Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sekretär’

Igår var det torsdag och då kommer inte bara Tofflans hiss- och disslista utan Antikrundan. Men jag var ju inte hemma igår kväll, så jag fick se en inspelad version av Rundan från Eslöv.

brosch slända

En brosch i form av en slända visade sig vara nånting …i hästväg… (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Bland föremålen från Eslöv
tyckte jag att dessa var lite speciella:

  • En kvinna med underbar finlandssvensk dialekt medförde broschen ovan. Den fina sländan visade sig vara rysk och bestå av bland annat diamanter. Den gjordes runt 1900. Värdet sattes till hela 50 000 kronor.
  • En man kom med en elfenbenskrabba, gjord ungefär 1940. Eftersom man inte får handla med elfenbensföremål gjorda från och med 1947 gäller det att kunna bevisa att den är gjord före detta år. Hos Jordbruksverket får man tillstånd att sälja. Värdet skulle vara cirka       15 000 – 20 000 kronor.
  • Ett dopfat tillverkat på 1600-talet värderades till mellan 8 000 och       10 000 kronor.
  • En kvinna kom med ett underbart glasbord med havsmotiv. Bordet hade till och med belysning. Bordet värderades till cirka 5 000 – 6 000 kronor. Lågt kan tyckas, men jag tror att det stiger. Både ovanligt och vackert.
  • En kvinna kom med en massa Wiwen Nilsson-silversmycken. En ring värderades till bland annat 9 000 kronor. Ett armband värderades till cirka 6 0 00 – 7 000 kronor. En prinsesskrona värderades till cirka 9 000 kronor. Ett halsband skulle kunna vara värt 19 000 kronor.
  • En kvinna kom med en öltunna i keramik som målats av Isaac Grünewald. Föremålet är lite svårvärderat, men skulle kunna vara värt mellan 20 000 och 25 000 kronor.
  • En kvinna kom med en häftig möbel, en sorts sekretär med ett litet överskåp. Möbeln gjordes troligen under 1800-talets senare hälft och värderades till 12 000 kronor.
  • En man kom med två nummer av en tidning som grundats av Andy Warhol. Båda var signerade. Tidningarna värderades till mellan 6 000 och 12 000 kronor.
  • En kvinna kom med en stor Gauguin-tavla. Trodde hon. Kvinnans föräldrar hade köpt tavlan på 1950-talet för cirka 20 000 kronor. Värdet idag sattes till 10 000 – 12 000 kronor.
  • En kvinna kom med en djuphavsfiskerulle från 1920-talet för riktigt stora firrar. Den visade sig vara en av en upplaga om 45 stycken – och dessutom oanvänd… Vid en auktion utomlands skulle hon kunna få mellan 40 000 och 60 000 kronor.
  • En mycket blond kvinna kom med en man och ett stort skåp i alrot. Svensk rokoko från cirka 1760, troligen. Skåpet värderades till cirka     30 000 kronor. Både kvinnan och mannen blev besvikna över värdet. Paret hade också med sig ett miniatyrskåp i alrot och ek. Troligen är skåpet från närmare år 1800. Skåpet värderades till mellan 15 000 och 18 000 kronor.
  • En kvinna kom med ett blått jadesmycke med rosenstenar. Smycket gjordes cirka 1900 och var prytt med en elefant. Smycket värderades till mins 25 000 kronor.

Nästa vecka går Antikrundan från Linköping igen. 


Livet är kort.

Read Full Post »

Alltså, jag brukar ta ganska allvarligt på Antikrundan, men i kväll hade jag min kommentatorskollega, den eminenta fru Hatt med mig per sms. Och jag tror inte jag har skrattat så gott på länge! Familjen såg helt oförstående ut när jag kom ut från sovrummet dit jag förvisats till mini-TV med grava störningar – och ASGARVADE!

Här är några samlade… intryck och kommentarer från programmet, till viss del modererade:

Fru Hatt (FH): Vilken ful tant!

Tofflan (T): Ha ha, vi messade samtidigt – och samma!

FH: Vi är jättesnigga!

T: Kolla in eländet…

FH: Mycket fula!

T: Vad har h*n på sig?

FH: Tjock man i rosa, konstig tant ocn ful fågel.

T: Tänk om nån hörde oss…

FH: Vi borde vara programledare!

T: Hon ser ut som en häxa.

FH: Hon ser verkligen elak ut.

T: Men snigga saker! 😀

FH: Ja det måste jag hålla med om!

T: Tänk om nån hörde oss (igen)… Folk *nickar åt ett visst håll* skulle hata oss!

FH: Ja men många skulle älska oss! Hon där… Hon ser ut som en polkagris!

T: Hos mig är hon prickig, men jag har dålig bild, typ myrornas krig.

FH: Kvarts mille, då kan hon köpa ny jacka!

Litet avbrott. Fästmön kom in, vojade över dålig bild, petade lite på antennkabeln – fiiin bild!

FH: Usch så ful!

T: Va? Vad menar du? Anna? Ska jag giva dig på moppo?

FH: Skooooooooor… Jag dreglar…

T: Vintage. Med betoning på vin…

FH: Hon såg så sur ut. Och hade en poncho, KRAJST!

T: Men vilken röst!

FH: Hon borde ha munkavel, subban!

T: Ha ha haaaaaaaa………..

FH: Det borde vara spöstraff på poncho.

T: Jag ligger ensam i sovrummet och glor på Antikrundan – OCH ASGARVAR! Familjen tror att det är nåt fel på mig!

FH: Ja, vi är sjukt roliga! Jag sitter ensam i min soffa och skrattar högt.

T: En gravid man!

FH: Jepp. I femte månaden är han!

T: Sitter du också ensam och asgarvar?

FH: Bara D hemma och h*n gluttar förskräckt ut från sitt rum.

T: Titta, kom och titta på Birgitta… s sekretäääär…

FH: Vad har kärringen på sig? Hon ser ut som en kalkon.

T: Hahahahaaaaaa…

FH: Är hon kissnödig?

T: Kanske skulle passa på att lämna ett urinprov.

Tysssssstnad…

T: Hörde du: ”jag har ett litet fickur här i fickan som slår slag…”

Tysssssstnad…

T: Hallå? Vart tog du vägen? Lever du???

FH: Jag skrattade så jag satte i halsen. Det var en ful en…

T: Nu sprängs min inbox på mobilen snart. Tack för en rolig timma!

FH: Ja jag har skrattat HELA TIDEN.

T: Nu ska jag blogga!

FH: Ja här ska bloggas!

Kära läsare, för att citera en känd socialdemokrat, jag har INGEN AAANING om vad som var fint och snyggt och högt värderat i kvällens program, men tack kära Fru Hatt för att jag fick skratta så! Nästa gång skrattar vi åt Sigtuna!

Read Full Post »