I sidhuvudet  sägs via en symbol att 120 000 kunder är nöjda. Personligen känner jag mig inte mogen att bli kund, så jag kan ju egentligen inte uttala mig om hur bra den här tjänsten är. Men det som allra mest får mig att inte bli kund är det faktum att jag har svårt att sälja sånt som jag en gång har fått av nån – även om det är en skitful, men värdefull guldbrosch, typ…

Read Full Post »

På dagens surfrunda hamnade jag hos Pressbyrån, inspirerad av dess kommentar nedan på mitt tidigare inlägg om Bananbyrån. (Det står för övrigt var och en fritt att utnyttja erbjudandet Pressbyrån ger i kommentaren till inlägget om Bananbyrån!)


Här är Bananbyrån på Stora Torget i Uppsala!

                                                                                                                                                       Pressbyråns hemsida är mycket blå – det är ju kedjans profilfärg och färgen ÄR verkligen förknippad med Pressbyrån! Startsidan är ren och fin och presenterar på ett tydligt sätt ett antal tjänster som företaget erbjuder, till exempel en blogg om tidningar, glassogram,biogram samt en tjänst där resenärer med Swebus kan köpa biljetter. Här finns också länkar till företaget på Twitter och Facebook (här hittar man bland annat en bild från Tofflans blogg med inlägget om Bananbyrån!)

I sidhuvudet finns länkar till fler sidor med mer information om företaget, bland annat dess historia från 1800-talet och framåt, om franchising, om lediga jobb, om övrig service, hitta din butik med mera. Allt är snyggt uppställt och lättnavigerat – förutsatt att man ser bra. För återigen saknar jag en talande webbtjänst här, en tjänst som vore tämligen enkel att installera här, skulle jag gissa.

Annars, sammantaget, får Pressbyråns hemsida ett gott betyg. Här är lätt att hitta, inget krångel samt rent och snyggt. Med lite ljud skulle sidan vara ännu mer användartillgänglig.

Read Full Post »