Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sexuellt vidlyftig’

Nån mördar gamlingar i Staden. Nåns hund attackerar ett barn. Nån är sexuellt vidlyftig. Och några är experter på att norpa andras saker. Detta är ingredienserna i Björn Hellbergs Sankte Per, som jag lånat av Fästmön och just läst ut.

Spänning i Staden.


Det hela börjar med
att en begravningsentreprenör får ett märkligt telefonsamtal. Så småningom tar begravningsentreprenören kontakt med polisen Sten Wall. Och sen börjar nån mörda gamlingar.

Den här Sten Wall-deckaren är spännande. Det är visserligen ett antal historier på gång samtidigt och jag får inte alla att gå ihop ens i slutet. Men hösten ger en mörk och bra ram för dessa otäckheter.

Högt betyg!

 

Read Full Post »

Tre kvinnor handlar Birgitta Stenbergs senaste roman Eldar och is om. Den tredje kvinnan är hon själv. Detta är en släktroman om tre starka kvinnor – inte tu tal om annat. Jag hade turen att hitta denna relativt nyutkomna bok på antikvariat (!) i Stockholm – för endast tio kronor. Och man kan väl säga så här att den guldpengen var väl investerad!


Tre kvinnor och ett märkligt drama.

                                                                                                                                                        Boken inleds med mormor Almas historia. Alma, skollärarinnan som inleder ett förhållande med prästfrun – prästen. När hon blir gravid är skandalen ett faktum och hon tvingas in i ett äktenskap. Dottern Ingeborg blir en märklig kvinna – hon är vacker, sexuellt vidlyftig, stark och ambitiös. Att bli fattig är hennes största rädsla. Och sen kommer Birgitta, Ingeborgs dotter. Eller..?

Den här boken smyger igång. Men sen blir det crescendo! Jisses anoga, jag hänger knappt med i alla svängar. Fast jag TROR att jag har koll på vem som är mamma och pappa. Sen blir jag förvirrad. Och sen visar det sig att jag hade hängt med och troligen – inget är bevisat än – hade rätt. Ja, man kan bli lite snurrig på Birgitta Stenbergs alla turer, men jag kan tänka mig att hon under resans gång blev ganska snurrig själv. Här försöker hon skriva en ny del av sin självbiografi genom att berätta om sin mormor och sin mamma – och så ställs alla fakta på ända… Ja, det blir så snurrigt att på sidan 26 är föräldrahemmet beläget på östgötaslätten, men på sidan 81 talar mormor och mamma västgötska…

Ytterligare lite snurrigt tycker jag att det blir när författarinnan börjar tala om sig själv i tredje person. Men OK. Det här är en bra bok och den som inte förr har läst Birgitta Stenberg borde göra det. Man behöver inte läsa hennes självbiografiska böcker i kronologisk ordning. Varför inte börja med denna?

Högt betyg!

Read Full Post »