Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sårad’

Maktlösheten och känslan av att vara värdelös. Att till och med vara en sån som andra, i tron att de är godhjärtade, klappar på huvudet och ger en present eller ett gott råd. Det var nog det E tyckte var värst. Att känna att han blev nedlåtande behandlad. Ibland blev han rentav sårad när han fick oönskade råd om hur han skulle bära sig åt eller var han skulle hitta informati0n – trodde de att han var alldeles tappad bakom en vagn?

Ofta kände han att han måste argumentera och försvara sig – även mot de så kallade hjälparna. Det tog mycket kraft.

Sen fanns det andra som tog fasta på hans förmåga att lyssna och kommunicera kloka råd själv! De liksom ÅT på honom. Efter vissa sammanträffanden kände han sig helt tömd på kraft och energi, men även tankar och känslor. Han orkade inte riktigt med att vara gratis terapeut till höger och vänster – för för honom själv fanns det ju ingen utöver familjen som kunde lyssna. Alla tycktes fokusera på att bli den som hittade lösningen på hans problem – i själva verket ville han komma fram till lösningen på egen hand. Han behövde bara HJÄLP fram till lösningen. Kontakter som kunde leda honom rätt, som var användbara, som kunde se att hans fall hade något av värde i sig. Som såg honom och hans bakgrund som något värt att rädda.

Men de som skulle ha gett honom denna hjälp vände honom ryggen när han utklassade dem med sitt intellekt. Och det var ändå inte så att det var menat som utklassning eller övertriumfering – det var bara hans natur att säga sanningen – och sin mening. 

Read Full Post »

Idag orkar jag inte med nåt mera tjafs. Från nån. Jag är ledsen, besviken, sårad, trampad på tårna, trött och inte på humör.

Inte heller orkar jag glädjas med nån, för vissa saker känns som direkta hån mot mig – även om jag vet med mitt förnuft att det inte är så. Men på ett tråkigt sätt har andras framgång blivit ett kvitto på mitt låga värde. Ja, jag vet att det låter knäppt och jag tänker inte förklara nåt mer.

Natten har varit förskräcklig och det är väl därför stubinen är kort. Jag åkte hem till mig och drog ner persiennerna för att få sova, men se det gick naturligtvis inte – det är för ljust. Skulle helst vilja dra mig undan och gömma mig under en filt nånstans i nån stuga i skogen och slippa alla måsten och krav som jag BESLÅR MIG SJÄLV med. Jag fattar inte att jag nästan måste slå knut på mig själv för att fixa ”allt”. Jag skyller inte på nån annan, för det är jag själv som gör det.

Dessutom smög sig en tråkig ton in här på bloggen igår. Jag tycker att det är intressant att höra andras åsikter i brännande frågor, men det får liksom inte gå för långt. Man kan skriva sin åsikt i en kommentar, kanske två, men vill man demonstrera för sin ståndpunkt får man baske mig använda andra forum. Det finns alldeles för gott om åsiktsmaskiner i det här landet – jag själv är en av dem… 😉

Genom att inbjuda till diskussion kring mina inlägg förutsatte jag att detta skulle ske i civiliserade former. Uppenbart är, att vissa retar gallfeber på andra och somliga biter ifrån rejält. Vill bara varna er alla att jag inte pallar med nåt mera tjafs idag! 


Se upp, hon är på krigsstigen idag, Tofflan!

Read Full Post »

« Newer Posts