Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sekretess’

Nja, det är det väl inte. Men ibland kan man undra… Jag har snurrat runt i media och hittat några måndagsexemplar med mera. Häng med om du vill – det är helt frivilligt!

  • Pensionssparare skräms av PPM-rådgivare. Det är jag den första att skriva under på! Och skälet till att vi sparare skräms är att de som ringer är så otroligt säljiga. En del tycker till och med att de är aggressiva. Men det är ju inte bra! Själv blir jag mest irriterad på att de ringer min pensionerade (!) mobil…
  • Toyota störst igen. Ja, ja, ja! Det var ju bara väntat! Toyota är den största biltillverkaren igen! Förra året såldes 9,75 miljoner bilar av märket Toyota. Clark Kent, min lille bilman, är förstås… en Toyota!
  • Bordell betalades med kommunkort. Jaha! Dags igen! Denna gång en kombinerad bordell- och kontokortshärva. Skolpersonal från Storuman misstänks ha betalat bordellbesök – som inleddes med ett besök på en strippklubb – med kommunens kontokort – under ett skolläger i Alperna. Men hallå! Är inte detta rätt… 1990-tal?
  • Anmäls för sjukhus-tv.Centrum för rättvisa JO-anmäler tolv av de läns- eller regionorganisationer som ansvarar för befolkningens hälso- och sjukvård. Enligt centrumet har dessa kränkt patienternas rättigheter när de har lämnat ut vårduppgifter i program på TV. Allvarligaste kränkningen har, enligt centrumet, skett här i Uppsala kring en svårt sjuk person som avled två dagar efter inspelningen. Dessutom läses journalen upp inför TV-kamerorna. Jajamens! Integritet. Patientsäkerhet. Sekretess. Hur var det nu med det???
  • Uppsala riskerar mest. Ovanstående organisation, alltså den som anmäls för kränkning, är i ytterligare ett blåsväder. Det handlar om en modell för skatteplanering som man är med i. Genom avtal med amerikanska riskkapitalister riskerar den lokala organisationen just nu 130 miljoner kronor genom tåg. En bank äger tågen. Banken leasar tågen till ett företag som i sin tur hyr ut. Åtta av tågen trafikeras av lokaltrafiken här. Organisationen har gått i borgen och dessutom tagit på sig betalningsansvaret gentemot de amerikanska investerarna. Låter det snurrigt? Men det handlar ju bara om våra skattepengar…
  • Vem är militärens hemlige bloggare? Wiseman kallas han och han läses av såväl politiker och försvarsanställda som journalister och ÖB. I mer än fem år har Wiseman bloggat och han är uppenbarligen kunnig på området försvarsfrågor. Anonyma bloggare är emellertid allt mer ovanliga – enligt journalisten och experten på sociala medier, Sofia Mirjamsdotter a k a Mymlan!


Livet är kort. Jag menar blott…

Read Full Post »

Är det OK att vara inloggad på Fejan på arbetstid? Det tycker faktiskt så många som en av tre enligt en undersökning jag har läst om på Dagens Möjligheter, utgiven av Proffice. Det där kan man ha olika åsikter om, själv bloggar jag på mina raster ibland. Är det OK eller inte?

Hur som helst, Dagens Möjligheter varnar ändå för fem typiska tabbar:

Misstag 1: Du låter Facebook distrahera dig från jobbet
Det kan vara en skön paus att Fejsbooka, men Dagens Möjligheter vill ändå varna för att det är lätt att fastna i statusuppdateringar, fotoalbum, chatter och ex-stalking. Dessutom anser över en tredjedel av deltagarna i en studie som Kelly Services har gjort att sociala medier har en negativ påverkan på produktiviteten.

Misstag 2: Du är oprofessionell online
Hur är det nu – har du både privata vänner och jobbkontakter som vänner på Fejan? De flesta på Fejan har både och. Och då gäller det att se upp med vad du skriver och hur du presenterar dig själv.

Misstag 3: Du sprider konfidentiell företagsinformation
Passa dig så du inte sprider sånt som är sekretessbelagt… Det kan ju vara lätt att kommentera en kund eller ett projekt på Fejan, men är det OK?

Misstag 4: Du använder Facebook i stället för mejl
Det är nog aningen mer seriöst att skicka mejl från jobbmejlen till en jobbkontakt än ett meddelande på Fejan…

Misstag 5: Du baktalar chefen
Ibland skriver vi av oss på Fejan eller i bloggen, när vi till exempel är irriterade på chefer, kollegor eller kanske nån annan jobbkontakt. Då kan det vara bättre att prata av sig med en kompis i stället… Eller varför inte lösa konflikten med den det berör?..


Livet är kort.

Read Full Post »

I ett inlägg som jag la ut i morse länkade jag till ett angeläget och välskrivet inlägg hos Fatou. Det var det där om att barnen alltid är de som drabbas – oavsett vems fel det är – när det gällde familjen som hotas av vräkning. Och jag kan ju säga att jag inte blev mindre beklämd när jag läste om doktorn som nu är misstänkt för barnpornografi.

Enligt lokalblaskan handlar det om en manlig doktor i vars kamera man har hittat bilder på avklädda barn. Mannen greps också när han smygfotograferade barn på en badplats förra sommaren. Det var föräldrar till de badande barnen som larmade polis. Enligt vittnen slängde mannen något ifrån sig. Det visade sig vara ett cigarrettpaket – som innehöll ett minneskort med bilder på barn. Polisen hittade också foton på över 2 000 barn upp till fem år i läkarens kamera. På ett annat minneskort hittades ungefär 7 000 bilder på nakna barn. Mannen är misstänkt för innehav av grovt barnpornografiskt material, men också för ofredande.

Nu vet jag också att man är oskyldig till dess att motsatsen har bevisats, men om uppgifterna i lokalblaskan stämmer är det ju fruktansvärt. Inte blir soppan bättre av att

[…] Mannen arbetar som läkare i Uppsala på en hög position. […]

enligt UNT. Bland mannens patienter finns barn.

Från tidningen har man varit på mannens arbetsplats och där kände ingen till anklagelserna. Eftersom det råder sekretess mellan myndigheter har personalchefen på mannens jobb inte fått veta nåt. Polisen är däremot tvingad av lag att anmäla till socialtjänsten om det finns risk att barn far illa. Enligt UNT har polisen också gjort detta, men anmälan gäller enbart läkarens egna barn. Inga andra eventuella barn… Socialtjänsten har nämligen ingen rätt att lämna ut såna här uppgifter till den anmäldes arbetsplats.

Nu vet vi ju som sagt inte om den här läkaren är skyldig eller inte, även om mycket pekar på att han är det. Det enda som kan hända medan utredningen om brott pågår är att han blir tillfälligt avstängd från sitt arbete. Självklart hoppas jag att han blir det eftersom misstankarna är grava och bevisningen ju verkar väldigt stark.

Rejält beklämd blir jag och undrar vad vi gör mot barnen, egentligen. Vad utsätter vi dem för? Skulle du vilja låta ditt barn behandlas av en läkare som är misstänkt för innehav av barnpornografi och ofredande?

Det är alltid barnen som drabbas när det gäller vuxnas märkliga beteenden och ageranden. Ibland har jag undrat varför vissa föräldrar skaffar barn, när de som uppenbart inte är intresserade av dem. Jag hör och ser på nära håll och genom skrikorgierna från barn nummer två kan jag inte låta bli att undra. Barn nummer ett skrek nämligen likadant – tills barn nummer två kom till familjen. Vad är det för fel – på föräldrarna? Funderar jag…

Du tycker säkert att det är lätt för mig att ha åsikter om barn, jag som inga har. Men du ska veta att det är ett medvetet val. Jag träffade aldrig nån i livet som jag verkligen ville skaffa barn med. Och när jag blev äldre och visare insåg jag vilket otroligt och framför allt livslångt ansvar det är att ha barn. Det ansvaret har jag aldrig varit varken mogen eller redo för.  Jag skulle ha varit en förskräcklig förälder! Säkert väldigt sträng och krävande. Inte alls snäll. Däremot skulle jag förstås aldrig slå mitt – eller nån annans – barn. Mer än så kan jag inte säga. Det är ett val jag har gjort och jag är övertygad om att det är ett korrekt val – även om det kan nypa till i hjärtat ibland, det erkänner till och med hårdhudade jag.

Så det är en evinnerlig tur att jag fick fyra bonusbarn på äldre dar, barn som nu är eller är på väg att bli vuxna. Kanske hade det blivit gemensamma barn och Fästmön och jag hade träffats när vi var yngre. Men nu blev det inte så och jag är nöjd ändå. Jag känner mig ändå så där lagom träffad av texten på den här muggen som jag fikar i på jobbet, en mugg jag fick av en av de fyra till en födelsedag härom året…

”Be nice to your kids. They’ll choose your nursing home”…


Livet är kort.

Read Full Post »

Frågan om vad man får skriva om jobbet i sociala medier, alltså på Fejan, i bloggar, på Twitter och liknande, har jag tagit upp här tidigare. Jag tycker att det inte är en helt enkel fråga att besvara. Vissa fall är givna – man får ju naturligtvis inte skriva saker som har med sekretess att göra. Klart olämpligt är det naturligtvis också att skriva om patienter och boende i vård och omsorg och liknande.

Vad som gäller är inte helt solklart. Men nu finns det åtminstone fem domar att studera. Och dessa domar visar att många arbetsgivare har varit för snabba med att kicka eller omplacera nån som har skrivit i sociala medier- en del till och med negativt om sitt jobb! 

Det verkar som om detta att vara lojal mot sin arbetsgivare har övertolkats – av arbetsgivarna. Arbetsgivare som främst finns inom det offentliga, i tre fall av fem. Dessa tre hade bloggat, två om politik, den tredje obscent…

Två av fallen kommer från den privata sektorn. Men trots att lojalitetsplikten vanligen går före yttrandefriheten i såna fall, har domstolarna dömt arbetsgivarna till att betala skadestånd till de anställda.

Här är de fem domarna. Källa är TCO-tidningen på nätet:

Sexrektorn: Rektor för friskola som visade att han gillade sex på Facebook. Sas upp, fick 100 000 kr + 32 månadslöner (AD).

Israelvännen: Migrationsverkschef som hade Israelvänlig blogg. Omplacerades, fick 100 000 kr + 32 månadslöner (Tingsrätten).

Yngwie Malmsteencitat-fallet: Två Unionen-medlemmar skämtade om hot, eller hotade, chefer. Sas upp, fick 200 000 respektive 90 000 kr (förlikning, stadfäst av AD).

Farbror Blå: Polisman från Skåne som drev frispråkig/fantasifull blogg. Omplacerades, fick 125 000 kr + 8 månadslöner (AD).

Sverigedemokraten: Praktikant på ambassad som hade SD-blogg. Praktiken avslutades i förtid, fick 30 000 kr ( JK).

Jag tycker att det här är en svår fråga.Det klart att man ska ha yttrandefrihet, men frågor och problem som har med jobbet att göra bör man nog helst lösa på sin arbetsplats. Samtidigt tycker jag att det är OK att man ventilerar arbetsrelaterande saker på till exempel sin blogg – om arbetsgivaren inte går att identifiera. Skriver man positivt och håller sig inom sekretessens ramar, tycker jag att det är helt OK att blogga om sitt jobb – det visar ju vilken bra arbetsgivare man har.

Om man skriver om andra saker än sitt jobb och som arbetsgivaren inte tycker är lämpliga är frågan svårare. Vi har till exempel förtroendevalda som är fritidspolitiker. Självklart tycker jag att dessa får blogga och twittra politiskt – på sin fritid. Men vad tycker DU???


Livet är kort.

Read Full Post »

Det är inte bara Apoteket AB som har drabbats av stora IT-problem. Idag läser jag i Dagens Nyheter att även SBAB, Socialstyrelsen, Bilprovningen, Stockholms stad, Nacka kommun och ett femtiotal andra organisationer har problem. Tieto, som levererar dessas IT-tjänster, kan inte säga när problemen är lösta.

Det handlar om ett hårdvarufel som inträffade i Tietos datacenter i fredags. Tieto är, enligt Dagens Nyheter, ett av de ledande företagen som levererar IT-tjänster åt stora företag och myndigheter, även regeringskansliet.


Svart skärm här och var i samhället. 

                                                                                                                                         Konsekvenskerna av felet varierar och har bland annat inneburit att Apoteket inte kan lämna ut läkemedel som förskrivits via e-recept och att bilprovningen har fått göra manuella besiktningar. På Vetenskapsrådet fungerar inga IT-system, inte ens e-post. Exakt vilka kunder som har drabbats av problem kan Tieto inte säga på grund av kundsekretess, men listan över företagets IT-kunder är både lång och tung

Jaa, vi vet ju hur de flesta av oss reagerar när datorskärmen blir svart eller skrivaren inte fungerar eller när nätverket bara dör… Jag kan bara hoppas på en snabb lösning så att tredje man inte drabbas alltför hårt. Och att man för 7564339677234:e gången diskuterar back up-rutiner.

Read Full Post »

Jag gjorde misstaget att läsa ett mejl från min a-kassa innan jag avslutade för dan på ”jobbet”. Jag blev så arg att jag var färdig att strypa nån – i teorin, alltså – och bad Carl om att få ringa min a-kassa. Detta med anledning av att jag inte hinner hem medan den fortfarande har telefontid. Jag sa att jag nog skulle låta skitförbannad och otrevlig, så Carl var förvarnad.

Före helgen skickade jag en ganska enkel fråga via mejl till a-kassan. De skulle ha två arbetsdagar på sig att besvara min fråga och det var den tiden det tog också. (Snacka om att följa sina direktiv till punkt och pricka. Som medlem kan man inte förvänta sig att det ska gå snabbare – även om möjligheten säkert finns, tror jag.)  Jag skrev i mejlet att jag hellre hade ringt men att jag inte hinner hem för att ringa om dagarna.

Och svaret då? Ja för det första fick jag nu ett besked tvärt emot det jag tidigare hade fått – jag ska inte skicka in några a-kassekort alls. Nehej… OK… Jag hoppas den som svarade på mejlet har rätt.

Sen står det, rätt snorkigt, tycker jag:

[…] Detta forum ska du inte skicka meddelande till angående ditt ärende.Kontakta oss på 010-773800. […]

Mejlet är för en gångs skull undertecknat med en persons namn. Fast… telefonnumret i signaturen, som går till nån sorts allmän telefonlinje, har ett annat prefix än det som står i mejlet ovan… Förvirrande? Tja… Som medlem förväntas man kunna gissa sig till vad som gäller. Eller pröva. För när man är arbetslös har man ju tid att ringa och testa. För att inte tala om råd… 👿

Eftersom jag kände mig osäker på svaret jag fått på min enkla fråga ringde jag i alla fall upp. Jag vet inte vilket nummer jag använde, men faktum är att samma person som skickat mejlet till mig svarade!

Svaret då? Ja, jag ska åter igen skicka in arbetsgivarintyg om jag eventuellt jobbar under den här tiden när jag är sysselsatt med annat, men inte förrän jag åter igen är arbetssökande. Jag får en viss ersättning – definitivt inte nån lön – från annat håll under en period. Varför ska då a-kassan bry sig om huruvida och hur mycket jag jobbar – utöver/vid sidan av – alltså kvällar och helger – det heltidsuppdrag som jag nu har, i princip oavlönat???  (Jag kan knappt kalla den ersättning jag får för ersättning, den är ett skämt.)

Sen blev jag på nytt tagen i örat av personen i luren för såna här frågor ska jag ta via a-kassans hemsida. Bara det att lösenordet, som står på allt de skickar ut i pappersform (hört talas om sekretess, liksom??), inte fungerar. Detta orkade jag inte orda om idag, jag var för arg.

Kära läsare, det här är så dumt, så dumt, så dumt att det inte finns ord för det! Till saken hör att det arbete jag kan tänkas ha under den här tiden möjligen sysselsätter mig en timma i månaden. Möjligen, alltså. För det ska jag jaga arbetsgivarintyg. Igen. Jag har redan skickat in två stycken till a-kassan. Eftersom jag är anställd finns uppgifterna registrerade hos Skatteverket, dessutom. Varför förutsätter a-kassan alltid att man fuskar??? Jag gör nämligen inte det, utan har varit ärlig om att jag är anställd för skrivuppdrag.

Jag är lika förbannad som ungen jag hör illvråla i skrivande stund. Och inte blev det bättre av att jag tog en tur på Tokerian. Två fruktansvärt irriterande småungar hade krig – de dängde fruktpåsar på varandra och upptog hela kortsidan av grönsaksavdelningen! Trött man blir!


Såna här ljud klarar jag verkligen inte av just nu…

                                                                                                                                                               Inte var det nån solstråle som kom hem till den mörka och tysta lägenheten i kväll, inte. Men då…

När jag hade sparkat igång datorn och kollat Toffelmejlen upptäckte jag att jag hade fått den här fina awarden av lika fina Lumummagumman.


Tusen tack!!!

                                                                                                                                                                  Nu är jag genast lite gladare igen, men fortfarande urförbannad på a-kassan som jag tycker agerar struligt och byråkratiskt, minst sagt…

I kväll har jag bestämt mig för att

laga mat

och har nu tagit fram tre kycklingchorizos från frysen. Det blir en fin middag att tugga på medan jag funderar på vilka fem som ska få awarden i sin tur från mig!

Till matlådan i morgon blir det kallskuret, röra och lite rödgrönt. Bildbevis kommer förstås på en blogg nära dig under morgondagen.

PS Mitt fackförbund har bytt namn till Vision… Varför inte Dimsyn?..

Read Full Post »

Äntligen sovmorgon! (Nej, än tänker jag inte klaga på mitt ”jobb” och säga ”Äntligen helg!”) På tionden dan fick jag sova ut – och jag sov ända till halv nio, ungefär. Sen låg jag och drog mig en kvart innan jag gick upp.

Fredagskvällen ägnade jag åt att försöka hålla ögonen öppna så att jag skulle orka se Tyst vittne. Jag satt vid datorn och jag satt och läste. Pratade med Fästmön i telefonen medan hon väntade på att Kalas-Killen hade kalasat färdigt och skulle hämtas. Hann knappt lägga på så ringde mamma. Det blev bara ett kort samtal för jag var så trött och jag tror att hon uppfattade det. I torsdags kväll, för resten, ringde Annas mamma också för att hör hur det går med ”jobbet”. Snälla mammor vi har! Men jag höll på att bli sen till att hämta Anna som slutade arbetet klockan 20…

Igår hade jag laddat med ett rör Pringles och Marabou mjölkchoklad. Ja, jag ville ha nåt smaskens att tugga på här i min ensamhet och till Tyst vittne. Det var förstås också ett sätt att hålla mig vaken.

+
Det blev ungefär ett sånt här rör, men det var bara 150 gram i det jag köpte, och så några rader mjölkchoklad.

                                                                                                                                                           Tyst vittne skulle börja klockan 22 och sluta 00.10, men var försenat. Jag kan meddela att det var en kamp att hålla ögonen på TV-skärmen och vara fokuserad. Men tack och lov är Tyst vitne en av de bra brittiska serierna. Ingen deckare i vanlig bemärkelse, även om rättspatologerna i serien är detektiver i sig och många gånger utför polisarbete. Tyvärr har Sam Ryan (Amanda Burton) lämnat serien och det är ett stort minus! Nu är det Leo och Harry som arbetar sida vid sida – inte helt friktionsfritt heller… Jag gillar Amanda Burton som skådis och hennes härliga, irländska accent som påminner mig om mrs T – som jag däremot inte gillade, men ändå. Accenten är härlig. Dessutom gillar jag karaktären Sam Ryan och ibland ser jag naturligtivs paralleller till mig själv och mitt eget yrkesliv.

— PLATS FÖR SUCKAR! —

Vid halv ett-tiden ramlade jag i säng. Läste två sidor i min bok, även den en brittisk deckartyp som tyvärr gör sig bättre som TV-serie än som litteratur och somnade som en sten. För att vakna vid två-tiden och behöva gå på toa. Slocknade igen och vaknade sen tjugo i tre med kramp i ena benet och det andra benets fot. Slocknade. Vaknade med kramp i benen. Utmattad och nästan med en känsla av bakfylla vaknade jag runt halv nio idag. Huvudet dunkar som om jag var på värsta festen igår – verkligheten var chips, choklad och en (1) starköl.

Jag packade lite grejor igår i min rygga, men det blir ju inte så mycket eftersom jag bara åker ut till Himlen idag mitt på dan och stannar till i morgon kväll. Det känns jättetrist, men det har flera orsaker. En är att jag behöver vara hemma på måndagmorgon när jag ska göra mig redo för ”jobbet”. Det blir för rörigt om vi ärkanske fyra personer som ska göra oss klara för avfärd ungefär samtidigt. Sen måste jag se till att ha bensin i bilen och snåla med den, så det är därför jag inte pendlar därifrån. Det blir för dyrt, helt enkelt, och det är pengar jag inte har. Man blir inte rik när man ”jobbar” gratis, om jag säger så.


Man blir inte rik när man ”jobbar” gratis. 

                                                                                                                                                              På tal om att jobba har jag mejlat en fråga till min a-kassa nu på morgonen. Jag kan ju inte ringa på vardagar eftersom a-kassan bara har öppet de tider jag sitter på kontoret – som jag ju delar med Carl. Inte så kul att låta honom ta del av ett privat samtal mellan mig och min a-kassa. En a-kassa som jag tycker har undermålig information på sin hemsida. Med utförligare och bättre information där skulle a-kassan ju nästan helt slippa prata med medlemmarna, nåt som de som jobbar där med telefonfrågor verkar avsky. Nio av tio är så snorkiga att man tar sig en rejäl funderare om man verkligen måste ringa dit i nåt ärende. Tyvärr måste man det ibland. Hemsidan, för resten. Den går ju inte att logga in på! På alla papper från dem står ett fyrsiffrigt lösenord angett – hur är det med sekretessen där egentligen? Breven är inte rekommenderade… Men på hemsidan krävs ett åttasiffrigt lösen. Hur går det ihop? Nog för att jag fläckvis lider av dyskalkyli, men fyra och åtta är ju inte samma antal. Två arbetsdagar har de angett att de behöver som svarstid på mejlfrågor, så tidigast onsdag kan jag räkna med svar på var jag ska sätta ett kryss på a-kassekortet och hur jag ska kunna logga in på deras hemsida. TVÅ ARBETSDAGAR! Ja, inte jobbar de ihjäl sig.


Hur många siffror ingår det i a-kassans lösen, egentligen? Fyra jag som står angivna på alla brev från dem eller åtta som efterfrågas på hemsidan?

                                                                                                                                                              Nu ska jag bläddra igenom lokalblaskan, bädda, fräscha till mig och klä på mig nåt. Räknar med att åka till Himlen runt lunchtid idag. Då har Anna fått sin sovmorgon och kanske hunnit rensa golvbrunnen i badrummet också – vilken härlig sysselsättning en lördagsförmiddag! UFF!

Leksaks-datorn följer med ut till Himlen, men om vi åker in på Kulturnatten blir det kanske inte så mycket bloggat. Vi får se. I skrivande stund är inget bestämt än mer än att båda tjejerna ska ut. Glad för deras skull att de har kompisar och gör roliga saker i stället för att frottera sig med mamma och Tofflan!

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »