Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Sara Bergmark Elfgren’

Ett litteraturenkätiskt inlägg.


 

Bland de bloggar jag läser regelbundet finns en och annan bokblogg. I Johannas deckarhörna hittade jag en roliga bokenkät som jag kleptade. Jag tror att det är OK, för Johanna själv lånade den från Maddes bokblogg.


Har du läst…

…en bok med snö på omslaget?
Nådastöt av Louise Penny

…en bok som handlar om krig?
Sista kulan sparar jag åt grannen av Fausta Marianovic

…en bok som är skriven av en finsk författare?
Okänd soldat av Väinö Linna

…en bok som är över 800 sidor?
Mao. Den sanna historien av Jung Chang och Jon Halliday

…en bok som har ett spöke som huvudkaraktär/har en stor roll?
Spöket på Canterville av Oscar Wilde

…en bok där någon av huvudkaraktärerna äger en affär?
Allt jag önskar mig av Grégoire Delacourt

…en bok där någon av huvudkaraktärerna är fruktansvärt rik?
En julsång på prosa eller En spökhistoria vid jul av Charles Dickens

…en bok som handlar mycket om djur?
Den långa flykten av Richard Adams

…en bok vars titel innehåller ordet ”En”?
En älskares dagbok av Sven Lindqvist

…en bok som utspelar sig på hösten?
22/11 1963 av Stephen King

…en bok som knappt innehåller några glada inslag?
Det har jag svårt att tro!

…en bok som handlar om bröllop?
Jag tror det, men jag kommer inte på nån titel.

…en bok som handlar om häxor?
Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

…en bok som utspelar sig på en ö?
Robinson Crusoe av Daniel Defoe

…en bok som har en karaktär som du kan känna igen dig själv i?
Who will comfort Toffle? (Vem vill trösta Knyttet?) av Tove Jansson

…en bok som utspelar sig i rymden?
Månen tur och retur av Hergé

…en bok som det finns ett mycket gammalt hus i?
Arvet efter Alberta av Maria Lang

…en bok som handlar om en bokhandel?
Läsarna i Broken Wheel rekommenderar av Katarina Bivald

…en bok som i titeln innehåller något av de fyra elementen? (eld, vatten, luft, jord)
Flickan under jorden av Elly Griffiths


Förbättringspotential finns, alltså! Vad har DU läst???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en tegelsten. Nej, en bok.


Den senaste veckan
har jag travat omkring med en riktig tegelsten under armen. Jag har precis läst den ena av julklappsböckerna jag fick av Fästmön, tillika den avslutande delen av Engelsforstrilogin. Nyckeln, på över 800 sidor, är nu lagd ad acta.

Nyckeln

En tegelsten avslutade Engelsforstrilogin.


Tillbaka i det påhittade Engelsfors
fortsätter de goda tonårshäxorna att försöka stoppa världens undergång. Men även i magins värld är det osäkert vem man kan lita på och vem som vill en illa. Under resans gång, även det precis som i verkliga livet, drabbas ungdomarna av såväl kärlek som död. Något mer om själva storyn kan jag faktiskt inte skriva, för då avslöjar jag för mycket. Och spoilers gillar vi inte! Men att säga att boken handlar om förändring är inte att säga för mycket. Inte heller att man kan dra paralleller till livet. Ett HBTQ-tema finns också inklämt.

Det är rätt fantastiskt att två författare, Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg, kan skriva en sån här bok tillsammans utan att man hittar ”skarvarna” eller ser skillnaderna mellan de två skribenterna. Samtidigt tycker jag att över 800 sidor är i mesta laget. Förutom att boken är väldigt otymplig att ta med sig, hittar jag en hel del luft i handlingen. Eller rättare sagt luft som inte för handlingen direkt vidare. En eller två trådar som släpps hittar jag också.

Icke desto mindre blir Toffelbetyget högt. Det här är en väldigt spännande avslutning. Och även om det är en bok för ungdomar finner även en tant som jag ett stort nöje att läsa den.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Så här tyckte jag om Cirkeln.

Så här tyckte jag om Eld.


Livet är kort.

Read Full Post »

Jepp, det vart kväller även denna gråmåndag när man mest har velat häcka under en filt, bortgömd från allt och alla. Så nu tar jag mig i kragen i alla fall och ger mig ut på en tur i omvärlden. Kanske är det lite upplivande, rent av..?

sommaren går i turkosTurkos har en må bra-effekt på mig”. Naturligtvis är det inte mig själv jag pratar om, utan Hedvig i Gävle som bor i en ljusturkos lägenhet, hyrd av halvbrodern (vad nu det har med saken att göra). Om du har missat det så säger jag det en gång till: jag gillar inte turkos. Turkos är ingen färg, det är en nyans. Turkos borde förpassas till världens ände. Typ.

Kepstjuvar fångade på film. Ja, det låter som nånting för YouTube. Det hände i Metropolen Byhålan. Där måtte man ha tråkigt eftersom man gör inbrott och snor kepsar. KEPSAR!

Kiss i konstens namn. Men vad är det här? Nog för att en har hört talas om skitsnack, men kisskonst… Nej, det här känns mest… konstlat.

CirkelnABBA-pengar gör film av Cirkeln. Jepp! Nu är det klart! Romanen Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg blir film. Det är ABBA-Benny som startar filmbolag med sonen Ludvig där nu Cirkeln, första delen i Engelsforstrilogin, ska bli film. Cirkeln är bra, tycker till och med jag, men uppföljaren Eld var lite mindre bra, tragglig. Tycker jag. Och nån mer jag känner.

Grillare anfölls med yxa. Nog för att man har lust att… säga ett och annat om alla puckon som envisas med att laga till sin grisföda utomhus under den varmare säsongen. Men hugga grillare med yxa var väl lite väl elakt. Det måste nog handla om nånting annat än rökstank av döda djur, för det var ju grannar som bråkade. Detta måste nog sättas upp på en lista över argument för att försöka få nån vräkt, eller så.

anne-frankMånga upprörda över Bieber-bleep. Ja en bleep kan man väl onekligen säga att det är. Justin Bieber besökte Anne Frank-museet i Amsterdam och skrev så här i gästboken:

Det var verkligen inspirerande att få komma hit. Anne var en fantastisk tjej. Förhoppningsvis hade hon varit en belieber.

Eh… lite mer respekt hade inte varit fel, tycker jag. Och snacka om att ha höga tankar om sig själv. För hur många vet vem Justin Bieber är om 68 år? Alla vet vem Anne Frank var.


Livet är kort. Den Gud älskar tar han hem tidigt.

Read Full Post »

I serien Tant Tofflan läser ungdomsböcker har vi nu kommit fram till… Skämt åsido, jag har läst ytterligare en ungdomsbok, Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Eld. Det är den andra delen av en planerad trilogi om De utvalda i Engelsfors…

Nånting är väldigt fel i Engelsfors…


De utvalda ska börja sitt andra år
på gymnasiet. De har softat under sommaren, men ändå väntat på vad som ska hända härnäst. Och nånting är väldigt fel i Engelsfors… Den där konstiga sekten, till exempel… Det enda sättet för tjejerna att bekämpa demonerna är att bli ännu tajtare med varandra. Men hur ska det gå när Anna-Karin ska ställas inför rätta hos Rådet? Hon riskerar ju faktiskt att bli dömd till döden…

Eld är den andra delen i en planerad trilogi, där Cirkeln är det första och Nyckeln blir den tredje. Jag blev positivt överraskad av Cirkeln och gav den högsta betyg samt väntade otåligt på att Eld skulle komma ut. Nu har jag läst den.

Jag tycker att Eld börjar spännande och snabbt blir en bladvändare. Men tyvärr når den inte riktigt upp till Cirkelns höjder. Eld känns traggligare mot slutet, slutet känns för övrigt otroligt utdraget, snudd på segt. Skildringen av sekten börjar också bra, men ebbar på nåt sätt ut. Där kunde författarna ha brassat på lite mer. Det blir för övrigt tydligare att Eld är skriven av två olika personers händer. Ett litet HBTQ-tema finns där också och kanske tillför det nåt mer i tredje delen.

Men ändå. Spännande, välskriven och visst väntar jag på Nyckeln! Till dess får andra delen i trilogin näst högsta betyg. Och det, min vän, är ett gott betyg!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Vi grundade med en rejäl frukost. Det gör man när man bor på hotell. Man äter. Frukost. Man äter mycket till frukost. Onaturligt mycket. Dagen var jättevarm, så trots mina principer valde jag klädsel tjockis-svart linne till överkroppen. Detta fick till följd att axlar och nacke nu är synnerligen osniggt rosa. Och svider som fan.

Fästmön var smart och hade med sig sin boa som skyddade axlarna. Värmde lite också. Söt var hon i alla fall.

Söt!


I Humlegården strålade vi samman med Gunilla.
Det är alltså hon som gillar att ventilera sina brallor, ta män i skrevet och dricka ur blomvaser.

Vi fick vänta länge innan paraden kom igång. Jag passade på att fota lite, förstås.

Den här damen hade först promenerat till Humlegården från Söder. Och nu skulle hon gå paraden… Tufft och modigt!


Till och med trista elskåp
var Pridesmyckat dagen till ära.

Pride!


Många var väldigt uppklädda.

Rött är sött.


En del ekipage
var väldigt enkla…

World of chocolate!


Vårt favoritmuseum
var med i paraden!

Fotografiska i paraden.


De glada gossarna i Gaykören
sjöng inte, men dansade fram.

Glada Gaykören dansade fram.


Tyckte du att det såg glest ut?
Tja, jag kan meddela att det tjocknade till ordentligt. Faktum är att vi var 50 000 som gick…

Vi noterade en enda läskig incident med en kille som hade lite för bråttom och som snavade och slog sig på käften. Såg jävligt ont ut…

Tjockt i paraden…


Vi hoppade ur nära slutet
och stack iväg in på en tvärgata på Söder för att äta och dricka. Det var då Somliga hinkade ur en blomvas.

Den berömda blomvasen.


Själv skötte jag mig
och åt lite mat, lax och pommes, samt drack en ljuvligt kall starköl.

Jag var så hungrig att jag till och med åt upp morötterna.


Därpå skildes våra vägar.
Den törstiga bloggerskan från Dalarna hade nåt ärende inne i stan igen och vi linkade till Tanto för att vara med om avslutningsgalan.

Men avslutningsgalan på Tanto skilde sig inte mycket från resten av kvällarna. Den var så trist. trist! Det kändes som om den hade mina Iorstrumpor över hela sig.

Artisteriet på Pride tycktes hela tiden ha mina Iorstrumpor på sig. Varje kväll. Mina Iorstrumpor fick jag för övrigt från en före detta vän som tycks ha vänt mig ryggen numera efter att jag avslöjade hur lite jag hade att leva på tidigare. Ibland förstår jag mig inte på människor.


Den enda gången det glimmade till rejält
var när proffsiga Lena Ph kom på scenen. Då gungade varenda Tanto-besökare, jag lovar!!! TACK, Lena!!!

Nä, man fick sannerligen roa sig med annat. Men först blev det lite allvarligt när vi mindes alla dem som inte längre finns med oss och kören sjöng Ovan regnbågen (Over the rainbow). Så kom en kort regnskur och sen… kom regnbågen fram… Det var magiskt…

Regnbågen kom fram.


Jag kände inte igen särskilt många av artisterna
och låtarna. Och de som jag kände igen var bara gapiga och tråkiga. Nej, då hade jag roligare åt vår egna kommentatorer, de två herrarna på bilden. De hängde vid vårt bord och om jag inte har fel var det Gunilla som lockade dit dem. Hon är ju, som bekant, svag för herrar. Gunilla hade nämligen anslutit sig till oss igen.

Anna, Gunilla och våra egna personliga kommentatorer.


Min fot gjorde vid det här laget så ont
att jag bävade för att gå på toa eller köpa öl. Samtidigt var jag rädd att sitta alltför stilla och bli stel, så jag VILLE röra på mig.

Tog några nattbilder och lekte med mobilkameran, som nu alltså inte längre är tejpad eftersom jag har hittat reservdelar till den (på förekommen anledning berättar jag detta, för nån ny mobil har jag inte köpt).

Nattexistens på Pride.


Känner du igen
denna här???

En älskad silhuett.


När det är mörkt
behövs strålkastare. Den var gul.

Gul strålkastare.


Vi slängde en sista bläng på scenen
och gick sen och köpte remmar. Och jag köpte vistelsens enda bok, Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Eld. Den var 40 spänn dyrare i Hallongrottans tält än hos Bokus på nätet, men nån gång måste man ju gynna andra bokhandlare. Till min sorg hade de inte Sara Lövestams senaste bok, Tillbaka till henne. Enligt författaren själv hade de fåtal exemplar som Hallongrottan tagit med till försäljning efter Sara Lövestams framträdande tagit slut direkt.

Pridenatt. Tillbaka nästa år? Den som lever får se.


Hur det blir nästa år
med Pride är det bara den som lever som får se. En del av oss kanske från ovan regnbågen. Who knows what tomorrow brings…

Idag kom vi hem till Uppsala och New Village vid 13.30-tiden. Jag packade upp, vattnade mina krukväxter (alla hade överlevt utan blomvakt!) och ringde mor. Sen tog vi en tur till Gamlis där min älskling bjöd på kaffe, macka och kaka.

Mackorna var så tjocka i omkrets att Anna nästan inte fick in sin i käften.


Suveränt goda Briemackor
med gott om grönt i. Salamin gav jag till Anna.

Suveränt god Brie-macka.


Vi tog en tur ut till Himlen
och även där hade krukväxterna överlevt. Anna packade om lite grejor i en mindre väska och innan vi återvände till NewVillage stannade vi på ICA Solen för att köpa middag till i morgon – ingredienser till Västerbottenpaj och ett kilo kräftor… För vi går nämligen in i vår fjärde och sista semestervecka i morgon och det vill vi fira på detta sätt!

I kväll orkar ingen av oss laga mat, så det blir utgång till Restaurang Maestro som ska ha grillkvällar nu på sommaren. Underbart att bara få sätta sig till bords igen och bli serverad! Men jag tar kryckan med i kväll, för nu börjar min häl ta alldeles slut. Vad gäller övriga krämpor är jag förvånad och överraskad – på ett positivt sätt. Kroppen är en märklig sak…


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag var det dags att vända bilen åt andra hållet och åka hem igen, utan medpassagerare. Åter en tur genom fyra svenska län: Östergötland, Örebro, Västmanland och Uppsala. Totalt har jag nu kört 120 mil, ungefär på en och en halv vecka. Tillkommer förstås en del smärre resor.

Jag önskar så att jag kunde fota vissa saker från min resa, men jag kör ju bil och då ska man ha båda händerna på bilkörningen, tycker jag. Det är bitvis ett vackert landskap jag kör igenom. Favoriterna nära mammas hem är Hammarsunden. Idag såg jag en enda segelbåt med sträckta, vita segel vid Stora HammarsundetVackert som fan!

Du får hålla tillgodo med några master som jag fotade för ett par år sen från hamnen i Metropolen Byhålan.


Medan jag körde fick jag sms
från en kär vän som är på semester. En annan vän har jag sökt per sms, men inte lyckats få tag i, vilket bekymrar mig.

Annars hade jag sällskap av lördagsgodisbunken och Sara Bergmark Elfgren, du vet hon som skriver böcker ihop med Mats Strandberg. Tyvärr måste jag säga att jag blev lite besviken på dagens sommarpratare. Jag kan inte sätta fingret på vad det var, för Sara Bergmark Elfgren sa inget som jag blev arg på eller upprörd över. Tvärtom sa hon väldigt vettiga saker. Men jag vet inte, trots allt prat om barndomen och fantasynörderierna kändes det hela väldigt ytligt. I alla fall i jämförelse med Lars Lerin, som pratade igår och som jag tyvärr bara hörde prata sista halvtimman. Lars Lerin är konstnär och värmlänning och en helt ny bekantskap för mig! Jag måste få veta mer om denne spännande man!!! Det sägs, när jag googlar på honom, att han är Sveriges bästa akvarellmålare.

Resan tog lite mer än tre timmar idag och då stannade jag som hastigast för ett toabesök. Men innan jag for hem tog jag svängen om Stormarknaden för att inhandla den eftertraktade ryggsäcken.

En 30 liters ryggsäck kan vara bra för Pride och för andra kommande ”äventyr” i höst.


Jag har bäddat rent i gästsängen,
ringt mamma och städat av i badrummet och i duschrummet/toan. Svettades rejält, det är varmare här än nere hos mamma. När jag kom in i porten lyckades jag skrämma fru Pucko med min blotta uppenbarelse. Så synd det blir om henne när jag inte finns här längre att slänga skit på.

Maskinen tvättar tjockis-svart och jag funderar på att rensa köttet av en kvarts grillad kyckling som finns kvar sen lördag. Det skulle bli en lagom kycklingmacka till middag. Om jag nu har nåt bröd, vill säga.

Jag har haft ont hela dan, det är bara en sån dag med värk och ångest. Inte ens städning hjälpte.

Livet är kort.

Read Full Post »

Idag blev det klart vilka som blir sommarpratare i år! Eller värdar för P1:s program Sommar. Kolla bilden om du hittar din favorit!

Ja, ehum… Det kanske är lite svårt att se vem som är vem… (Bilden är lånad från Sveriges Radios hemsida.)


På årets lista finns en del
sportmänniskor, men också musiker, författare, TV-personligheter, intellektuella, entreprenörer (ja, jag hatar också ordet entreprenörskap, det är en sån floskel!), komiker… Hela listan hittar du här. 

Min lista, det vill säga dem jag gärna vill lyssna på, hittar du här:

Juni
28 Karin Falck – F.d. tv-producent, regissör

Juli
15 Thorsten Flinck – Skådespelare, regissör, sångare
19 Jan Lööf – Författare, illustratör
24 Eskil Erlandsson – Landsbygdsminister (c)
30 Sara Bergmark Elfgren – Författare, manusförfattare  

Augusti
10 Stefan Löfven – Partiledare (s)
18 Marie Göranzon – Skådespelare  


Vilka vill du lyssna på???

Read Full Post »

Older Posts »