Projekt Storstädning: Vardagsrummet

Ett slutgiltigt inlägg.

Äntligen är Projekt Storstädning i hamn! Jag har styrt skutan som värsta envåldshärskaren, tagit delmålen ett efter ett och nu är jag klar. Idag gjorde jag mitt hems sista rum, vardagsrummet.

Jag vet inte om dagens värsta var gardinstångseländet eller vitrinskåpet. Båda är krångliga, men i alla fall vitrinskåpet har också sin charm. Vitrinskåpet är för övrigt en Billy-bokhylla som jag har ”offrat” för mina glas skull. Hyllor och dörrar av glas förvandlade det till vitrinskåp, fast möbeln egentligen behövs med sina trähyllplan i arbetsrummet…

Det finns så många glas, framför allt, i vitrinskåpet som jag inte använder. Men jag vet inte vad jag ska göra med dem. Kasta dem vill jag inte och de är för dyra att bara skänka till loppis. Kan vara bra att ha när det blir tuffa tider igen. Fast… Måsen-delarna har jag ju inte lyckats sälja, trots annons både här och på Blocket. Det var nån som hörde av sig med ett riktigt skambud och hellre än att acceptera det behöll jag delarna. Vi kanske ska använda dem nu i jul när mamma kommer?

I övrigt blev dammningen av alla prylar i vitrinskåpet en sorts walk down Memory Lane… Här finns saker som jag har fått vid speciella tillfällen, här finns glas från mormors och morfars hem, mammas dockservis och till och med tio tallrikar, en karott och två uppläggningsfat från pappas farfars hem! Han, farfar Hurtig, som grundade Hurtigs barnhem i Grankulla i Finland, men som har sin sista viloplats på kyrkogården i Solna, av alla ställen… Barnhemmet i Grankulla finns dock kvar.

Först bland grannarna (?) med julgardiner är nog jag nu. Men de ser inte så jättejuliga ut utifrån och jag orkar inte krångla med den där förb. stången upp och ner. Jag är ute i god tid, helt enkelt.

När jag har tvättat av mig den värsta städsmutsen och borstat bort de största dammråttorna ur håret ska jag traska över till Tokerian och köpa mig nåt gott till middag. Med

nåt gott

menar jag troligen en grillad kyckling. Det finns lite potatisklyftor i frysen om jag vill ha det till. I morgon får jag två gäster, varav en ska äta med mig, men den maten tänker vi på i morgon.

Och nej. Jag glömde inte att gnussa badkaret efter allt skurvatten!

Här är några bilder från storstädningen i vardagsrummet:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort.

Read Full Post »

Miss Marple: Ett mord annonseras

Ett inlägg om en TV-film.

Trött och varm i kväll efter en långkörning med solen som följeslagare. Vad gjorde man innan det fanns AC i bilarna? Hade alla fönster nervevade och fick både nackspärr och ansiktsförlamning, eller?

Med prästostbågar i skålen och en kall starköl landade jag i bäste fåtöljen, zappade på TV:n och började titta på Miss Marple: Ett mord annonseras på TV7.

Det börjar som ett skämt med en annons i lokalblaskan…

Hela den här historien börjar med en annons i lokaltidningen i en liten engelsk by. Där utannonseras ett mord i ett visst hus, vid ett visst klockslag samma kväll. En skara nyfikna dras till huset, det bjuds på sherry, röks och skrattas nervöst åt ”skämtet”. Det är bara det att det inte är nåt skämt och ett mord begås den kvällen. Strax därpå ytterligare ett och så till och med ett tredje… Miss Marple ”råkar” i samma veva hälsa på dottern till en kvinna hon kört ambulans med under kriget. Dottern bor i just den lilla engelska byn i vars lokaltidning ett mord har annonserats…

Trots tre mord blir det ju inte nåt blodigt och läskigt. Det här är en typisk pusseldeckare, baserad på en bok av Agatha Christie med samma titel. Boken kom ut 1950. Men jag tycker den här långfilmslånga TV-deckaren är söt och charmig och faktiskt lite spännande. Jag lyckas inte lista ut vem som är mördaren, trots att jag har läst boken nån gång för länge sen.

Högt Toffelbetyg till Miss Marple, utmärkt gestaltad av Geraldine McEwan.

Livet är kort.

Read Full Post »

”Det är TUR att man inte alltid äter så här…”

Ja jisses amalia! Min första tanke när jag slog upp mina rätt blå i morse var

Det är TUR att man inte alltid äter så här…

Fästmön hade skenat till jobbet och tagit bussen för att ge mig sovmorgon. Och det var nog väldigt klokt och omtänksamt eftersom det blev en del alkohol igår… (Ingen bra kombo med bilkörning!!!)

Vin, sherry, skumpa och portvin…

Vi började äta på seneftermiddagen när vi kom hem från vår lilla shoppingtur. Det sista vi intog igår kväll var kaffe och mini-cupcakes framför Downton Abbey. Jag lovar dig att vi RULLADE till sängs sen…

Lena Hjärtegods matlåda till oss är tom…

Om vi hade varit smarta hade vi nöjt oss med EN dessert och sparat den andra till idag. Men det gjorde vi inte… Det enda vi inte tog nånting av var godiset…

Detta var en helt fantastisk kulinarisk upplevelse! Jag skulle önska att alla hade en Lena Hjärtegod i sina liv, för det finns inget bättre än hemlagad mat, tycker jag som så sällan äter det (jag räknar inte min egen, det kallar jag knappt matlagning).

Men vad tyckte vi allra mest om då? Vi gillade jordärtskockssoppan och den gratinerade hummern bäst. Osten och marmeladen gav en underbar smaksensation! Anna blev mycket förtjust i sherryn och jag blev förvånad över att jag gillade riojavinet så som jag gjorde. Jag har haft lite fördomar mot riojaviner och tyckt att de är lite för lättdruckna. Detta passade perfekt till de heta låren, kan jag meddela!

Faktum är att det finns lite kvar till idag. Så det blir en något lättare måltid framåt kvällen…

En halv flaska vin, en halv kantarellpaj, fyra mini-cupcakes och godis blir middag idag.

Gårdagen fick mig också att inse att jag genast behöver inhandla såväl sherryglas som portvinsglas. Pappas punschbägare i tenn fick användas – och det var rätt mysigt ändå. Champagneglasen och rödvinsglasen från i serien Optica från Orrefors kom till heder! Men jag älskar ju och fascineras av glas, så inte mig emot! Däremot tror jag det lär dröja innan vi äter en sån här luccullisk måltid igen… Och det är nog tur, det, för annars skulle man inte uppskatta det såsom vi gjorde. Återigen, stort TACK till Lena Hjärtegod!

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Men vad gjorde vi mer igår än bara åt och drack? Jo, det blev en tur till Ö & B eftersom jag hade sett en annons om svarta adventssjärnor där. Jag, som inte vill eller ska fira jul i år, har nämligen fått för mig att jag vill ha en stor, svart adventsstjärna i mittenfönstret i köket och två svarta smidesstakar i de mindre fönstren på var sida. De svarta stjärnorna var tvärslut, men jag hittade två svarta stakar – inte äkta smide, förstås, men snygga ändå – som blir perfekta! De är lite högre snarare än breda.

Jag skulle också ha två nya lampsladdar med trycken, men det hade varken Ö & B eller Clas Ohlson där vi stannade på hemvägen. Det blev två lampsladdar utan trycken i stället. Dessa ska jag ha till mina två mässingsstjärnor som jag tänkte hänga i de två mindre fönstren i vardagsrummet. I mittenfönstret där blir det en vit stake. Den ena av mässingsstjärnorna är lika gammal som jag, faktiskt…

En säng full av stakar och stjärnor till nästa söndag!

Därför måste jakten på en svart stjärna fortsätta idag. Då passar det bra att Anna slutar klockan 14. Det blir nog en tur till Fullerö och gissningsvis svänger vi in till Himlen med lite prylar också när vi ändå är nära.

Men bäst av allt, om jag får vara riktigt, riktigt självisk är nog att jag gick utan kryckor helt och hållet igår – och jag har inte särskilt ont i hälen idag!!! Tacksam!!!

Livet är kort.

Read Full Post »

Eat along den 24 november 2012: Del 1. Förrätt

När Fästmön hade slutat arbeta styrde vi kosan in till stan, till Den Hjärtegoda med make. Försökte ta Ajfånen till hjälp att hitta, men den sa till mig att det inte fanns nån sån gata i Uppsala. Knäppskalle!

Vi hittade ändå. Körde in på en trång gård där två flyttlass också trängdes. Möttes av Den Hjärtegoda med dryckespåse och Make med en låda… EN LÅDA… mat.

Kvällens meny.

Ja, som du förstår har vi en del att stå i äta i afton… Den Hjärtegoda hade varit smart nog att skicka med instruktioner också.

Tydliga instruktioner.

Anna, som är kvinnan i hushållet, värmde soppan. Sen serverade hon visst sherryn också. Pappas punschbägare fick duga!

Kvinnan i hushållet serverar sherry.

Själv gjorde jag... jaa… vad gjorde jag? Satte mig ner för att äta förrätt.

Jordärtskockssoppa med oststänger samt sherry = förrätt.

Detta var alltså bara början på kvällens eat along. To be continued…

Livet är kort.

Read Full Post »

Blodtransfusion???

Man kan ju undra om det pågår blodtransfusion i mitt badrum.

Från den ena…

                                                                                                                                                          Kanske den elaka Tofflan har tömt ett barn eller två på blod så här till Halloween? Bäst du springer och kollar så dina barn mår bra… 😈

…till den andra.

                                                                                                                                                          Skämt åsido – trots att jag vet att vissa föräldrar inte tål att man skojar om barn. Själv tål jag inte att se blod för jag svimmar. Nej, jag tappar om vin för att sen tillsätta jässtopp. Den här satsen har bubblat i två månader nu och om jag inte vill ha sherry utan rödvin som planerat är det nu hög tid att stoppa jäsningen.

Men först måste bottensatsen avlägsnas. Då tappar jag över allt vin minus bottensatsen i dunk nummer ett till dunk nummer två. Sen tömmer jag och sköljer ur dunk nummer ett innan jag skjutsar tillbaka vinet. Sist häller jag på jässtopp. Dunken ska sen skakas under minst en veckas tid – eller tills det slutar att låta som om den innehåller champagne när man skakar den. Därpå väntar klarning i minst en månad, gärna längre.

Så kanske, kanske att jag har runt 25 nyupptappade flaskor rött till jul. Matchande och bra till den högtiden, eller hur?

Read Full Post »

Tofflan’s cookalong no. 12: Kalle Kon och saken är biff, också!

Bara för att man själv har märkliga matvanor ska inte familjen drabbas. Ryggbiff inköptes till Toffelmamman som med liv och lust bultade den platt, så här:

Ryggbiff bultad med liv och lust av Toffelmamman.

                                                                                                                                                       Tofflan själv ägnade sig åt att skiva Kalle Kon i cirka centimetertjocka skivor. Till detta svingades en starköl – ett måste i Tofflan’s cookalong!

Kalle Kon är skivad och starkölen, ja, den måste intas för… kryddningens skull..?

                                                                                                                                                         Vidare häller man upp klyftorna i en ugnsfast form och sätter ugnen att värmas upp till 225 grader. Sen in med klyftorna i 25 – 30 minuter.

Klyftigt!

                                                                                                                                                            Sen till väsentligheterna. Och jag vet att jag har varit hemlig tidigare, men här är några av kryddorna jag använder till dessa köttbitar. Sherryn ger jag emellertid f*n i att dricka. UFF! Den är en sorts lightvariant och passar enbart till marinader.

En del av de kryddor jag använder.

                                                                                                                                                             Till väsentligheterna hör förstås vitlökssmör och hot béarnaise.

Ja, jag VEEET! Vitlökssmöret är helt fel upplagt i en kinesisk temugg. Men ändå. Det ser… trevligt ut.

                                                                                                                                                         Och visst smakade det bra! Så här såg min välfyllda tallrik ut – och jag lever fortfarande efter maten (kan det vara alkoholen i vinet som dödar ev. farligheter???).

Min tallrik är välfylld som vanligt.

                                                                                                                                                   Mamma tyckte maten var god också.

Mamma äter trettondagsmiddag.

                                                                                                                                                      Efter maten tog jag ytterligare ett glas vin och blev lite trött och behövde sätta mig vid datorn, medan mamma tog disken. Sen blev hon också lite trött och satte sig i soffan och körde igång TV:n.

Read Full Post »