Den umbärliga

Ett inlägg om en bok.

---

 

På Alfa antikvariat i Stockholm kan en göra många fynd. Stället är hur stort som helst. När man kommer in i affären bara fortsätter den, liksom. Om nån vecka eller två ska jag dit igen och kolla läget. Den 8 augusti var jag där och fyndade Sigrid Combüchens bok Den umbärliga. Boken är inbunden och i fint skick, så priset var därför ganska högt jämförelsevis, 120 kronor. Naturligtvis är det billigt ändå!

Jag trodde att boken var skönlitterär, men se det var den inte! Därmed inte sagt att den inte var läsvärd ändå. Huvudperson är Ida Bäckmann, en kvinna i svensk tidig 1900-talslitteratur som jag inte blir riktigt klok på. Hon är kanske mest känd för att ha erbjudit Gustaf Fröding sin kärlek. När han möjligen var mottaglig för den satte hans familj och läkare stopp för den genom att belägga Ida Bäckmann med besöksförbud. Efter att Fröding hade dött 1911 träffade Ida Bäckmann Selma Lagerlöf. Denna uppmuntrade Ida Bäckmann att skriva en bok om sig och Fröding. Fast när boken blev en skandal och flopp var Selma Lagerlöf inte där för att försvara Ida Bäckmann.

Nån författarkarriär blev det inte för Ida Bäckmann. Däremot reste hon till spännande länder och skrev journalistiska reportage. Hon köpte så småningom ett litet lantbruk som hon drev tillsammans med en annan kvinna.

Sigrid Combüchens bok är ett försök att putsa upp Ida Bäckmanns rätt skamfilade rykte. Nog får i alla fall jag till viss del en ny bild av henne, men jag har ändå svårt att få kläm på Ida Bäckmann. Tyvärr hjälper den här boken inte mig fullt ut. Det var emellertid intressant att läsa om mina båda värmländska favoritförfattare och deras roll i Ida Bäckmanns liv. Boken gav mig åtminstone en delvis annan bild av dem i alla fall. Roligt var det också att se referenser till litteraturhistoriker som till exempel min gamle docent Germund Michanek. Han skrev om Gustaf Fröding och jag skrev om Gustaf Fröding i min C-uppsats – Germund Michanek var min handledare.

Toffelomdömet blir medel.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Den kommer närmare

Ett inlägg om verkligheten.

---

 

Den kommer närmare, terrorn. För vad annat kan en kalla det än terror när Paris igår kväll drabbades av flera attacker med dödlig utgång? Dagens Nyheter rapporterar om skottlossning, explosioner och gisslantagande.  Hur många människor som har fått sätta livet till i Paris är ännu oklart. Svenska Dagbladet gissar nånstans mellan 127 och 150, varav de flesta, över 70 personer, mördades vid en rockklubb. Frankrike har infört undantagstillstånd. Och här hemma i Sverige har vi, förutom tillfälliga gränskontroller, höjt vår beredskap inför terrorn – samtidigt som statsministern och vice statsministern käbblar om en tweet som den senare skrev igår där hon fokuserade mer på att attackerna kunde störa framtida klimatmöten i Paris, snarare än att över hundra människor hade dött.

Jag blir bara så trött och undrar vad det är för folk som styr här i världen. Sen blir jag ledsen, förtvivlad och rädd. Terrorn kommer allt närmare min comfort zone här i New Village, Uppsala. Sverige, men mina tankar går i första hand till dem som drabbats – direkt och indirekt. Hur många familjer som slagits i spillror, hur många liv som har släckts, hur många vars tillvaro har blivit förstörd för alltid… I ett sånt här läge spelar inga siffror nån roll – det är en katastrof. Fruktansvärt, förödande och hemskt. Hur kan människor göra så här mot sina medmänniskor? Det övergår mitt förstånd.

---

 

Det var inte alls så här jag tänkte inleda lördagens första inlägg. Men nu blev det så. Det går inte att blunda, det går inte att inte känna sig berörd. Jag ska ändå försöka ta mig samman, för från och med idag har jag ansvar för ett pojkliv när jag ska vikariera som förälder ett tag.

 

Jag hade med mig Ida Bäckmann i sängen i morse.

Vem är kvinnan med hela handen under hängslet?

Så lyder första meningen i den bok jag började läsa igår kväll, Sigrid Combüchens Den umbärliga och det var med detta citat jag hade tänkt börja det här inlägget ursprungligen. Boken handlar om en kvinna i litteraturen som stod i skuggan av litterära giganter som Gustaf Fröding (föremål för min C-uppsats) och Selma Lagerlöf. Det intressanta är att jag hade fått för mig att detta var en roman. Fel! Det är en biografi och till viss del en litteraturhistorisk upprättelse där bland annat en av mina gamla docenters (avliden i april i år) omdömen som 29-åring om Ida Bäckmann kommer delvis på skam. Jag har läst cirka en tredjedel och ungefär 200 sidor återstår, några av dem plöjer jag säkert idag.

Pojklivet och jag har lite annat för oss också. Jag ska bland annat köpa både en present och en julklapp till en vän – ja, jag har ju vänner som inte bara firar jul utan fyller år i december också. Dessutom måste vi införskaffa föda som ska tillagas idag. Tillagning av föda är inte min starka sida. Därför blir det med all säkerhet ett besök hos ICA Kvantums delikatessdisk. Jag har ju lön nu och kan handla lite mer fritt.

Vad har DU för dig denna lördag??? Skriv gärna några rader i en kommentar, för jag startar nog datorn nån gång under dan och kollar läget och då vill jag gärna läsa nåt som inte enbart handlar om terror.

Var rädd om dig!!!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ständig sekreterare slutar

Ett inlägg om Peter Englund.

---

 

Gårdagens nyhet, jag vet, men Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund ska ju avgå framåt  sommaren. Det vill säga han ska lämna uppdraget som ständig (!) sekreterare, inte akademin i sig. Så den där beteckningen

ständig

den står visst för sex år, konstaterar jag. Fast… Peter Englunds företrädare på posten, Horace Engdahl var

ständig

i ett decennium. Konstig matematik igen, alltså, precis som när lokala politiker avgår. 

Men även om Peter Englund inte är politiker kanske detta är ett just ett lokalt fenomen – Peter Englund är ju Uppsalabo sen många år tillbaka. Skämt åsido, det ligger, enligt Peter Englund själv i ett uttalande i Svenska Dagbladet, ingen dramatik bakom detta. Det är i stället så att Peter Englund vill ägna sig åt annat, bland annat sin forskning, skriva, läsa och sina fem barn.

Den som tar över efter Peter Englund är författaren Sara Danius, även hon med anknytning till Uppsala (hon disputerade här). Henne har jag inte läst nåt av, än mindre hört talas om, faktiskt, men jag ser att hon har disputerat på 1920-talets litterära modernister. Mer känd är ju hennes mamma, Anna Wahlgren.

När Sara Danius tar över uppdraget den 1 juni gör hon det som den första kvinnliga ständige sekreteraren. Att tillkännagivandet av detta sammanföll med hundraårsdagen av tillträdandet av den första kvinnliga ledamoten i Svenska Akademien må vara ett sammanträffande. Eller också inte. Sara Danius höll i alla fall ett kort anförande om Selma Lagerlöf strax innan Peter Englunds släppte nyheten om att han avgår.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Äntligen

… satt Tofflan i skrivbordsstolen vid datorn hemma.

Kunde ha varit början på en roman, en pastisch på Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga. För jorå, jag kallades Gösta en gång i första min ungdom. Fråga FEM! (Jag tror nämligen att det var FEM som låg bakom det hela.)

Men nu är det inte det. Jag är inte alls i nån början, jag är i ett slut. JAG är slut. Som människa, känns det som.

Lägenheten var ju tom när jag kom hem. Den bara stod här och behövde städas. Tvättkorgen jagade mig runt rummen, ungefär. Så jag har skurat badrummet, jag har skurat dusch- och toarummet, jag har kört en maskin tvätt. På köpet fick jag leka rörmokare igen, denna gång i handfatet inne på toa. Jag rensade med en bit ståltråd, men det hela slutade ändå med kaustiksoda. Sen har jag dammat och jag har packat min rygga, för jag hoppas att min älskling vill få besök av mig i morgon. Som kronan på verket har jag… ätit middag! Se själv!

Den ensammes middag med UppsalaTidningen, i skenet från min nya kökslampa, julklappen från mamma. 

UppsalaTidningen brukar komma på torsdagar, men den här veckan kom den alltså på en fredag som förr i tiden. Och vad gäller leveransdag tycker jag att det var bättre förr. Fredagar vill jag gärna läsa den! Så fortsätt med det – om Tofflan får önska!

Mamma ringde i kväll och resan hem hade gått ganska fort, typ tre timmar. Hon var jätteirriterad på chauffören som var ryckig och rivig och dessutom satt och snorade typ hela tiden – när han inte pratade i sin mobil eller spelade musik. Högt. Jag sa åt henne att hon ju fick ringa till färdtjänsten och KLAGA, men det tror jag inte att hon gör. Nåja, huvudsaken var att hon kom hem och att resan gick bra. Hon lät förvånansvärt pigg när hon ringde, så jag tror att den här lilla turen piggade upp frun. För övrigt hade hon lämnat en peng på köksbänken och ett kuvert till födelsedagen. (Jag har ju redan fått min present – våffeljärnet!)

Nä vet du, nu är jag så slut i rutan att jag inte orkar ta dagens surfrunda bland mina kickor och pluttar (jag tvivlar på att de tittar in hos mig varje dag, förresten, så det spelar nog inte dem så stor roll om jag inte besöker dem minst en gång om dan). Jag ska slänga i mig i bäste fåtöljen för mamma har lämnat ett gott äpple som jag ska gnaga på till dessert.

Ett gott äpple.

Äh, nu lurade jag dig allt! Mamma har lämnat kvar några kolor och dessutom åt vi inte upp prästostbågarna och jag kanske, kanske är sugen på en öl till. Läsa Fjällgraven ska jag nog i vart fall göra, för dammsugningen sparar jag definitivt till i morgon förmiddag. Jag orkar inte mera nu.

Ha en go fredag, du som trots allt orkar titta in här och som har läst ända hit!

Livet är kort.

Read Full Post »

Författaren Birgitta Trotzig död

Idag läser jag att författaren och Akademiledamoten Birgitta Trotzig är död. Birgitta Trotzig blev 81 år och hade bakom sig en tjugotal romaner och flera fina priser. Ändå har jag inte läst henne! Skäms på mig!

En författarkollega till Birgitta Trotzig jämförde henne med Selma Lagerlöf och menar att hon är en av de bästa svenska författarna.

Nu blev jag ju väldigt nyfiken på denna författare! Och måste snabbt kolla upp vad jag har missat. Sent ska syndaren vakna… 😳 (Däremot har jag läst Astrid Trotzig, som är brorsdotter till Birgittas man Ulf. Alltid något.)

Stol nummer sex i Svenska Akademien väntar nu på en ny författare.

Read Full Post »

Babel den 28 april: Elsie Johansson, 80 år, krisande män och lite annat

Veckans Babel ägnades till viss del åt ytterligare en 80-åring (för ett tag sen var det Tomas Tranströmer) – Elsie Johansson*.

Dokuförfattartramset representerades denna av gång av Nour El-Refai, skådespelerska och stå-uppare. Kanske passar genren och veckans ”författare” rätt bra ihop, jag spolade förbi skiten det hela.

Kvällens huvudperson var 80-årsfyllande författaren och tidigare postkassörskan Elsie Johansson. Elsie Johansson debuterade som 48-åring 1979 med en diktsamling. I slutet av 1990-talet slog hon igenom med romanerna om Nancy. Författardebuten kan tyckas sen, man faktum är att Elsie Johansson debuterar som dramatiker i höst, 80 år fyllda.

Lagom till författarens 80-årsdag kommer Nancy-trilogin i nytutgåva.

                                                                                                                                                               En ny bok med författarens eget urval av dikter och korta prosastycken, Då nu är jag, gavs ut i mitten av april.

En bok med författarens eget urval av sina egna texter.

                                                                                                                                              Givetvis kom Elsie Johansson till studion. Jag har aldrig tidigare lyssnat till henne, bara läst en del av hennes böcker. En behaglig röst och en väldigt… lättpratad kvinna hörde jag nu! Dessutom en kvinna som är van att bli lyssnad på när hon talar…

Nästa inslag handlade om svenska böcker med krig som tema. Romaner om krig, och framför allt andra världskriget, har på senare tid blivit väldigt vanliga utomlands. Bland de svenska krigsböckerna som nyligen kommit ut nämns författare som Annika Thor och Ola Larsmo. Tyvärr blev reportaget ganska trist – det hade kunnat bli så intressant!

Programledaren drog så ihop sina ögonbryn och ännu mer förnumstig ut än vanligt när han presenterade nästa reportage: om mannen i litteraturen. Ett exempel på en bok om dagens man är Susan Faludis bok Ställd. Och männen idag är i kris. Ett exempel ges i Erik Helmersons bok Den onödige mannen.

En bok om mannen i kris.

                                                                                                                                                     Åter i studion var Erik Helmerson en av gästerna. Johan Hilton, biträdande kulturchef på Expressen och författare och Inti Chavez Perez, författare och föreläsare bildade kvartett med den manlige (?!) programledaren som kapellmästare. Kvartetten var ganska enig om att det är fullt av män i kris. Ursäkta mig, men det här inslaget var totalt ointressant. För mig. Och vad är dess plats i ett litteraturprogram??? GAH!

Så ett inslag om en bestsellerroman, Tom Rachmans De imperfekta, en bok som handlar om en borttynande tidningsredaktion. Personskildringarna höjdes till skyarna, något som förstås gör i alla fall mig nyfiken på den här boken! 

                                                                                                                                                 Kvällens boktips, en bok som alla män bör läsa, blev:
Elsie Johansson: Jag vill inte tjäna av Ola Larsmo
Erik Helmerson: Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf
Inti Chavez: Pappan och havet av Tove Jansson
 
                                                                                                                                                      *Elsie Johansson = enligt rykten på väg att bli styvmoster till en mig närstående person

Read Full Post »

Lästa böcker söker nya ägare!

Jag har ett antal dubletter av böcker, bland annat såna som jag har fått av snälla givare. Eftersom jag är i trängande behov av cash har jag kollat med eventuella givare och det är helt OK att hitta nya ägare åt böckerna.

Fem Fyra Tre böcker söker nya ägare.

                                                                                                                                                         De fem fyra tre böckerna som söker nya ägare är:

1. Dödligt drama på Dramaten av Maria Lang. Inbunden. Omslag. Pris: 130 kronor plus porto/frakt.
2. Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf. Inbunden. Pris: 50 kronor plus porto/frakt. Boken har blyerstmarkeringar från Tofflans litteraturstudier… Nostalgi…
3. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Pocket. Pris: 30 kronor plus porto/frakt. Boken är helt oläst eftersom jag redan hade fått den tidigare av vänliga Åsa när den damp ner i ett vinstpaket häromdan.
4. Brott av Karin Fossum. Pocket. Pris: 5 kronor plus porto/frakt.
5. Den onda viljan av Karin Fossum. Pocket. Pris: 5 kronor plus porto/frakt.

Är du intresserad? Mejla mig på poodipoodi(snabel-a)uppsala.com

Read Full Post »

Dags för en listjävel till: 25 frågor om böcker

1. Fem böcker som jag tror kan ge andra bra läsupplevelser?
   Göran Tunströms Juloratoriet, Bibeln, Gradvall, Nordström x 2 samt Rabes Tusen svenska klassiker, Goethes Den unge Werthers lidanden och Anne Franks dagbok.
2. Fem böcker jag ångrar att jag har läst?
   Gregory David Roberts Shantaram, Kitty Sewells Iskallt budskap, Carina Rydbergs Den som vässar vargars tänder, Janne Olssons Stockholms-syndromet och kanske den där übertjocka boken om Mao.
3. Fem bra svenska nu levande kvinnliga deckarförfattare?
   Karin Wahlberg, Anna Jansson, Åsa Larsson, Carin Gerhardsen och Mari Jungstedt.
4. Fem bra svenska nu levande manliga deckarförfattare?
   Mons Kallentoft, Johan Theorin, Kjell Eriksson, Håkan Östlundh och Roslund & Hellström. 
5. Fem bra svenska nu levande kvinnliga författare?
   Karin Brunk Holmqvist, Birgitta Andersson, Birgitta Stenberg, Majgull Axelsson och Sara Lövestam.
6. Fem bra svenska nu levande manliga författare?
   Alex Schulman, Mats Strandberg, John Ajvide Lindqvist, Jonas Gardell och … äh, kommer inte på nån som jag har läst, men jag är nyfiken på Marcus Birro!
7. Fem bra icke svenska nu levande författare?
   Karin Fossum, Unni Lindell, Anne Holt, Harlan Coben, Anne B Ragde och Jacqueline Winspear. Äh, det blev ju sex stycken…
8. Fem läsvärda böcker som är rätt självbiografiska?
   Ann Heberleins Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, Jessica Anderssons och Lena Katarina Swanbergs När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var av, Birgitta Anderssons Blondie, Alex Schulmans Skynda att älska och Henrik Petterssons Jehåvasjäveln. 
9. Fem mest önskade just nu?
   Lilla Stjärna av John Ajvide Lindqivst, En liten bok om ondska av Heberlein, Drömmen förde dig vilse av Anna Jansson, Att leva och dö som Joe Strummer av Marcus Birro och Underbara dagar framför oss: En biografi över Olof Palme av Henrik Berggren. Och så Christina Stiellis bok Jag älskar dig inte! F*n, det blev sex, juh…
10. Den här skulle jag vilja ge bort till en vän:
    Bibeln på mitt sätt av Annika Borg. 
11. Den här skulle jag vilja ge till min kära:
    Dyngkåt och hur helig som helst av Mia Skäringer.
12. Den här skulle jag vilja ge till ett födelsedagsbarn:
    Bajsboken!
13. En seriebok jag rekommenderar:
    Jag är din flickvän nu av Nina Hemmingsson.
14. Som barn läste jag:
    Bullerbyböckerna av Astrid Lindgren, Teskedsgumman av Alf Pröysen och Enid Blytons Fem-böcker, förstås!
15. Mina föräldrar läste som barn:
    Pappa läste Bill-böckerna av Richmal Crompton och mamma läste Kulla-Gulla av Martha Sandwall-Bergström.
16. Författare jag är nyfiken på:
    Marcus Birro, Mario Vargas Llosa, Glenn Forrestgate och Stig Saeterbakken.
17. När jag läste de här skrattade jag högt:
    Karin Brunk Holmqvists böcker, Benjamin Jacobsens böcker om farmor och fru Hatts karaktärsskildringar från verkligheten!
18. När ger jag helst bort en bok:
    I present, i julklapp, till nån som är sjuk, till nån som behöver uppmuntran, till nån som behöver ”lära sig” nåt… Det finns ALLTID osaker att ge bort en bok!
19. Bokskatt?
    Om du menar moms på böcker så tycker jag nej alternativt sänk. Och mer pengar ska gå till författarna!!!
20. Bokskatt i egna hyllan?
    Jag älskar ALLA mina böcker högt och rent.
21. Favoritdiktare?
    Gustaf Fröding, förstås! WH Auden har gjort en del fint, Karin Boye, Göran Palm…
22. Fem klassiker som en ung vuxen inte ska missa:
    Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Bibeln, Tusen och en natt och Den unge Werthers lidanden.
23. Några läsvärda européer som jag hittills inte nämnt?
    Sofi Oksanen, Sista kulan sparar jag åt grannen av Fausta Marianovic, Hanne-Vibeke Holst…
24. Några andra författare som inte får glömmas bort:
    Anton Tjechov, Paulo Coelho, Stieg Larsson…
25. Till sist: Elisabet Höglunds En kvinna med det håret kan väl aldrig tas på allvar ELLER Bimbo Bingo Rimérs En flickfotografs bekännelser?
    Elisabet Höglund, så klart!

Read Full Post »

Åter till litteraturen – säsongsstart av Babel

Efter Daniel Sjölins som vanligt förnumstiga inledning ihöstens första Babel på SvT 2, blev det så äntligen dags för porträttet av Louise Boije af Gennäs – Sveriges mest utskällda författare. Hon har bland annat blivit portad i riksdagen och fått kritik för att hon är var öppen om sitt förhållande med en annan kvinna. På 1990-talet ”fräste” hon ur sig böcker, enligt programledaren. Men nu är det dags för både roman (en planerad trilogi) och pjäs. Skillnaden är att nu, tio år senare, är hon accepterad – gift med en man och tvåbarnsmor.

Tio år sen sist… Louise Boije af Gennäs har kommit ut med första delen i en trilogi.

                                                                                                                                              Valår är det i år – och val och politiker var det också i kvällens Babel. Olof Palme lyfts fram, naturligtvis med anledningen av den nya biografin om honom. Ett intressant porträtt av en spännande man, lysande talare och som mycket ung handplockad som assistent till dåvarande statsministern… Och så dödsskjutningen 1986 och den därpå oändliga mordutredningen.

Därpå blev det satirdags. Då dyker tramsiga Peter Settman upp i studion tillsammans med serieskaparen Liv Strömquist. MEH!.. (Bara PS:s uppdykande i ett litteraturprogram är… satir… Men så var han ju egentligen enbart i studion för att marknadsföra en kommande TV-serie där han ska vara programledare.) De båda diskuterade politisk satir med programledaren och jag insåg att triangelns kvinna har samma sjukdom som jag: liksom-sjukan… Författaren Lena Andersson anslöt sedan och hon har skrivit satirer som inte nödvändigtvis är HUMORISTISKA satirer… Hängeru me? Det gör knappt jag…

Nästa reportage handlade om paret Maria och Jan Berglin, två mediaskygga seriesatiriker. Berglins stornäsor hittar alltid sina läsare! Mycket kommer från det Berglinska hemmet i Gävle.

Veckans boktips blev:
Louise Boije af Gennäs: Väninnan av Eva Franckell
Liv Strömquist: Yarden av Kristian Lundberg
Lena Andersson: Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf

Tyvärr skymtade Bob Hansson förbi mot slutet… Suck… Den här säsongen ska han tramsa kring lycka, men jag orkade inte lyssna hur. Nästa vecka besvaras frågan om man kan skriva sig frisk! Intressant…

Read Full Post »

På väg..?

Äntligen stod prästen i predikstolen…

Nä, det var ju Selmas inledning på Gösta-sagan. Jag är ju inte Gösta längre, det var några år sen jag slutade vara det (typ snart 30…) Här kommer Tofflans inledning:

Äntligen låg sommardäcken i bilen…

Ja SÅ långt har jag kommit hittills idag! Att jag har fällt baksätet och kånkat in sommardäcken i bilen. Sen får vi se om jag hittar nån snäll gosse som kan byta dem åt mig. Det brukar bli billigast så. Sist jag lät en tjej byta kostade det både pizza och parkeringsböter… Ett av mina snålare gamla ex hade nämligen bestämt oss (ja, hon brukade just bestämma OSS) för att däcken på våra bilar (totalt åtta däck) skulle bytas å garage vid Sjukstugan i backen. Sagt och gjort. Den händiga, starka och framför allt snåla kvinnan gjorde ett gott arbete – inte tu tal om den saken. Därför skulle jag bjuda på pizza från restaurang Trädgården vid Heidenstams torg. Det var bara det att torget just infört p-skiva alternativt p-biljett. P-skivan är gratis och hämtas inne i affärer eller i restaurangen. Fast jag såg inte skylten om de..t. När jag kom ut satt det därför en OTREVLIG lapp på Clark Kents* vindruta där jag krävdes på 300 pix för att jag underlåtit att sätta upp en p-skiva/betala p-biljett… Så så billigt blev det INTE vid det däckbytet…

Så här fick jag lust att göra när jag såg p-boten på vindrutan…

                                                                                                                                                           Efter sedvanlig skjuts till fritids och jobb (Elias respektive Fästmön) for jag hem till mitt och slängde in däcken. Tänkte vänta till en bit in på förmiddagen innan jag åker iväg och försöker hitta nån som kan byta däcken. Gissar nämligen att ”alla” ville byta dem i morse tidigt, före jobben. Och jag har ju inget jobb, så…

Det blir en stund vid lokalblaskan med en mugg java först och därpå en dusch med hårtvätt. Ska sen åka och fylla på lite drickbart i Clarkan också – han började blinka av törst i morse…

Denna kylskåpsmagnet får tala för mig…

                                                                                                                                                                *Clark Kent = min bil

Read Full Post »