Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘servett’

Vi kom iväg vid elvatiden idag – och vi var bjudna på kaffe i Fruängen på förmiddagen. Nej, ekvationen gick inte riktigt ihop, men vi hade förvarnat den übersnälla mammakusinen B om vår sena ankomst.

Söder om söder åkte vi (och bara lite fel så jag gjorde en spännande manöver). Det var varmare där och soligare. Kaffe på bakgården i solens sken, detta sken som vi inte fått så mycket av denna sommar.

Kaffekusinerna mamma och B. Kakorna var förstås hembakade.


På bordet stod en bukett vilda blommor.
Mammakusinen B erkände att hon lider av blomplockningsfetischism. Hon liksom kan inte låta blommor vara utan vill plocka med dem alla!

Vilda blommor på bordet.


Huset där mammakusinen B och hennes A
bor har gräsmattor, blommor och träd både på baksidan och framsidan. Och så växer där smultron…

Smultron fanns det gott om på tomten.


Underbara rosor,
både röda och gula. En gulfick vi med hem, röda får du se här:

Vackra röda rosor.


Mammakusin B fyller år lite före mamma
och hade fått trisslotter av mamma. Dessa inbringade en vinst som hon använde till att inhandla foppatofflor. Lila foppatofflor. Naturligtvis häcklade jag henne och retades, men när hon demonstrerade hur fint de matchade med servetterna tänkte jag att de ändå är rätt OK.

Lila foppatoffel med matchande servett.


Mammakusinens man A
hade stuckit till skogs för att plocka blåbär och svamp. När han så småningom kom hem hade han en megakorg full med gula kantareller och även blåbär, fast i hink för sig, dårå. A är en riktig tryffelhund!

Herr Kantarell himself. 


Mamma och jag fick sniffa på var sin guling.
Och trots att jag nyss hade ätit underbart god lax med härlig potatis, dillsås, illröda tomater och vitlöksbröd tuggade jag i mig svampen rå. Mamma visste inte riktigt vad hon skulle göra med sin kantarell.

Vad gör jag med denna?


Dessert bestående av
bland annat smultron och nyplockade blåbär samt kaffe serverades på framsidan. Det smakade ljuvligt!

Kan en dessert vara ljuvligare än så här?


Vi fick se foton av resten av familjen.
Mina sysslingar är tre i den här familjen och barn har de allihopa, typ 2 + 3 + 2. Jag har inte träffat nån av de yngsta, mina två kvinnliga sysslingar fick jag träffa förra året. Då hade vi inte setts sen vi var barn…

Roligt och intressant var det också att få ta del av mammakusin B:s släktforskning, som hon bland annat samlat i prydliga pärmar. Här fanns brev, kort, personliga beskrivningar av nära och kära, bouppteckningar, vigselbevis… ja, det mesta…

Värdparet A och mammakusinen B.


Vi fick med oss en påse hem
fylld med smaskens – kantareller, morellsylt och kakor – och en fin bukett blommor från trädgården. En blomma hade fallit av och den tänkte jag ha i håret.

En blomma till håret?


Stort TACK för en trevlig dag i gott sällskap som skingrade tunga tankar!!!
Vägen till Uppsala är inte lång…

Livet är kort.

Read Full Post »

… har jag, men Fästmöns mamma är minst lika bra! I morse ringde hon och bjöd oss på middag på Slottet. Eftersom dagens väder var strålande sol och klarblå himmel kändes det som en jättefin inbjudan. Jag klädde mig i himmelsmatchande piké med krokodil på, Anna i dito skogsgrön.

Vi blev bjudna på kyckling med potatis och en massa goda såser och röror, färska grönsaker och trevligt sällskap av Annas mamma och L. Till dessert serverades underbar glass med färsk ananas och kladdkaka samt gott kaffe. Det kändes så lyxigt att bara få sätta sig och bli serverad.

Jag lät kameran vila lite, för ibland måste man få vara privat. Men jag vill visa den fina födelsedagspresenten jag fick. Först trodde jag att paketet innehöll en handväska. Och på sätt och vis var det ju rätt gissat…

En blå väska med både handtag och axelrem.


Men Annas mamma känner mig bättre än så
– L erkände att det var hon som var den smarta. Den blåa väskan är nämligen en vinväska!

En vinväska!


Denna fiffiga väska
innehöll korkskruv, servett, två vinglas och en flaska Amaronevin. Jag blev så glad, för detta var en väska helt i min smak. Så nu funderar vi när vi ska ha vinpicknick för första gången. Ja, för Anna och jag har så mycket kvar att uppleva tillsammans…

Innan vi åkte från Slottet tittade vi på ett annat litet slott som var till salu för endast 350 000 pix. Ett vitt slott med ganska stor tomt. Jaa, drömma kan man ju…

Vår sista lediga dag går mot sitt slut. Vi ska se sista delen av Så levde de lyckliga på SvT1 klockan 20, tätt följt av Desperate Housewives på Kanal 5 klockan 21.

Jag har telefonerat med mamma två gånger och med faster E en gång idag. De Gamla Gamarnas antal hade utökats, enligt mamma och marschmusiken hördes starkt i bakgrunden under båda samtalen. Det märks att sossarna är på frammarsch…

Read Full Post »

Vi traskade iväg till busshållplatsen (!) – jaa, Tofflan åkte buss igår, men det var en traumatisk upplevelse! – i blåsten. Det var bara ett par grader varmt, så jag väntade nästan snö.

Men inne på Scandic Uppsala Nord var det varmt och gemytligt – även om de som arbetade där inte riktigt förstod varandra. Det resulterade i att två av deras gäster blev stående på en obestämd plats i matsalen för att invänta anvisning till bord 500. Ja, det hette så, vårt bord. I garderoben jobbade en kille som då och då plötsligt försvann utan att sätta en lapp på dörren. Dessutom tog han med sig mat in i garderoben. Inte så fräscht bland kläderna… Avgiften var 20 pix per skalle och det var i dyraste laget! Det tyckte tydligen trion damer som satt vid bordet bredvid, för de släpade in sina vinterjackor i matsalen. Inte så fräscht det heller, kan jag tycka…

Vi beställde var sin Mariestads julbrygd till maten samt var sin snaps. Ölen fick vi dricka ur vinglas vilket var ett stort minus. Spritsorterna rabblades av en man som inte riktigt kunde uttala dem. Östgötas sädes fanns tyvärr inte bland sorterna, så Fästmön tog en Hallands fläder, jag en Aalborg. Stora och rätt OK. Sen började frosseriet. Jag tog genast två tallrikar – en med laxgrejor och en med sill och potatis.


Lax och ägghalvor till vänster, knäckemacka med brännvinsost i mitten och sill och potatis till höger. Ovan i bild, snaps och öl.

                                                                                                                                                             Anna glittrade ikapp med snapsarna. Hon var så söt i sin paljettbeströdda top och med flärpar i håret (som inte riktigt syns på bilden).


Söt i paljetter och flärpar i håret.

                                                                                                                                                              När man dricker äter sill blir man ofta törstig på mer. En Mariestad blev två, för min del. Anna förmådde inte en till och dessutom skulle hon ju jobba idag igen.


En öl blir lätt två när man dricker äter sill…

                                                                                                                                                  Eftersom jag inte äter så mycket kött mer än kalkon och kyckling, hade bordet med varmrätter inte så mycket att erbjuda mig. Jag provade Jansson, som var ganska smaklös och kalkon med cumberlandsauce. Köttet smakade gris, så jag fick lämna det efter endast en tugga.


Jansson var smaklös och kalkonen smakade gris.

                                                                                                                                                             Vi hann förstås titta och lyssna på folk, sånt är ett gratisnöje vi ägnar oss åt de gånger vi vistas utanför hemmets vägger. Bland annat skrattade vi åt en man som skrattade hela tiden och hade utstående öron. Han var bäst för han pratade östgötska och skrämde ett litet barn flera gånger så att mamman, i skitfula byxor som gick upp till halsen, fick gå iväg med den gallskrikande ungen. Vidare noterade vi att vi inte på långt när var tjockast i lokalen. Vi observerade en man med en mage som var så stor att ingen av oss sett nåt liknande tidigare.

Avslutningsvis plockade vi lite snask från gottebordet. En del var för segt för att tuggas, knäcken hade kokat förlänge, Browniesbitarna var torra och cheesecaken var divine. Anna lekte och kladdade förstås med maten som vanligt och det blev riktigt problematiskt eftersom en nitisk avplockare hade tagit hennes servett. Fast frågan är ju om det är choklad på tummen eller om Anna har lekt Bil 2:an…


Choklad eller har Anna lekt Bil 2:an?

                                                                                                                                                            Två stinna magar rullade ut från Scandic till busshållplatsen. Men först skrattade vi åt en man med pilsnerbottnar och tjutande hörapparat. Han såg för rolig ut! Det gjorde vi också, vi fick knappt igen våra jackor. Busshelvetet tog oss några hållplatser och sen traskade vi en kvart i blåsten innan vi var hemma cirka 20.40. Lagom i tid för att bänka oss och glo på Downton Abbey, som de tanter vi är.

I natt har jag sovit riktigt illa. Har legat och vänt och vridit på mig och ältat all oro i hela världen som är min. När Anna kom och väckte mig vid halv sju var jag redan vaken. Jag spottade ut bettskenan, slängde på mig kläderna och så gick vi ut i den ljumma morgonen (tio grader igen) och regnet föll. Jag skjutsade Anna till jobbet och när jag kom hem var det helt uteslutet att jag skulle gå och lägga mig igen och försöka somna om. Nej, jag hängde upp ljusbollen och satte stakar och stjärnor i fönstren och sen sket jag ett rejält lass där emellan. Nu lyser det i alla mina fönster. Det är som om jag ändå önskade att det varma ljuset ska sprida sig till inuti mig. Men det gör det inte. Jag sitter här kall och tom och tyst och vill bara gråta. Idag är emellertid tårarna slut.

När Anna har slutat jobba ska vi ge oss ut på shoppingtur för att inhandla födelsedagspresent och julklappar. Hur var det nu jag skrev häromdan..? The show must go on…

Och så avslutningsvis lite betyg på Scandic Uppsala Nords julbord:

Laxbordet och sillbordet får högsta betyg!

Varmrätterna och köttbordet får lågt betyg för det fanns mest gris att välja mellan.

Gottebordet borde ha fått lågt betyg för att knäcken var överkokt och kakorna torra, men cheesecaken var divine, så medelbetyg!

Servicen var lite strulig i början, men servitören var mycket uppmärksam och fick rejält med dricks. Nästan toppbetyg, men inte riktigt! Vinglas till öl drar ner betyget också.

Till sist, tack till Bloggtävlingen.se för vouchern jag vann som betalade maten och lite av drycken!

Read Full Post »

Mycket gott, mycket skönt att vara i ett sammanhang. Lilla mamma var lite ensam i telefonluren, men jag åker snart ner och hämtar hit hennI.

Vi har suttit på ballen* tills det blev kallt och lyssnat på 70-talshits…

Några bilder från min midsommarafton medan jag försöker hålla mig vaken till 1.30 när Frida vill se en läskig film på TV med mig.


Anna fin i kjol och BUSSARONG 😉


Brie är svensk ost, va..?


Knäckebröd och paprikakex är också svenskt!


Gräslök och Abbas sillar.


Matjessill.


Min blomsterflicka!


Östgöta sädes, Staropramen… och Nalle Puh på servetten.


En liten klar…


Kött till barnena och Anna.


Kalle Kon till Petite (nåja…) Moi.


Elias vilar mellan måltiderna.


Grillmästarinna med svans.


Grillat är gott – även på elgrill på ballen.


Det blåser i min älskades hår.


Biggans vitlökssmör från AB Superb produkter är ett måste till grillat!


Annas nyaste ljuslykta.


En del drack Fanta och rosé (=kärringdricka).


Andra (= de manhaftiga) höll sig till starköl och salta pinnar.


Jag älskar dig så, Anna du!

                                                                                                                                                          *ballen = balkongen

Read Full Post »

Den allra varmaste dagen bestämde vi oss för att tuffa in till stan och gå på Hallwylska. Vi höll på att tuppa av i värmen redan på t-banan…


Juste våning på Hamngatan, typ 200 kvadrat och 40 rum…

                                                                                                                                                På Hallwylska valde vi att gå på egen hand. Det var efter jag hade snäst av en snorkig vakt som sa till mig, med näsan i vädret:

Väskor hänger vi in där borta.

Varpå jag var tvungen att svara:

Jaså, det gör vi? Jaha.

Att gå på egen hand brukar var roligare ibland, men idag var det mest olidligt hett. Och eftersom vi gick utan guide fick vi inte se alla rum och alla samlingar. Men jag såg nåt lite spännande, i alla fall.


Två såna stolar som den tunna pilen pekar på har mamma!

                                                                                                                                               Efter museibesöket var vi tämligen matta och gick upp mot stan för att leta efter nåt skuggigt ställe som serverade iskalla drycker. Men i affärerna fanns det AC på sina håll och det var inte helt fel att kolla på vinterkläder…


Skitsnygg, men tyvärr inget jag ville köpa idag…

                                                                                                                                                   Vi såg en del läckra pjuck också.


De färggranna regnbågskorna i mitten var lite roliga.

                                                                                                                                                     När vi äntligen hittade ett ställe att sitta ner blev vi lite trötta på en viss man och hans återkommande trudelutter…


Vår irritation gällde den helt vite mannen. Den andra mannen bara råkade stå där.

                                                                                                                                                  Anna kände till ett ställe där man kunde köpa kalla öl och jordnötter.


Barcelona visade sig vara ett INTE SÅ SERVICEINRIKTAT ställe…

                                                                                                                                                    Var sin öl och ett glas nötter. Men sen när jag skulle köpa ett glas nötter till var de plötsligt slut. Då blev jag lite kinkig.


Bara en uttjänt servett i nötglaset.

                                                                                                                                                     Men sen, ett MIRAKEL! En halvtimme senare fanns det nötter igen!


Det går åt mycket salt i värmen…

                                                                                                                                               Salt svettas man ut och vätska måste fyllas på.


Anna gjorde sitt bästa för att inte drabbas av vätske- eller saltbrist.

                                                                                                                                                 Så småningom gick vi vidare till ett ställe som heter Pong. Lustigt namn, betyder ju stinka på engelska. I vart fall, vi skulle äta thai. Och det var gott!


Gott och starkt. Man svettades inte direkt mindre…

                                                                                                                                      Drycken till maten var emellertid svensk.


Eriksberg, inte bara en kommundel i Uppsala, utan också ett ljust öl.

                                                                                                                                       Desserten blev spännande. Den bestod av konserverad frukt. En av dem var en liten taggig sak med kärna inuti. Kanske en igelkottslychée?


Liten, taggig boll. Nån som vet vad frukten heter?

                                                                                                                                                  Vid bordet bredvid hade vi en rapp kommentator i en pratglad dam som underhöll inte bara sin bordskavaljer utan även oss med sin svada. Svadan blev emellertid för grym för damen själv så till slut stoppade hon bomull i sina öron. Jag misstänkte starkt att mannen hade stängt av båda sina hörapparater under hela måltiden.

Vi rullade hemåt genom Gamla stan. Här finns alltid så många intressanta ställen, prång, gränder och portar…


Undrar vem som bor här innanför???

                                                                                                                                         Innan vi klev in på hotellet köpte jag dricka och Anna var sin glass och jordgubbar. Annars blev dagens inköp föga ovanliga för min del: böcker och tvålar.


Anna hittade båda böckerna på min lista på Alfa antikvariat. Mats Strandbergs bok kostade endast110 spänn, men Birgitta Stenbergs relativt nyutkomna bok kostade – tio spänn!..

                                                                                                                                                  Jag har haft så ont i benet i kväll att jag grinade förut. Tror nog jag måste söka hjälp. På måndag.

Read Full Post »

Läses med brittisk accent:

En servett kan man till exempel ha i sitt knä när man äter. Den är preferbly i tyg, allra helst stärkt linen. Man ska NEVER ALDRIG låta servetten ligga orörd!

När man dukar lägger man servetten till vänster om tallriken alternativt ovanpå tallriken. Endast såna som inte har nåt hyfs och använder pappersservetter brukar rulla dem till nån sorts strutar och placera dem i glasen. No no NO! En servett – av linne då – ska BRYTAS i nån fantasifull och svår brytning så alla gäster blir avundsjuka över ens kunskaper.


Fransk lilja. Bara vik på diagonalen, sen snibbarna etc etc. Och så… HEPP!

                                                                                                                                                            Om man NÖDVÄNDIGTVIS måste gå ifrån bordet mellan rätterna, lägger man aldrig sin använda servett på bordet igen. Den lägger man på sin stol. Så det så!

Tofflan har talat klart om ämnet servetter. Några frågor på det här???

Read Full Post »

« Newer Posts