Festivalkval med Jesus eller Familjen..?

Ett festligt inlägg.

---

 

Ärligt talat skämtar jag lite när jag skriver ”kval” i rubriken. För mig är det nämligen inget som helst val-kval mellan Livets ords Europakonferens och Stockholm Pride, två festivaler som pågår den här veckan. Livets ords festival hette tidigare Jesusfestival. Det låter lite roligare och poppigare än Europakonferens, men inte för nåt smör i Småland skulle jag gå dit. För mig är Livets ord nämligen fortfarande en sekt. Sen får andra, som kanske till exempel Kristdemokraternas partiledare, ha andra åsikter. Ebba Busch Thor har ju gått hela grundskolan hos Livets ord, så jag gissar att hon tycker annorlunda än jag.

Nä, när Tofflan väljer festival blir det den med Familjen, det vill säga Pride. Idag öppnar Pride House i Kulturhuset i Stockholm. Konst, musik, debatt, film, samtal, teater, workshoppar och lycka utlovas liksom både nya, okända namn och gamla elefanter. Här kan du kolla hela programmet för Pride House!

Själv införskaffade jag för en gångs skull Pridebiljett i vintras (det vill säga Fästmön fixade biljetter!) till samma pris som ett dagpass på antingen torsdag, fredag eller lördag kostar nu. Men av olika skäl som jag inte tänker redovisa här blir det inget besök för min del förrän tidigast på lördag när jag hoppas kunna delta i paraden. För paraden har jag bara missat två gånger – 2006, när min pappa just hade gått bort och 2010, när jag hade en tromboflebit i mitt vänsterben (jag var åskådare det året). Som förra året startar paraden tyvärr vid Mariatorget, där vem som helst kan få panikångest i människomassorna. Färdvägen går sen via Söder och Gamla stan in till City och vidare till Östermalm där målet är Pride Park på Östermalms IP.

Även om inte jag kan delta så mycket i årets Pride är det självklart den festival jag väljer. (Därmed inte sagt att jag har valt bort Jesus i mitt liv – that’s for me to know and for you to find out!) Invigningstalar gör hiphopartisten Timbuktu av nån anledning. Inte för att jag har nåt emot honom, men jag kan tänka mig flera andra artister med större Prideanknytning.

Jag hoppas att du som ska vara med på hela eller större delar av Stockholm Pride 2015 får kanonfina dagar!

Happy Pride!

 

PS Den som är hemma i kväll och har tillgång till TV har möjlighet att se SvT2:s regnbågstema. I kväll visas den isländska dokumentären A boy like her klockan 20 – 21. Filmen handlar om Hrafnhildur som efter 25 år berättade för sin familj och sina vänner att hon inte var en man utan en kvinna.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Hyndan har fyndat

Ett fyndigt inlägg.

---

 

Det var länge sen Fästmön och jag besökte Röda Korset (jag var rätt arg på dem för ett tag sen, så jag tog en paus) och vi hade aldrig varit på Erikshjälpen (så det var dags nu). Dagens utflykt blev en tur till två second hand-affärer, alltså. Fast först hade jag rotat runt i de två papperskassarna från A bland alla böcker. Maj gadd, nu har jag massor av läsning! Och jag måste skaffa en bokhylla till. Faktiskt. Nån som har en Billy rödbrun att sälja???

Innan vi gav oss iväg fotograferade jag våra fötter. Antingen är vi väldigt fantasilösa eller också är vi Bill & Bull. För sockorna rockade vi inte, det skulle vi ju ha gjort igår. Döm själv och tyck till – fantasilösa eller Bill & Bull???

Fantasilöst eller Bill & Bull?

Vi tuffade först iväg till Röda Hund, som jag envisades med att säga – inte på nåt sätt nedsättande eller illvilligt utan det bara blev sagt så. Där var vi inte ett dugg ensamma, vi hade tur och knep den sista parkeringsplatsen! Det var inte bara fullt av folk i affären, där var fullt av fina prylar också. Dock ingen Billy rödbrun. Jag kikade på glas med tjejer, sura gubbar x 2 (varav ett par var Jan Ersa och Per Persa), Buddha med mera. Och så böcker, förstås… Jag återkommer till detta… 😳

Här är några bilder från Röda Korset idag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nästa stopp på dagens utflykt blev Erikshjälpen. Det var aningen svårt att hitta det via våra mobiler, men Erikshjälpen låg en minut ifrån Röda Hun… Röda Korset fågelvägen sett. Vi tog förstås bilen dit. En stor och ljus lokal välkomnade oss med ljuvlig doft av kaffe och kanelbullar. Det första jag såg var en helt underbar kapellinredning! Vem vill köpa och till vad? Skapa en sekt? Därefter såg jag inte bara en utan två föreföreföreföre detta kollegor som jag bland annat suttit i samma korridor som. Jag tänkte ställa till en scen och närmade mig först den ena, sen den andra. Men kan du tänka dig hur skickligt de manövrerade sig bort från mig?! Om jag hade lyckats kanske ett och annat glas gått i kras. Jag är nöjd att jag behärskade mig, men som du förstår var det inte lätt när den ena var den som godkände min dödsdom. Smärtan var nästan outhärdlig fortfarande, de sex åren till trots.

Men livet går vidare och jag har ju överlevt hittills. Det var roligt att titta på fina saker hos Erikshjälpen. Även där upptäckte vi en bra bokavdelning. Trevlig personal i kassan såg sorgset på när jag… gjorde affärer. Vi pep därefter in på kaféet och drack kaffe i små, skira koppar. Fast före oss i kön stod tre riktiga sölkorvar, så jag trängde mig fräckt förbi. Det finns gränser för mitt tålamod när jag är fikasugen! Jag goffade en mazarin till, Anna satt och grät över att hon inte fick äta nån kanelbulle. Stackars Kickan!!!

Här är några bilder från Erikshjälpen idag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och nu kommer min bekännelse: Jag handlade! För ovanlighetens skull köpte jag saker. Notera pluralformen. Inte en sak, tre. Två var dessutom böcker, dagens två papperskassar till trots… Men det var två riktiga fynd – den ena har en lesbisk polis som huvudkaraktär och den andra kom ut strax före jul. Båda hittade jag på Röda Hu… Korset för 20 respektive 25 kronor, inbundna och säkert bara lästa en gång. På Erikshjälpen fyndade jag en äppelskål i grönt glas, cirka 25 centimeter i diameter, för 30 kronor. Den matchar en mindre (cirka 15 centimeter i diameter) som jag redan har i mitt köksskåp.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nu blir det vatten och bröd och nudlar för ett tag framöver! Fast i kväll blir det grillad kyckling. Vad ska du äta???

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Runt, runt, runt…

Ett snurrade inlägg.

Alltså det går fortfarande lite runt i skallen, men jag mår bättre (tackar som frågar!) efter att ha ätit lite OCH telefonerat med en go vän. Så nu tänkte jag ut och snurra i cyberspace för att kolla om det står nåt tokigt eller slugt i media. Häng på – men bara om du vill, förstås!

 

För mycket fett tror jag inte är bra.

LCHF kan ligga bakom strokeökning. Det blir allt vanligare att unga människor i vårt land får stroke. och hjärtinfarkt. När jag var i tonåren, på den äldre stenåldern, kände jag faktiskt en jämnårig tjej som hade fått stroke och det var ovanligt! Ett gäng doktorer tror i vart fall att ökningen av stroke idag beror på LCHF-kosten, med lite kolhydrater men mycket fett. Dessutom ökar vi i vikt, nåt i alla fall jag kopplar ihop med fett. Jag är mycket skeptisk till LCHF av skälet att jag tror lagom är bäst. Den dieten visar inget lagom och en del av dess anhängare beter sig som om de tillhör nån sekt. I alla fall en del som har kommenterat här på min blogg…

Ensamma och fattiga kan bli utan gravsten i Södertälje. Vilken tur att det finns plats för min askurna i familjegraven i Metropolen Byhålan! Där finns det en sten, men skit samma om mitt namn står på den. Bara jag får vila där. För övrigt är jag glad att jag inte bor i Södertälje, ba!

 

Varamon rules! Forever and ever.

Varamon populäraste badplatsen i Östergötland. Men DET är väl inte förvånande?! Svenska Turistföreningen frågade folk om länens bästa badplats. Hela 1 800 personer tyckte Varamon i Östergötland. Självklart!!!

JC lägger ner i Uppsala. Trist! För det var en affär som la upp jeansen åt den som inte ville eller kunde släpa fram symaskinen själv.

Bananbyrån fanns ett tag på Stora torget i Uppsala.

Pressbyrån byter namn – men bara under Stockholm Pride, förstås. Nu kan man handla på Homobyrån, Bögbyrån, Flatbyrån och Queerbyrån. Vi ska för övrigt bo nära Flatbyrån från och med i morgon!

Schlagerkväll på Pride. Och där är inte jag utan här. Suck… Men live-TV är där. (OBS! Det är paus lite då och då!)

Livet är kort.

Read Full Post »

Eld

I serien Tant Tofflan läser ungdomsböcker har vi nu kommit fram till… Skämt åsido, jag har läst ytterligare en ungdomsbok, Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Eld. Det är den andra delen av en planerad trilogi om De utvalda i Engelsfors…

Nånting är väldigt fel i Engelsfors…

De utvalda ska börja sitt andra år på gymnasiet. De har softat under sommaren, men ändå väntat på vad som ska hända härnäst. Och nånting är väldigt fel i Engelsfors… Den där konstiga sekten, till exempel… Det enda sättet för tjejerna att bekämpa demonerna är att bli ännu tajtare med varandra. Men hur ska det gå när Anna-Karin ska ställas inför rätta hos Rådet? Hon riskerar ju faktiskt att bli dömd till döden…

Eld är den andra delen i en planerad trilogi, där Cirkeln är det första och Nyckeln blir den tredje. Jag blev positivt överraskad av Cirkeln och gav den högsta betyg samt väntade otåligt på att Eld skulle komma ut. Nu har jag läst den.

Jag tycker att Eld börjar spännande och snabbt blir en bladvändare. Men tyvärr når den inte riktigt upp till Cirkelns höjder. Eld känns traggligare mot slutet, slutet känns för övrigt otroligt utdraget, snudd på segt. Skildringen av sekten börjar också bra, men ebbar på nåt sätt ut. Där kunde författarna ha brassat på lite mer. Det blir för övrigt tydligare att Eld är skriven av två olika personers händer. Ett litet HBTQ-tema finns där också och kanske tillför det nåt mer i tredje delen.

Men ändå. Spännande, välskriven och visst väntar jag på Nyckeln! Till dess får andra delen i trilogin näst högsta betyg. Och det, min vän, är ett gott betyg!

 

Livet är kort.

Read Full Post »

Sommarmorgon

I morse vaknade jag 6.40. Inte av måsarna, men av ljuset. Och att jag hade ont, förstås. Denna strålande sommarmorgon ser ut att bli till en ny het sommardag när man borde ligga på playan, men man sitter i en bil. Jisses, hur överlevde man före AC:n???

En soluppgång från mars.

Idag är det som sagt resdag. Mamma höll på att packa av och till igår. Då och då kom hon av sig för att hon kom på nåt hon inte fick glömma – och sen glömde hon bort vad hon höll på med. Jag tror att min närvaro här snurrar till det för henne. Och jag saknar fortfarande min kloke far som hade en förmåga att dämpa henne när det bar iväg, så att säga. Den förmågan har inte jag. Jag blir otålig och jag störs av att min evigt unga mamma håller på att bli gammal.

När jag inte kunde somna om i morse låg jag och funderade på det här med att blogga. Bloggen har ju varit – och är – ett sätt för mig att överleva. I stället för att gå upp i limningen av ångest har jag fläkt ut mig här. Jag har blivit mer restriktiv med utfläkningen på sista tiden. Mina innersta tankar blottar jag delvis i låsta inlägg. Skälet är inte att jag är rädd för att stå för mina känslor – jag står för det jag skriver här eftersom det är mina känslor. Inte fakta utan känslor och åsikter. Jag är rädd för kritik, för de flesta av oss kan inte ge konstruktiv kritik utan är bara elaka. Och jag irriteras av att en del människor tror att de har nån sorts rättighet att kommentera och skriva vad som helst till mig här. Så är det inte! Att kommentera mina inlägg är ingen rättighet utan en möjlighet jag har valt att ge de flesta. De som missbrukar den möjligheten blockeras från att kommentera. Hittills har det varit två homofober och tre personer varav den ena kallade mina andra läsare för idioter. Den kommentaren har jag för övrigt tagit bort, jag minns inte riktigt, men jag tror att jag blev väldigt arg. En annan av de avstängda var helt klart från en sekt och ville bedriva propaganda för den på min blogg. Inte OK för mig! En tredje gick över en gräns jag har, trots minst tre försök från min sida där jag bad personen i fråga att inte skriva vissa saker till mig.

Kritik är svårt att ta ibland, det svåraste är när den egna personen blir angripen om man skriver om sig själv och sina känslor. En gång kände jag det som att två läsare gaddade ihop sig och hoppade på mig här angående min ekonomi. Jag tyckte att jag berättade alldeles för öppet och för mycket och ändå var det som om de två inte ville förstå vad jag sa. Då valde jag att sätta punkt i diskussionen genom att stänga av kommentarsfunktionen. Ingen av dem är blockerade, men vi har inte hörts av sen dess. Jag har slutat följa en av dem. Så blir det ibland. Man inser att man inte har nåt gemensamt med vissa människor – eller helt enkelt inte gillar det de skriver eller dem som personer. Varför ska man följa dem då? Och varför följa dem som skriver sånt man inte gillar?

Idag är det årsdagen av det hemska på Utøya. Sänd en tanke.

Livet är kort.

Read Full Post »

Mitt i spenaten…

Häromdan kunde vi läsa i media om att man faktiskt blir stark av spenat. Inget påhitt för att få små barn att äta grönt eller för seriefiguren Karl-Alfred utan sant. Men vad har hänt utöver detta ute i spenaten? Här ett urval som jag har gjort.

• Proteinrik kost ökar risken för hjärtsjukdom och stroke. Så. Nu är det jag redan visste bevisat i en stor svensk-amerikansk undersökning (på bland annat 44 000 kvinnor i Sverige): Den som vill gå ner i vikt bör inte okritiskt kasta sig över vissa mode­dieter (vars anhängare ibland uppför sig som om de är med i en sekt) och stirra sig blind på kortsiktiga resultat av viktnedgång. Studien visar bland annat att kvinnornas risk att få hjärtsjukdom och stroke ökade i takt med att de höll nere på kolhydrater och åt mer protein. Det handlar om fyra till fem fler fall av hjärtsjukdomar och stroke bland 10 000 kvinnor och år. Det är framför allt det röda köttet som inte är bra. Studien publiceras idag i tidskriften British Medical Journal.  Personligen anser jag att lagom är bäst! 
• Snattare kan kanske bli portade från butiker. I morgon tillsätter justitieminister Beatrice Ask en utredning. Den kanske föreslår hur butiker ska kunna porta snattare. Troligen skärps också straffen för snatteri. Utredningen ska vara klar nästa år. Och Beatrice Ask medger i Aftonbladet att det handlar om att de vill ha en skarpare syn på snatteri.Det här tycker jag känns helt rätt – om det nu stämmer som Svensk Handel har räknat ut, att svinnet på grund av snatteri är tre miljarder om året. Tre miljarder. Tänk på det…
• Big Ben blir Elizabeth tower. Fast det är ju fortfarande så att det inte är själva tornet som kallas Big Ben idag utan klockan på toppen av det 96 meter höga tornet…
• Ny bok sägs avslöja mansvriden kultur inne Fejan. Ja ja… Det är förstås en kvinna och före detta anställd som har skrivit den. Det handlar om posering i t-shirt, tävlingar om likes och om att bo nära jobbet. Blir man sugen på att gå med?
• Världens första bil finns i… Metropolen Byhålan!  Jepp, det är sant. Det är en trehjulig Benz av årsmodell 1886 som finns att beskåda på Motormuseet, förstås! Fast bara till mitten av augusti, sen vill ägarna ha tillbaka sin bil.

Read Full Post »

Morden i Midsomer del två: The night of the stag

Jag tror aldrig att jag har skrattat så som jag gjorde åt Morden i Midsomer i kväll nånsin. Det handlade inte bara om att mamma var rolig, det handlade om att jag ärligt talat tyckte att avsnittet var mest skit och löjligt…

En del karlar i kvällens avsnitt sprang omkring med hjorthorn på huvudet och jagade unga tjejer som bara tyckte att de var tjocka och knäppa.

Kvällens avsnitt inleddes med att en man blev jagad av några mörka figurer. Efter inledningsmusiken var scenen nån sorts majfest. Och kommissarie Barnaby spydde efter att druckit cider från ett kar i vilket en död man låg i… Den döde visar sig vara skattmas. En härva av lögner, gamla seder och bruk, hembränning och en sekt som jag undrar vad den hade i avsnittet att göra över huvudtaget – den tillförde ingenting.

Nej, det här var det sämsta avsnitt av Morden i Midsomer jag nånsin har sett. Jag tyckte inte som mamma att det var komplicerat, det var bara tramsigt och inte ett dugg spännande eller ens lite charmigt. Lågt betyg – två tofflor – och då är jag snäll!..

Read Full Post »

Dagens citat den 1 januari 2012

Mamma och jag tittar på Morden i Midsomer på TV. Mamma kommenterar en sekt i avsnittet:

De där… De bara skriker och sjunger hela tiden.

Lite senare:

Och de där då! De bara dricker och åker omkring i bilar. Jag fattar ingenting. Det här är så komplicerat, jag tycker inte att Morden i Midsomer är bra längre.

Read Full Post »

Morden i Midsomer: The Oblong Murders

Fjärde och sista avsnittet av Morden i Midsomer hade titeln The Oblong Murders. Och det handlade inte bara om mord utan om försvinnanden, pengar och en sekt.

Jones spelade en viktig roll i den säsongsavslutande delen av Morden i Midsomer.

                                                                                                                                                                   Jones får i uppdrag att nästla sig in i en konstig sekt. Detta sedan en ung tjej som tillhört sekten försvunnit. Föräldrarna är vänner till rättsläkaren och Barnaby tar sig an fallet på grund av detta. Samtidigt uppdagas att godset där sekten bedriver sin verksamhet ägs av en av dess medlemmar, en ung kvinna. Kvinnans föräldrar dog i en gasexplosion, en olycka, på sin båt. Men ju mer Barnaby och Jones börjar nästa i härvan, desto minder ser det ut som en olycka. När en av sektledarna hittas mördad blir det allvar.

Som vanligt försökte jag gissa mördarens identitet och gjorde det nästan. Kvällens avsnitt var lite segt, tyckte jag. Samtidigt roades jag av hunden Sykes som skulle skolas in hos dagmatte… Ett litet HBTQ-tema fanns också med i kvällens avsnitt.

Nja, lite mer spänning önskar jag mig i kommande avsnitt! Medelbetyg!

Read Full Post »

Blir inte snällare…

Idag har jag på mig min blåa Fred Perry-t-shirt, den med vita Jesus-bokstäver. Du vet, såna där bokstäver i filt som användes på en tygtavla när man gick i söndagsskolan. Men inte blir jag snällare för det, bara ledsnare. Kanske beror det på att jag som barn så småningom insåg att söndagsskolan inte var riktigt så kristen som jag först hade trott. Insikten kom möjligen den gången jag la en peng i en sparbössa som såg ut som en knäböjande svart pojke, en pojke som bockade när pengen trillade ner.

Alldeles nyss plingade det på min dörr. Det plingar aldrig på min dörr utan att jag väntar besök. Som den tant jag blivit kollade jag därför i titt-ögat. Utanför såg jag en ung man i vit skjorta och slips. Bakom honom en äldre man samt ett litet barn i gul regnkappa. I handen höll den unge mannen en svart bok och nånting annat som jag inte såg vad det var.

Direkt slog Den Svarta till och skrek:

Sekt! Öppna inte!

Så mina vita Jesus-bokstäver på dagens t-shirt hjälpte inte. Jag blir inte snällare. Jag öppnade inte min dörr. I stället får den vara stängd ett tag.

Read Full Post »