Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sant’

Ett tävlande inlägg.


 

Idag har det pågått en sorts tävling här i huset. Jag vet inte om jag vågar tro att det är sant, men den nattliga tvätteriverksamheten tycks ha upphört. I vart fall har jag inte hört nåt på nästan två veckor. Eller i alla fall en och en halv. Däremot väcktes jag denna lördagsmorgon före klockan sju – av nåns tvättmaskin. Alltså, det här är inte roligt. Jag vill kunna få ta sovmorgon ett par dar i veckan och jag vill kunna somna om kvällarna utan att bli störd. Dessutom vore trevligt att ha normal kontakt med dem som bor i huset. Jag menar inte att vi ska bli bästa vänner, just det misstaget har jag gjort en gång för mycket. Vi borde däremot åtminstone kunna visa varandra hänsyn och respekt.

Fast idag har jag sjunkit lika lågt som de som inte ens kan stava till ordet hänsyn: jag har gett igen. Jag försökte läsa i sängen i morse, men det gick ju inte nån längre stund. Dessutom hade jag annat jag behövde göra. Det var en tyst verksamhet, den krävde min koncentration, lite kreativitet och framför allt, disciplin. Då är det inte det lättaste när nån/några sätter igång att skråla

Old MacDonald had a farm…

så falskt att mina krukväxter började sloka. Det hjälpte inte att jag vattnade dem. Krukväxterna alltså, inte sångkören.

När sen 

E-I-E-I-O:andet

ersattes med nån hiseklig mer modääärn musik sjönk jag alldeles ner till stenåldern golvet, ålade mig fram till stereon i köket och… DROG PÅ The Classical Love Collection. (Notera Love…) Högt. Fem stycken CD-skivor med klassisk musik på random ger cirka 370 minuters musik. Eller över sex timmar.

The Classical Love Collection

The Classical Love Collection – över sex timmar klassisk musik.


Mellan musikstyckena
harvade den modäärna musiken på, trots allt. Då kontrade jag med att borsta tänderna med eltandborste OCH dammsuga hela lägenheten. Efter den trekvart eller vad det var som dammsugningen tog stängde jag av. Det var… tyst. Underbart tyst… (och jag hade ingen emalj kvar)

Detta bildspel kräver JavaScript.


En kanske kan säga att den här tävlingen hade en segrare.
Eller två. Men det är ganska sjukt när en måste ge sig in i nån sorts motsatt tävling till ett visst PK-lotteri* (att frivilligt tävla med folk som bor nära, bara det, liksom…) för att visa att vi är fler än en familj som bor i det här huset…

Idag har uttrycket

If you can’t beat ‘em, join ‘em

fått nytt liv för min del. Jag skulle kunna klassa detta som en sorts psykologisk krigföring, men en och annan som nog har för lite att göra (Prova att dammsuga! Eller lyssna på klassisk musik! Eller varför inte göra båda samtidigt?) skulle då med all säkerhet få för sig att det handlade om just henne eller honom. Därpå skulle följa ord som inte har med saken att göra i sociala medier. Att skilja på sak och person är inte alla förunnat att kunna heller, nämligen, lika lite som att förstå ordet hänsyn.

Detta inlägg, kära läsare, är en nästan helt påhittad historia om hur det skulle kunna vara. Det enda som är sant är att jag har dammsugit, borstat tänderna och lyssnat på klassisk musik en stund. Ungefär.


*PK-lotteri = PK kan stå för PisssKit, till exempel…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Vem sa att tillvaron var händelselös..?

Ett rätt späckat inlägg.


 

Att hitta glädje i skrivandet

Att hitta glädje i skrivandet – läst och recenserad!

Det blev lite sent igår kväll. Men det var väldigt skönt att både ha läst ut boken om glädje i skrivandet OCH att ha recenserat den. Min recension finns att läsa här på bloggen, men även på Goodreads (man måste vara medlem för att kunna läsa), Boktipset och hos Bokus. Bokus behövde natten och morgonen på sig att ”godkänna” recensioner. Det känns ärligt talat… rätt märkligt. Som att man inte får tycka vad man vill, riktigt, om böcker de säljer…

Dödlig åtrå

Dödlig åtrå är påbörjad.

I morse, medan jag gjorde annat som man inte ska tala så högt om, läste jag första kapitlet ur nästa bok som ska recenseras. Det är en helt annan genre, erotisk deckare, och jag misstänkte att jag skulle bli generad. Ett par sidor in, sen satt jag i min ensamhet och rodnade. Oavsett min prydhet verkar även denna bok vara välskriven. Jag ser fram emot läsupplevelsen jag är övertygad om att den ger!

I eftermiddag blir det kanske inte så mycket läst, för precis som igår har jag annat för mig. L hade verkligen rätt igår kväll när han ringde och undrade om jag kunde komma och vara lite tekniskt behjälplig idag. Den soliga och heta dan vi hade igår gjorde att jag undrade om de inte skulle vara ute i stugan. Men nej då, det skulle ju bli dåligt väder idag. Och det är det! Molnen är gråa, det är fuktigt regnar och jag misstänker starkt att vi får åska. Att få var efterfrågad och känna sig behövd en stund är nog extra viktigt när man befinner sig i min situation. Dessutom hjälper jag så gärna L och Annas snälla mamma, för de är alltid så hjälpsamma i sin tur. Det är liksom ytterst sällan man får göra/ge nåt tillbaka. Så eftermiddagens IT-konsulteri gör jag med glädje – och förhoppningsvis kompetens…

Choklad

Titta så gott!

På hemvägen hoppar jag nog in på ICA Heidan och köper nåt till middag. ICA-kortet är påfyllt med tusen matkassekronor och jag är hungrig redan nu. Jag försöker ju sen i söndags undvika vissa godsaker och hålla nere konsumtionen av mat – åtminstone portionerna. Det är svårt, men går faktiskt lättare än vad jag trodde. Förhoppningsvis ger det resultat också. Jag borde egentligen promenera till L och Annas snälla mamma idag, men det känns inte så lockande om det ska åska. Synd det, för då hade jag kanske kunnat promenera bort en chokladkaka ur kroppen. Hum… Inte för att jag äter såna numera, men om jag skulle vilja äta nån, menar jag. Eh… ja… Vi får se hur det går med tanke på karaktären, som uppenbarligen kan svikta ganska bra… Men det finns flera skäl – inte bara vikten – att se upp med sötsaker. I Malmö var det en bussig (?) som bjöd sina kompisar på kladdkaka med cannabis i. De mådde inte så bra efter det. Vilket påhitt!

Solregn

Typiskt väder den här sommaren – sol OCH regn. Samtidigt.

Med ett halvt öga läser jag tidningar på webben samtidigt som jag skriver. Vad 17 är det som händer i Oslo i skrivande stund egentligen? En vakt är skjuten, det kan finnas en bomb och polisen jagar en misstänkt. Läskigt och väldigt nära trygga Sverige, där vi blott ägnar oss åt att riva ner reklam vi inte gillar, klaga på regnet och förundras över att somliga inte vill förstå vad en puff för en text är och att dialog bäst förs i rätt forum… (Det senaste är det jag som förundras över. Jag har inte rivit ner reklam eller klagat på regnet, jag bara önskar att man tänkte efter före vad gäller reklamens vara eller inte vara. Och vädret kan man inte göra nåt åt – om man bara envist fortsätter att blunda för växthuseffekten…)

Vidare läser jag om en bordtennisspelare, som själv kallar sig

queer,

och vars foton retuscherats av vissa tävlingsarrangörer för att se mer kvinnlig ut. Man tror inte att det är sant, men det är det troligen. Maj gadd… Då var det betydligt roligare att läsa om kvinnan i Skärholmen som för ett par år sen hittade en massa pengar i ett soprum. Kvinnan lämnade in pengarna till polisen, som försökte spåra ägaren utan framgång. Detta innebär att upphitterskan får behålla de 85 000 kronorna… Inte dåligt!

Klotter sur gubbe

Dryga böter blev det för de tre damerna som klottrade.

I samma webbtidning hittar jag en nyhet som jag inte kan låta bli att skratta gott åt: tre äldre damer har dömts för ha klottrat slagord på ett byggplank vid Slussen. Damerna är i åldrarna 65 – 80 år. Nu får de betala 4 000 kronor var i böter samt ytterligare 3 900, som var det det kostade att måla om väggarna. Nä, de hade väl inte nåt tillstånd från nåt kommunalt resebolag i fickan, precis…

Och från det ena till det andra… Om stora tidningsdrakar sätter gränser för hur många nyheter en får läsa på deras webbplatser utan att betala prenumerationsavgifter förlorar de läsare till gratistidningarna på webben också och inte bara till pappersvarianterna. Så småningom lär även annonsintäkterna försvinna med oss läsare. (Det råder för övrigt fortfarande nyhetstorka, så det är därför vissa udda nyheter når fram. En del är riktigt ”bra”, andra inte.)

Nä, nu ska jag fixa frukost och sätta mig med lokalblaskan i pappersform. Idag är det sista dan jag har tillgång till den, för i kväll kommer min vän med familj hem.I kväll måste jag, by the way, ta tag i strykning och packning av resväska – snart ska Fästmön och jag ut och resa igen…

Vad händer hos DIG, dårå??? Skriv några rader och berätta, för nyfiken lär jag fortsätta vara!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om sånt som är på gång.


 

Man får inte göra s man vill

Visdomsord i entrén till Fredens Hus.

Det är alldeles för sällan jag är inne i stan, Uppsala, inser jag. Jag har liksom nästan aldrig nåt ärende dit. Och ärende bör man ha, annars kan man göra annat. Det är ju inte precis gratis att parkera i eller nära centrum. Buss kan jag inte alltid åka och det är inte heller gratis. Nåt som däremot är på väg att bli gratis är entréerna till vissa av våra museer inne i stan. Från och med måndag blir det fri entré på konstmuseet (fantastiskt ställe som inte bara visar gammal konst utan ganska… ny och… chockerande!) och på Bror Hjorths Hus (ett hus jag inte har besökt trots att jag har bott i Uppsala i 33 år i höst…). Och sen tidigare är det gratis att gå in på Fredens Hus (ytterligare ett fantastiskt museum!), Biotopia (här har jag inte heller varit…) och Upplandsmuseet. Med andra ord får jag snart ärenden till stan. På söndagar är det dessutom gratis parkering och då är museerna öppna för besök.

Ett glas vin

Jag provar nog vin hemma i kväll.

Om man ändå är i stan men inte har bilen med sig kan den som är intresserad av viner titta in till en av stans nya vinbarer. På Drottninggatan har Vinbaren öppnat och där erbjuder man gästerna att prova eller dricka nån av de nästan 100 sorters vin man har. Till vinet kan man få passande smörrebröd, charkuterier eller ost.

Den som vill få sig lite Uppsaliensiskt till livs, men samtidigt stanna hemma, kan kika på serien Vikingarna, som börjar på Viasat History den 2 juni. Fast då gäller det förstås att man har den TV-kanalen. TV-serien är i alla fall inspelad i Gamla Uppsala, delvis. Och vem vet? Kanske ett och annat bekant ansikte skymtar förbi..?

Och kanske är det säkrast att stanna hemma och låsa fönster och dörrar. Jag läste nyss på nätet att Radio Upplands fredagsfajt handlade om monster och mördare. På radions webbplats har det funnits en omröstning. Resultatet blev att Uppsalaborna tycker att mördare är läskigare än monster – på film, i alla fall. Seriöst så det förslår… (<== ironi).

Duvor på mattor på balkong

Balkongsittande duvor på Väderkvarnsgatan i Uppsala.

På tal om seriöst… Visserligen har jag skrattat då och då åt duvor (fråga min Fästmö, får du höra!). Man kan anklaga duvor för mycket, men för spioneri… Det var i alla fall vad som hände en pakistansk vit duva. Den stackars pippin, som bar på ett budskap som inte gillades, hålls nu i förvar i Indien. I väntan på rättegång, tro eller kanske dödsstraff?

Lika sjukt otroligt men sant är dessvärre nåt som sker. Det handlar om arbetsgivare som har en fruktansvärd syn på människor och medarbetare. Eller vad sägs om Laholms kommun som sparkade en lärare efter 16 års tjänst – via sms, dessutom?! Sverige, 2015.

Det verkar vara svårt att (sam)arbeta i våra ofantliga offentliga organisationer. Den organisation som ska värna om länsinvånarnas kroppsliga och mentala väl och ve här kan inte samarbeta, vilket i mina ögon öppnar för partier jag inte vill se få nån makt. Tyvärr tror jag inte att alla som behöver har läst Ismail Kamils debattartikel om dialog och samarbete för att värna om patienternas bästa… Den artikeln borde många läsa och reflektera över…

Handske

Gör som ”Lisbeth”, sträck ut en hand och samarbeta! 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett stökande inlägg.


 

Less is more more or less

Så sant, men…

Den här söndagen är regnig och härlig. Både FEM och jag vaknade tidigt. Jag hade inte ro att ligga och läsa så länge, så jag skuttade in i duschen och tvättade håret. Måste ju vara hyfsat fräsch i morgon förmiddag när jag ska in till stan på möte. Jag kan meddela att lusten för det mötet är mera less than more… Men jag vet ju att jag ska göra nåt svettigt, fast roligare efteråt: åka och försöka få hem mina rödbruna Billyhyllor från Återbruket.

Ingen större vilodag idag, alltså. Vi for iväg en tur till Stormarknaden, för jag telefonerade med mamma igår och jag hörde att hon nog vill ha en ny perkolator. Så jag köpte en för en femhundring. Jag tog halva min matkassa för maj månad. Det där med mat brukar ordna sig. Och jag uppskattar mer om mamma inte ältar perkolatorn varje gång vi ringer. Nu får hon den som en tidig Mors dags-present, har jag sagt, levererad av snälla FEM i eftermiddag.

På Stormarknaden kikade vi i ytterligare ett par affärer, bland annat Akademibokhandeln, förstås. Men där är ju böcker så dyrt, så jag nöjde mig med ett Mors dags-kort. Vi var hemma i New Village igen efter nån timme och tog en fika med Ballerinakex av olika sorter till.

Vi lyfte över det lilla rullbordet som FEM hade köpt på Återbruket från min bil till hennes. Trots att hon har en stor bil var den nästan full nu – bästefåtöljen till Finske Pinnen tog upp bra med plats. Så lotsade jag henne med hjälp av Clark Kent* ut ur Uppsala, på rätt väg tillbaka till Metropolen Byhålan. På vägen flög en duva in i Clarks högersida, men den verkade ruska lite på sig, duvan, och flög sen vidare.

Hallen

Hallen är förberedd för två hyllor.

Hemma var det ensamt, men jag grejade först lite med bilen, försökte fälla säten etc. Det vete 17 hur jag ska få hem hyllorna… Bilen är INTE stor… Här hemma förberedde jag genom att ta ner några tavlor och flytta mattan lite i hallen, där de två ”nya” hyllorna ska stå. Och nu har jag bäddat rent i gästsängen, så det är bara för nästa gäst att komma på besök.

I morgon hoppas jag få greja med mina böcker på eftermiddagen och kvällen, men därmed inte sagt att jag inte måste klämma in tid för sedvanlig administration. Vidare ska Clark förberedas för besiktningen på onsdag – han ska tvättas utvändigt och torkas av och dammsugas invändigt. Det får bli tisdagsjobb och eventuellt onsdagsjobb (förmiddag). Eftersom det ska regna båda dagarna har jag ju inte så stor lust att tvätta bilen, men jag måste.

När jag får ordning på böckerna tror jag att det blir riktigt fint och bra. Jag har tänkt ut vilka böcker jag ska ha i hyllorna i hallen. Genom att flytta över böcker blir det luftigare i de sex hyllorna i arbetsrummet. Och plats för ännu fler böcker… Vadå less is more..? Tja, more or less, kanske… Böcker kan jag aldrig få nog av! Det får inte FEM heller och det är härligt att dela ett sånt intresse med en kompis. Men rätt farligt, också, för vi tipsar ju varandra hela tiden om bra böcker…

 

*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett redovisande inlägg.


 

För ett tag sen föranledde en diskussion mellan Fästmön och mig att jag startade en liten undersökning här på bloggen. Vi var oense om huruvida det är gott att ha både ost OCH kaviar på en macka. Samtidigt alltså. Och jag måste ju säga att jag har kloka läsare och respondenter som svarade i min favör med ett rungande JA!

Här är resultatet i sin helhet på frågan Ost OCH kaviar på macka?

Ja absolut! (elva röster; 52 procent)

Vet inte, har aldrig provat (sex röster; 29 procent)

Nej, fy te rackarns! (fyra röster; 19 procent)

 

Tack till alla KLOKA som svarade! Må era smaklökar bevaras i lika gott skick som mina!

Ost till mackan.En klick kaviar = SANT- GOTT- RÄTT!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett mörkt inlägg.


 

Regnig kväll i sepia

Dvala…

Jag har levt i nån sorts dvala idag. Inte orkat vara uppe mer än en kvart åt gången. Mitt dvalliv är märkligt. Jag ligger i sängen, har TV:n på lite svagt. Föreställer mig hur människorna i rutan ser ut efter deras röster, typ ”hon måste ha stor näsa”, ”han är storvuxen”, ”han har ett talfel”. Just det senare får mig att tänka på en av mina före detta chefer, S. S deklarerade vid ett tillfälle att kriteriet för att få bli programledare eller nyhetsuppläsare i TV är att man har ett talfel. Elakt, men jag börjar tro att det är sant.

Är det natt eller dag? Jag hör att regnet vräker ner och att vaktmästaren kör sin traktor fram och tillbaka här utanför. Sandar han fast det regnar? Mina sinnen måtte spela mig spratt. Utryckningsfordon tutar. Först ett, sen ytterligare ett. Vad händer? Är jag inblandad? Jag vänder mig på sidan och slumrar en stund.

Öga nära

Pupill påverkad av medicinen.

Mitt huvud känns som om det ska sprängas. Jag går upp, tar mediciner av olika slag. En kvart under morgontimmarna lyckas jag fylla i en tvåveckorsrapport och skicka in. Plikttrogen in i döden. Jag mår illa. Kryper tillbaka ner under täcket. Världen snurrar. Det är mörkt. Det är ljust. Var är mina glasögon?

Då och då ger min mobil ifrån sig små surr. Jag vill, men orkar inte titta genast. Sen glömmer jag bort. Kanske orkar jag göra det jag ska. Borde göra. Senare. Just nu är det så skönt att sjunka in i dvalan.

Jag vaknar till av dubbleringar. Dubbleringar hos TV-rösterna, såväl manliga som kvinnliga. De säger:

  • supersuper
  • väldigtväldigt
  • litelite

Förstärker de sina budskap på detta vis, tror de? Ekoeffekten studsar i min tomma hjärna. Och när jag ändå vaknar till lite undrar jag om jag inte luktar lite illa. Men jag duschade ju igår. Eller? Tänderna… borstade jag väl… i natt? Flyter bort. Kroppen orkar inte ta tag i hjärnans utkastade… trådar…

Sen drömmer jag en stund. En mardröm, förstås. Eller en sanndröm? Nån har gjort ett flödesschema av hur jag hänger ihop med andra. Nån kartlägger mitt liv, tar det i besittning. Skickar mig – i utbyte – underlig musik, konstiga budskap och bilder på katter. När jag vaknar ser jag en fet spindel. Men det är inte verkligheten. Verkligheten är Amaryllisen från L, blomman på väg att slå ut i mitt mörklagda kök.

Amaryllisen från L 2014

Amaryllisen från L.


Och nej.
Jag tänker inte ta den medicinen med morfin i igen. Men jag har fått i mig lite makaroner. Det här inlägget har tagit hela dan att få till. Jag har inte orkat roa dig som jag brukar.

Tack till alla fyra som har frågat mig hur jag mår idag!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett inlägg.


 

Grey is the new black

”Grey is the new black.” Så sant, så sant…

Det är lite hängigt idag. Men som min morfar brukade säga går det över om hundra år, så även detta. För om ett århundrade är allt glömt och det finns kanske inte ens en gravsten efter somliga. Fast jag måste säga att det svarta i tillvaron ändå går mer mot grått just nu, precis som på plagget här intill som jag såg igår. Det fick dock hänga kvar i affären – jag skulle ju inte köpa klappar åt mig själv. Och det var ingen annan som fick klädtrasan heller, för den delen…

 

Vill du läsa mer??? Då behöver du lösenord. Du som inte har lösenordet men vill ha det kan skriva en kommentar nedan eller mejla mig så sätter jag upp dig på sändlistan. Du får lösenordet sänt till den e-postadress du en gång angav i kontaktformuläret för att få kommentera här. Det är viktigt att du anger en fungerande e-postadress i kontaktformuläret och att dina uppgifter inte är falska eller felaktiga!!! Din e-postadress syns inte utåt, för andra läsare.

Lösenord skickas automatiskt via e-post till alla på sändlistan. Har du inte fått det senaste? Hör av dig via en kommentar här eller mejla mig.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »