På kinesisk dejt

Ett mat-inlägg.

---

 

Åter en gammal Hillman-deckare – Mannekäng i rött?

Igår kväll hade Fästmön och jag en kinesisk dejt. Jag försökte ta några bilder, men på dessa ser det mer ut som om vi är på bordell. Fast påklädda, dårå, vill jag ha till protokollet! Anna blev glatt överraskad av mitt förslag, jag överraskade mig själv också genom att göra nåt spontant. Vi tog bussen in till stan och gick till Dragon Palace för att äta middag.

Men först tampades jag med UL:s webbplats. Jag har sett töntig reklam för att man ska kunna fylla på sitt busskort via datorn och tänkte att det kanske var dags för påfyllning. Fast det gick ju inte. Jag provade fyra (4) webbläsare. En av dem har jag på jobbet. Det var den enda som funkade. Men på jobbet vill jag ju inte hålla på med pengatransaktioner. Så det var ju väldigt bra – NOT! – UL, att en enda webbläsare funkar. Nä, skitdåligt var ordet, sa Bull. Dessutom irriterar jag mig på att UL använder uttrycket

blippa

i sin reklam. Det är för övrigt inget ord, så varför ska man använda såna uttryck som kan försvåra för människor att förstå? Uttrycket i sig är onomatopoetiskt, men alla människor har inte bra hörsel. Bara det, liksom… Och by the way, för mig blippar det väldigt sällan. Jag kan stå en kvart och hålla kortet mot läsaren utan att det händer ett skit. Jag hade pengar på kortet så det räckte in till stan, i alla fall. Där fyllde jag sen på det – i en godisaffär.

På Dragon Palace var det rejält omgjort sen jag var där sist. Fräscht. Små avdelade bås där borden kan dras isär eller ställas ihop beroende på hur stort ens sällskap är. Smart. Det som inte var lika bra var belysningen (jag såg inte att läsa menyn i det röda skenet – för nej, jag ville inte äta buffé – är jag konstig då???) och stolarna. De senare gav träsmak efter två minuter. Hört talas om dynor???

Först blev vi anvisade ett bord mitt emot buffén. Där ville vi inte sitta, liksom mitt i folks spring. Vi hittade ett egen bord längre in. När sen personalen som anvisat oss det första bordet kom fram till vårt nya bord uppfattade vi inte vad som sades. Vi trodde att vi fick skäll för att vi hade bytt bord. Till sist kom en svensktalande personal och berättade att personal ett hade frågat oss vad vi ville ha för dryck.

Eh… kan vi få titta på en meny först, kanske?

sa jag då.

Svärdet i glassen – meaning..?

Vi valde scampi szechuan båda två. Det var gott, men lite dyrt. Maten serverades direkt på tallrikar och riset bredvid. Jag tyckte att det var lite väl många grönsaker och sås, men få scampi. Fast sen hittade jag några mot slutet. Till dessert blev det cocosglass för min del. Glass i ett nötskal – med ett plastsvärd i. Svärdet hade ingen som helst funktion och jag undrade om det var den första personalens sätt att uttrycka sitt ogillande eller nåt.

Personal två arbetade stenhårt hela tiden vi var där. Och för att vara en måndag var det jättemycket att göra med många gäster och flera sällskap som var större än fyra. Jag gav 70 spänn i dricks till personal två. I övrigt noterade vi en hel del arbetskraft som vi misstänker var grå – det vill säga oavlönade arbetslösa med aktivitetsstöd (räcker inte till nån hyra).

På hemvägen överraskade jag Anna igen genom att springa lite till bussen. Det var första gången hon såg mig springa. Jag antar att det var en upplevelse att se en stor röv hoppa upp och ner. Vi var hemma före klockan 21. Inget att glo på på TV, så vi softade en stund före läggdags.

Toffelomdömet för Dragon Palace blir medel. Personal som arbetar där ska kunna tala basal svenska med gästerna, tycker jag. Det ska inte heller förutsättas att gästerna vill äta buffé. Svärdet i glassen och utnyttjandet av grå arbetskraft (starkt misstänkt; ge dem riktiga jobb med lön i stället!) drar ner betyget.

Och ja just det… Idag är det ett halvår till julafton… Klockan tio idag har jag ett möte med HR-chefen. Det blir nog allt annat än julstämning på det mötet… Fast lite frostigt kan det nog bli.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Gå in i väggen, pinnmat och nytt jobb

Ett inlägg om min dag. Och kväll.

I kväll är det sista kvällen mamma är här, så jag ska inte sitta alltför mycket och länge vid datorn. Men när hon ser på TV, passar jag på en stund. För det är inte ett smack jag vill se i kväll. Jag är bara skittrött och skulle mycket väl kunna gå och lägga mig. Fast det gör man ju inte när man har en gäst, eller hur?

Jobbet gick bra idag, även om jag tyckte att det var lite segt. Det händer för lite och jag har inte möjlighet att planera min dag så mycket själv. Jag blir ju mer tilldelad jobb, de jobb som behövs göras. Det kräver inte så stor tankeverksamhet och det är tur, för jag känner fortfarande ledigheten i kroppen och snurr i knoppen. På tisdag räknar jag med att det kör igång med full fart igen. Nu väntar tre dagars ledighet – på riktigt. Och när mamma har blivit hämtad i morgon tänker jag gå in i väggen och stanna där. En liten stund…

Kvinna i väggen – upphittad på mitt jobb.

Det kan låta som om jag gnäller på mitt nuvarande jobb. Det gör jag inte. Tvärtom är jag tacksam att jag fick den här möjligheten till några månaders inkomst. Men hade jag vetat vad jobbet innebar såsom det är upplagt idag, då hade jag kanske inte tagit det. Grejen är att jag är van att bestämma själv, att lägga upp min arbetsdag och min planering på egen hand – utefter de önskemål som finns på mina tjänster, förstås. Som läget är nu blir jag tilldelad jobb i andra hand, ungefär. Det passar inte mig riktigt, jag är van att styra saker och ting. Nu vet jag att det ska utlysas en tjänst och jag försöker väl hänga mig kvar så länge det går. Men efter februari är jag tillgänglig för nya uppdrag igen – vad jag vet.

Idag traskade jag iväg med trevliga M och åt japansk lunch. Ja, inte sushi, bevare sig väl, men nån sorts spinkiga kycklingspett med grönsaker och lite, lite ris till. Självklart avåts lunchen med pinnar! Tiden gick snabbt liksom våra käftar. Det är så där med vissa människor, det känns som om man har känt dem länge fast man nyss har lärt känna dem.

I kväll ville mamma också äta asiatiskt, så jag tog bilen till Restaurang Java och köpte stekta räkor i het sås. Det vill säga scampi szechuan. Gott, men det blev en hel matlåda över, kanske till söndagmiddag.

Räkor, eller scampi, dårå, szechuan.

Har haft lite sms-kontakt med Fästmön och hoppas förstås att hon vill komma hit i morgon efter jobbet. Nu jobbar hon både lördag dag och söndag eftermiddag och kväll, men vi skulle få hela måndagen ledig tillsammans bara vi två.

Riksfärdtjänstbilen kommer och hämtar mamma klockan elva i morgon förmiddag. Sen tänker jag vara här och ”röja”. Granen kanske till och med åker ut, för den barrar förskräckligt mycket.

Kör en maskin tvätt nu och har varit ute i soprummet en tur. Dags att vattna krukväxterna. Ja, som du hör är min dag spännande och händelserik. (<= ironi). En spännande och händelserik tid framöver blir det emellertid för en synnerligen god vän till mig som har fått nytt jobb, vi telefonerade i afton! Stort GRATTIS till dig – du vet själv vem du är (och jag vet att du vill ligga lågt med ”nyheten”)!

Nu en tur med vattenkannan, dock inte i datorn utan i mina krukor. Fredagsölen är snart urdrucken och lugnet börjar lägga sig över mina axlar.

Ha en fin helg!

Livet är kort.

Read Full Post »